Brevsamling mm från Busvebacken

Här följer ett antal brev som samlats vid Busvebacken, och ordnats i ungefärlig kronologisk följd. Postgången i början var långsam, så att ett brev mellan Bringåsen och Stockholm tog minst en vecka på sig och ibland närmare två veckor. Därför blev t ex svarsbrev från Stockholm ofta skrivna medan nästa brev hemifrån var på väg, och jag har i möjligaste mån försökt att ordna dem efter när de blivit lästa och besvarade.

De flesta breven återfanns inklistrade i enkla hemgjorda böcker, men utan någon tydlig ordning. De flesta samlingarna ser ut att vara utförda av A J Hansson år 1887 medan volymen 1888 - 1899 kan vara ett pensionärsjobb av Hans Andersson själv.

En hel del av brevväxlingen handlar om HAs politiska verksamhet och avhandlas också med diverse kolleger i det politiska nätverket omkring honom. Mera material omkring de politiska frågorna finns på avdelningen Politiken.

Varje samling nedan börjar med ett register som också innehåller några nyckelord ur respektive brev. Genom att klicka på brevets datumrad i registret kan man hoppa direkt till ett brev längre ner i samlingen.

Tidiga foton av Hans Andersson och hans barn (fotograf A. Olsson, Östersund)förmodligen omkring 1868. Barnen är fr v Jonas, Ante, Hans, Anna och lilla Brita Kristina.

Här är foton på Hans från två olika sittningar i Stockholm som nämns i breven från 1870. Fotot på hustrun Brita är troligen också samma som nämns i detta års brevväxling. Ante är fotograferad 1874 när han är 17 år, och sedan minst ett par år är sekreterare åt sin mor i brevskrivandet.

Kursiverad text i brevfilerna är kommentarer och förklaringar som jag har lagt till. Annars är breven avskrivna med de stavningar och skiljetecken som fanns i orginalet.

• Brev skrivna från 1869 till och med 1872 i båda riktningarna.pdf

• Brev skrivna från 1873 till och med 1876 till och från hemmet.pdf

• Brev skrivna från 1877 till och med 1887 till och från hemmet.pdf

  

Så här såg familjen Andersson från gården Backen eller Busvebacken i Bringåsen ut år 1888. Stående fr v: Anna gift Eriksson f. 1855, Anders Johan ("Ante")f. 1857, Jonas f. 1859, Hans f. 1862, Brita Kristina f. 1866. Sittande:Brita Jonsdotter/Andersson f. 1826, Lars Petter (Hansander)f. 1870, Hans Andersson f. 1826. Barnen hade vid den här tiden efternamnet Hansson eller Hansdotter, men Lars Petter tog senare efter faderns död år 1900 efternamnet Hansander. Någon gång då började även gamla mor Brita kalla sig Andersson. Gårdsbilden såg ut så här sedan huset till höger byggts år 1884 och fram till dess gamla stallet till vänster ersattes med det nuvarande år 1912. Gårdsfotot är från 1904 och målningen är signerad K EnS-h 1911, alltså Annas dotter Kristina Ericsson-Stadigh, som 1910 hade gift sig med Per Stadigh från Edsåsen, Undersåker.

Samma år som familjekortet ovan togs (1884) gifte sig Anna med bondesonen Per Eriksson (senare stavn Ericsson) och flyttade till den gård som numera är bygdegården i Bringåsen, där mangårdsbyggnaden fortfarande finns kvar och ingår i samlingslokalen. 1891 flyttade hela familjen till Skolgatan 2 i Odenslund, där Per byggt en fastighet. Gården i Bringåsen såldes senare (1903) till Annas bror Jonas. "Bygdegården" uppstod när kusinerna Ingeborg och Pers fäder Nils och Erik Persson gifte sig omkring 1860, avsöndrade en likvärdig del från sin far Per Anderssons hemman, flyttade en del uthus österut, nybyggde mangårdsbyggnaden och uppförde var sin ny, till synes rejäl stenlagård av den modell som syns på ovanstående bild. En tredje likadan stenlagård fanns samtidigt på nästa gård väster om Backmans och en intressant sak är att alla tre lagårdarna utrangerades och revs runt 1910, "bygdegårdens" p g a att hemmanet upphörde medan de två övriga ersattes av nya timrade träbyggnader med höskulle ovanpå och körbro upp.

Anna och Per i Odenslund omkr 1905, där dom nu har 4 barn.

År 1887 var det dags för Ante att gifta sig med en kusin till Per Ericsson - Ingeborg Nilsdotter från granngården till bygdegården, som vi numera kallar för Backmans och som då bör ha varit ungefär lika som på ovanstående kort av Backmans, vilket dock är taget cirka femton år senare. Ingeborg dog i tbc 1902, två år efter det sjätte barnet Annas födelse. Anna placerades då som fosterbarn hos sin mormor Anna och moster Julia som nu var gift med Jöns Backman på den här gården där hon sedan växte upp.

Lite glimtar av hur livet kundes levas av ungdomar vid den här tiden framgår av Ingeborgs fragmentariska dagboksanteckningar från tiden strax före giftermålet, som hon uppenbarligen inte var så glad åt. Det finns just inga fler uppgifter om hennes person, men jag får ett intryck av att hon kanske inte utan vidare ville foga sig i omgivningens konventioner - på nedanstående bild från Kläppebröllopet är hon en av få gifta kvinnor som inte bär den svarta huvudbonad som alla gifta kvinnor då tydligen bar vid högtidligare tillfällen. Ingeborg kallar sig själv Nilsson i dagboken, vilket också känns som en protest när alla kvinnor annars fortfarande använde faderns förnamn och -dotter som tillägg i sitt efternamn. Det första kortet av Ingeborg kan vara ungefär från 1885 när hon är 19 år. Det andra kan vara som nygift två år senare. Ante såg ut så här när han gifte sig och tog över hemmanet Busvebacken 1887.

• IngeborgNilsdotterHanssons brev och dagbok med mera mellan 1886 och 1902. A J Hanssons första hustru

  • 

Barnen på bilden är fr v Hans Petter f -88, Lars Julius f -96, Nikolaus f -92, Emil f -94 och Brita f -97. (Anna f -00 befinner sig säkert som fosterbarn hos mormor Anna och moster Julia på gården Backmans nere i byn

Efter Ingeborgs död såg den kvarvarande barnaskaran på Backen ut så här år 1904 när Ante påbörjat sitt idoga och diskreta brevförhandlande med Maria Eriksson-Agerberg för att förmå henne att till att börja med "pröva på" att officiellt efterträda Ingeborgs uppgift som "husföreståndare" för att så småningom även bli hans hustru. 1905 kröntes ansträngningarna med framgång och dom for med sina närmaste anhöriga till Stockholm och gifte sig.

• Brev skrivna från 1888 till och med 1899.pdf

  • 

Så här såg klanen från Busvebacken ut när de bevistade kusin Karin Larsdotters bröllop i Kläppe den 4 juli 1897. Efter Hans och Brita finns AJH med hustru Ingeborg Nilsdotter som nu har fem barn i Bringåsen, Jonas ogift bonde i Lungre, Hans predikant i Åretrakten, Brita Kristina som är nära giftermål med Lars O Eriksson i Lungre och Lars Petter som har kommit från Malmberget där han jobbar åt gruvbolaget som skogvaktare och kanslist. Hans och Lars Petter gifter sig båda tre år senare. Kristina Ericsson 12 år, dotter till Anna och Per i Odenslund representerade förmodligen den familjen på bröllopet. Det finns uppgifter om att hon även gått i skolan i Bringåsen och då vistats hos far- och morföräldrarna i byn.

Enligt brudgummens Eric Bengtssons anteckningar långt senare om det här tillfället: "Tiden var då synnerligen god, något tal om landsbygdens avfolkning hade man ej hört. Alla var nöjda och glada."

• Brev skrivna från 1900 och framåt.pdf

• Brev från och till A J Hansson och andra hustrun Maria Eriksson-Agerberg.pdf

När man läser de senaste breven ovan, som handlar om hans sjukhusbesök, kan man med tanke på hans ganska optimistiska syn på situationerna ha den här anteckningen från hans sista anteckningsbok i minnet: "Reser i dag 7 Sept -31 till Radiumhemmet Fjällgatan 23 Stockholm för radiumbehandling. Wikt vid inträde i Radiumhemmet var 57,2 kilo." Av ett passbevis (från hans tidigare resor till Norge) framgår att AJ Hansson var en ganska reslig karl av 178 cm längd. Efter den ovan nämnda anteckningen levde han alltså ytterligare 10 månader med flera sjukhusbesök men full och intensiv verksamhet där emellan.

Att omgivningen märkte att slutet för AJH var förestående framgår av brodern Jonas dagbok. Hans f ö mycket knapphändiga noteringar om umgänget med Ante (som här alltid kallas AJHansson eller AJH) innehåller följande: 7/7 -32, varit till Östersund hälsat på min bror AJH som är på Lasarettet; 17/7 -32, varit till kyrkan, varit och hälsat på A J Hansson Bringåsen; 23/7 -32, slagit hö, AJ Hansson dog i kväll.

I slutet av den här brevsamlingen finns också några brev hem från den nu ganska vuxna dottern Karin f. 1906, som då befann sig på skolinternat. Hon var också en mycket duktig brevskrivare, vilket hon utvecklade ytterligare i en flitig och intressant brevväxling omkring 1930 med sin blivande fästman och man Nils, som då bodde med sin stora familj som arrendatorer på den stora gården Klöstanäs i Lit. Ytterligare en brevväxlingsperiod tillkom omkring år 1940 när pappa Nisse låg inkallad i flera omgångar, bl a ett halvår i Tornedalen. Jag ska försöka göra ett sammandrag av dessa också så småningom.

I slutet av 1980-talet skrev Karin ner en hel del minnen från barn- och ungdomstiden i form av anteckningar åt Dialekt och fornminnesarkivet i Uppsala. En kommenterad sammanställning av dessa finns under Karins memoarer.pdf.