|
Storlek: 5874
Kommentar:
|
Storlek: 10061
Kommentar:
|
| Raderingar markeras som den här. | Bidrag är markerade som den här. |
| Linje 1: | Linje 1: |
| = Brevsamling = Dessa brev är avskrifter av en del av den brevväxling som upphittats. |
== Brevsamling mm från Busvebacken == |
| Linje 4: | Linje 3: |
| * [attachment:brev_1869-1872.pdf Brev 1869-1872] * [attachment:brev_1873-1876.pdf Brev 1873-1876] * [attachment:brev_1877-1887.pdf Brev 1877-1887] * [attachment:brev_1888-1899.pdf Brev 1888-1899] * [attachment:brev_1900-.pdf Brev 1900 och framåt] * [attachment:brev_Bergstrom_1872.pdf Brev från en Bergström 1872] Nu i slutet av aug -06 har en till samling av drygt 80 brev skrivna från hemmet till Hans Andersson i Stockholm under perioden 1870 - 1883 kommit fram. Avsändare på de flesta breven är hustrun Brita men hon har haft sekreterare ("handbrefskrifvare") på de flesta eller alla breven - sannolikt något av barnen. Här nedan följer ett par av de första breven i väntan på att hela samlingen blir utskriven och inordnad i register. De här första breven är skrivna med en driven och säker handstil - kan den ha tillhört dottern Anna som nu var 15 år? Bringåsen den 4 Februari 1870 |
Här följer ett antal brev som samlats vid Busvebacken, och ordnats i ungefärlig kronologisk följd. Postgången i början var långsam, så att ett brev mellan Bringåsen och Stockholm tog minst en vecka på sig och ibland närmare två veckor. Därför blev t ex svarsbrev från Stockholm ofta skrivna medan nästa brev hemifrån var på väg, och jag har i möjligaste mån försökt att ordna dem efter när de blivit lästa och besvarade. |
| Linje 18: | Linje 5: |
| Älskade "Gubbe"! | De flesta breven återfanns inklistrade i enkla hemgjorda böcker, men utan någon tydlig ordning. De flesta samlingarna ser ut att vara utförda av A J Hansson år 1887 medan volymen 1888 - 1899 kan vara ett pensionärsjobb av Hans Andersson själv. |
| Linje 20: | Linje 7: |
| Då jag nu redan erhållit tvänne bref ifrån Dig, vill jag härigenom tacka derför. Igenom det förra fingo vi hugnande underrättelser om Din och dina kamraters lyckliga framkomst till hufvudstaden Stockholm och huru resan tillgått, och att Du jemte Gunnar hyrt Eder ett möblerat rum till boning invid Stortorget o.s.v. Det sednares innehåll är till en del af allvarsammare art, som verkade uti mig, fastän för andra omärkbar och snart öfvergående smärta, men hos flickorna bittra tårar med den äldres uttryck: "Far kan dö han, i Stockholm." Wi ha, kan tänka, sedan lugnat oss med förhoppning om Guds hjelp till Din helsa. Inga kärare meddelanden ifrån mig, lärer Dig gifvas än att vi alla lefva och åtnjuter vanlig helsa, och att det går lugnt och lyckligt uti och med hushållsbestyret. Just intet att berätta som är för Dig intresserande; men för att någonting säga så hade nu i Söndags kyrkoväktarvalet ändtligen för sig gått, så det utfallit så att Jon på Berget fått 6, Karl Bengtsson 7 och Anders Persson i Lungre 31 röster. En räf har sluppit för Dig ur ett jern i marknadsdagarna som något blödt, och som Sven efterspanade men förgäfves. War nu k. man helsad hjertligen ifrån mig och våra barn - jemte anförvanter och vänner. Din alltid tillgifna Hustru Brita Jonsdotter Var särskildt helsad ifrån här handbrefskrifvaren P.S. Widare skrifvelse får jag väl oombedet. |
En hel del av brevväxlingen handlar om HAs politiska verksamhet och avhandlas också med diverse kolleger i det politiska nätverket omkring honom. Mera material omkring de politiska frågorna finns på avdelningen [[Politiken]]. |
| Linje 30: | Linje 9: |
| ----------------------------- Bringåsen den 24 Febr. 1870 |
Varje samling nedan börjar med ett register som också innehåller några nyckelord ur respektive brev. Genom att klicka på brevets datumrad i registret kan man hoppa direkt till ett brev längre ner i samlingen. |
| Linje 33: | Linje 11: |
| Älskade Man! | {{attachment:Hans Andersson före 1870, foto A. Olsson Östersund 2.jpg|Hans Andersson år 1868|width=200}} {{attachment:Jonas, Ante och Hans 1868.jpg|Pojkarna Jonas, Ante och Hans|width=225}} {{attachment:Anna och Brita Kristina 1868-69.jpg|Döttrana Anna och Brita Kristina|width=200}} |
| Linje 35: | Linje 13: |
| Handbrefvet af den 11 har jag bekommit i går, och Telegrammet ifrån Dig, i dag - för hvilka jag kärligen tackar. Jag får nu först tillfredsställa Dig med underrättelse derom att det har ingen nöd med våra lefnadsbehof. Af den tunna råg som Erik Göransson hemfördslade tog jag ej mer än half då den var svag som den var. Du torde reqverera någon säd som det var sagt. Något korn har jag betingat af Pål i Lungre. Så Wi ha tillräckligt föda till din hemkomst. Hvad penningar angår, har jag i marknan på timret af Fanjk. Westberg fått 120 Rd hvaraf E. Gör.son fick 100. Han har ej vidare kräft. Af Göran Pålsson, efter marknaden uppbars 68 rd. För kon af P. Jonsson 35 do så att nu, sedan krono- och kommunal utskylderna äro afbördade, min cassa behållning består emellan 20 a 30 rd. Framtiden får visa om jag behöfver få något mycket af de, af Dig anvisade medel hos svåger Lasse - om icke Erik Gör.s.gör vidare anspråk. Från Magdalena har jag intet hört. Jag finner att Du ej erhållit det bref And. Joh. skref, der han omtalte att 650 stockar då voro framme. Nu är denna afverkning eller kanske rättare sagdt, körsel slut med inalles 850 tim. Tumningen säges skola försiggå nästa vecka. Jag vet icke; men förmodligen fås då också något pengar på virket. Ehuru Du, min älskade man, genom Telegrammet är i vetskap om min barnsbörd blir Du väl ej otålig öfver att jag något omständligare skrifver härom. På qvällen den 18de helt oförmodadt öppnades lifvet, men ej vidare. Då vi visste att Sara i Lith var sjuk, måste vi låta hemta en barnmorska från Östersund. Då intet låg i oordning så väntades med tålamod under lindriga smärtor tills på Söndagsmorgonen förlossningens timme slog. Då sedan gossen måste resa till Lungre, efter här var messa, för att få döppas. Barnmorskan hemskjutsades om måndag af Sven, hvarvid telegraferades. Nu får jag nyttja Frälsarens ord: "När qvinnan föder barn, hafver hon sorg; men sedan hon födt barnet, kommer hon sin bedröfvelse intet ihog; ty hon gläds att (?) är född i verlden". Jag får glädjas äfven öfver min, såsom det synes och kännes, snart återvinnande helsa och gossens, öfver god betjening, hvartill barnen med lydigt sinne icke litet bidraga. Att min k. man ej hitintills sliter så ondt veta vi ej kommer af egen maklighet och är väl ej heller afundsvärd. Och att synes gå sakta innan det kommer i gång, kan gifva hopp om en saktare mognad, som är bättre än brå. Jämte det Du nu någorlunda väl vet hur jag mår, får jag afgifva kära helsningar från barnen, tjenare, wänner och anförvanter, och särskildt ifrån brefskrifvaren som tackar för kärliga helsningar. Att Du måtte få ha fortfarande helsa och trefnad der i Stockholm och dermed äfven få hemkomma till oss dina kära, önskar af allt hjärta Din Brita Jonsdotter |
Tidiga foton av Hans Andersson och hans barn (fotograf A. Olsson, Östersund)förmodligen omkring 1868. {{attachment:HansAndersson 1870 2.jpg|Hans Andersson 1870|width=200}} {{attachment:Hans Andersson andra sittning 1870.jpg|andra sittning|width=200}} {{attachment:Brita Jonsdotter 2.jpg|Brita Jonsdotter|width=200}} {{attachment:And. Joh. Hansson 1874.jpg|And. Joh. 1874|width=200}} Här är foton på Hans från två olika sittningar i Stockholm som nämns i breven från 1870. Fotot på hustrun Brita är troligen också samma som nämns i detta års brevväxling. Ante är fotograferad 1874 när han är 17 år, och sedan minst ett par år är sekreterare åt sin mor i brevskrivandet. |
| Linje 42: | Linje 18: |
| P:S. Pappa helsas dock särskildt ifrån lilla L.P. gm Mamma. Snö förenad med köld ha vi från Söndagsmmorgonen och till Tisdagsafton i denna vecka, haft tillräckligt. | Kursiverad text i brevfilerna är kommentarer och förklaringar som jag har lagt till. Annars är breven avskrivna med de stavningar och skiljetecken som fanns i orginalet. * {{attachment:Brev skrivna från 1869 till och med 1872 i båda riktningarna.pdf}} * [[attachment:Brev skrivna från 1873 till och med 1876 till och från hemmet.pdf]] * [[attachment:Brev skrivna från 1877 till och med 1887 till och från hemmet.pdf]] {{attachment:Fam Andersson.jpg|Fam Andersson 1884|width=400}} {{attachment:Bringåsen1904-1.jpg|Bringåsen1904|width=400}} {{attachment:Kristina ES 1911 5.jpg|Kristina ES 1911|width=400}} Så här såg familjen Andersson och gården Backen eller Busvebacken i Bringåsen ut år 1884. Stående fr v: Anna f. 1855, Anders Johan ("Ante")f. 1857, Jonas f. 1859, Hans f. 1862, Brita Kristina f. 1866. Sittande:Brita Jonsdotter/Andersson f. 1826, Lars Petter (Hansander)f. 1870, Hans Andersson f. 1826. Barnen hade vid den här tiden alla efternamnet Hansson eller Hansdotter, men Lars Petter tog senare efter faderns död år 1900 efternamnet Hansander. Någon gång då började även gamla mor Brita kalla sig Andersson. Gårdsbilden såg ut så här sedan huset till höger byggts år 1884 och fram till dess gamla stallet till vänster ersattes med det nuvarande år 1912. Gårdsfotot är från 1904 och målningen är signerad K EnS-h 1911, alltså Annas dotter Kristina Ericsson-Stadigh, som 1910 hade gift sig med Per Stadigh från Edsåsen, Undersåker. {{attachment:Per och Anna 1884 2.jpg|Per och Anna|width=400}} {{attachment:BGF1905_erik_persa-stina 4.jpeg|Erik Persas och Stina|width=400}} Samma år som familjekortet ovan togs (1884) gifte sig Anna med bondesonen Per Eriksson (senare stavn Ericsson) och flyttade till den gård som numera är bygdegården i Bringåsen, där mangårdsbyggnaden fortfarande finns kvar och ingår i samlingslokalen. 1891 flyttade hela familjen till Skolgatan 2 i Odenslund, där Per byggt en fastighet. Gården i Bringåsen såldes senare (1903) till Annas bror Jonas. "Bygdegården" uppstod när kusinerna Ingeborg och Pers fäder Nils och Erik Persson gifte sig omkring 1860, avsöndrade en likvärdig del från sin far Per Anderssons hemman, flyttade en del uthus österut, nybyggde mangårdsbyggnaden och uppförde var sin ny, till synes rejäl stenlagård av den modell som syns på ovanstående bild. En tredje likadan stenlagård fanns samtidigt på nästa gård väster om Backmans och en intressant sak är att alla tre lagårdarna utrangerades och revs runt 1910, "bygdegårdens" p g a att hemmanet upphörde medan de två övriga ersattes av nya timrade träbyggnader med höskulle ovanpå och körbro upp. {{attachment:Anna E 1 1905.jpg|Anna E 1905|width=200}} {{attachment:Per Ericsson 1905 1.jpg|Per E 1905|width=200}} {{attachment:Skolg 2 från A4 a.jpg|Skolg 2|width=400}} Anna och Per i Odensala omkr 1905, där dom nu har 4 barn. {{attachment:Ingeborg Nilsdotter omkr 1885.jpg|Ingeborg|width=200}} {{attachment:Ingeborg nygift 1887.jpeg|Ingeborg 1887|width=200}} {{attachment:Backmans o PerJakobs.jpg|Backmans före 1900|width=400}} {{attachment:AJH 1886.jpg|AJH 1886|width=200}} År 1887 var det dags för Ante att gifta sig med en kusin till Per Ericsson - Ingeborg Nilsdotter från granngården till bygdegården, som vi numera kallar för Backmans och som då bör ha varit ungefär lika som på ovanstående kort av Backmans, vilket dock är taget cirka femton år senare. Ingeborg dog i tbc 1902, två år efter det sjätte barnet Annas födelse. Anna placerades då som fosterbarn hos sin mormor Anna och moster Julia som nu var gift med Jöns Backman på den här gården där hon sedan växte upp. Lite glimtar av hur livet kundes levas av ungdomar vid den här tiden framgår av Ingeborgs fragmentariska dagboksanteckningar från tiden strax före giftermålet, som hon uppenbarligen inte var så glad åt. Det finns just inga fler uppgifter om hennes person, men jag får ett intryck av att hon kanske inte utan vidare ville foga sig i omgivningens konventioner - på nedanstående bild från Kläppebröllopet är hon en av få gifta kvinnor som inte bär den svarta huvudbonad som alla gifta kvinnor då tydligen bar vid högtidligare tillfällen. Ingeborg kallar sig själv Nilsson i dagboken, vilket också känns som en protest när alla kvinnor annars fortfarande använde faderns förnamn och -dotter som tillägg i sitt efternamn. Det första kortet av Ingeborg kan vara ungefär från 1885 när hon är 19 år. Det andra kan vara som nygift två år senare. Ante såg ut så här när han gifte sig och tog över hemmanet Busvebacken 1887. * [[attachment:Dagboksanteckningar gjorda av Ingeborg Nilsson.pdf]] A J Hanssons första hustru * [[attachment:Brev skrivna från 1888 till och med 1899.pdf]] {{attachment:Hans och Brita Andersson 1897.jpg|Hans och|width=250}} {{attachment:AJH och Ingeborg 1897.jpg|AJH|width=200}} {{attachment:Jonas Hansson 1897.jpg|Jonas|width=100}} {{attachment:Hans Hansson 1897 .jpg|Hans|width=150}} {{attachment:Brita Hansdotter 1897 b.jpg|Brita|width=150}} {{attachment:Lars Petter Hansander 1897 .jpg|Lars|width=100}} {{attachment:Kristina Ericsson 1897.jpg|Kristina Ericsson|width=100}} Så här såg klanen från Busvebacken ut när de bevistade kusin Karin Larsdotters bröllop i Kläppe den 4 juli 1897. Efter Hans och Brita finns AJH med hustru Ingeborg Nilsdotter som nu har fem barn i Bringåsen, Jonas ogift bonde i Lungre, Hans predikant i Åretrakten, Brita Kristina som är nära giftermål med Lars O Eriksson i Lungre och Lars Petter som har kommit från Malmberget där han jobbar åt gruvbolaget som skogvaktare och kanslist. Hans och Lars Petter gifter sig båda tre år senare. Kristina Ericsson 12 år, dotter till Anna och Per i Odenslund representerade förmodligen den familjen på bröllopet. Det finns uppgifter om att hon även gått i skolan i Bringåsen och då vistats hos far- och morföräldrarna i byn. Enligt brudgummens Eric Bengtssons anteckningar långt senare om det här tillfället: "Tiden var då synnerligen god, något tal om landsbygdens avfolkning hade man ej hört. Alla var nöjda och glada." * [[attachment:Brev skrivna från 1900 och framåt.pdf]] {{attachment:1904 3.jpg|1904|width=600}} {{attachment:1905 2.jpg|1905|width=300}} Efter Ingeborgs död såg den kvarvarande barnaskaran på Backen ut så här år 1904 när Ante påbörjat sitt idoga och diskreta brevförhandlande med Maria Eriksson-Agerberg för att förmå henne att till att börja med "pröva på" att officiellt efterträda Ingeborgs uppgift som "husföreståndare" för att så småningom även bli hans hustru. 1905 kröntes ansträngningarna med framgång och dom for med sina närmaste anhöriga till Stockholm och gifte sig. * [[attachment:Brev från och till A J Hansson och andra hustrun Maria Eriksson-Agerberg.pdf]] I slutet av den här brevsamlingen finns också några brev hem från den nu ganska vuxna dottern Karin f. 1906, som då befann sig på skolinternat. Hon var också en mycket duktig brevskrivare, vilket hon utvecklade ytterligare i en flitig och intressant brevväxling omkring 1930 med sin blivande fästman och man Nils, som då bodde med sin stora familj som arrendatorer på den stora gården Klöstanäs i Lit. Ytterligare en brevväxlingsperiod tillkom omkring år 1940 när pappa Nisse låg inkallad i flera omgångar, bl a ett halvår i Tornedalen. Jag ska försöka göra ett sammandrag av dessa också så småningom. I slutet av 1980-talet skrev Karin ner en hel del minnen från barn- och ungdomstiden i form av anteckningar åt Dialekt och fornminnesarkivet i Uppsala. En kommenterad sammanställning av dessa finns under [[attachment:Karins memoarer.pdf]]. |
Brevsamling mm från Busvebacken
Här följer ett antal brev som samlats vid Busvebacken, och ordnats i ungefärlig kronologisk följd. Postgången i början var långsam, så att ett brev mellan Bringåsen och Stockholm tog minst en vecka på sig och ibland närmare två veckor. Därför blev t ex svarsbrev från Stockholm ofta skrivna medan nästa brev hemifrån var på väg, och jag har i möjligaste mån försökt att ordna dem efter när de blivit lästa och besvarade.
De flesta breven återfanns inklistrade i enkla hemgjorda böcker, men utan någon tydlig ordning. De flesta samlingarna ser ut att vara utförda av A J Hansson år 1887 medan volymen 1888 - 1899 kan vara ett pensionärsjobb av Hans Andersson själv.
En hel del av brevväxlingen handlar om HAs politiska verksamhet och avhandlas också med diverse kolleger i det politiska nätverket omkring honom. Mera material omkring de politiska frågorna finns på avdelningen Politiken.
Varje samling nedan börjar med ett register som också innehåller några nyckelord ur respektive brev. Genom att klicka på brevets datumrad i registret kan man hoppa direkt till ett brev längre ner i samlingen.
Tidiga foton av Hans Andersson och hans barn (fotograf A. Olsson, Östersund)förmodligen omkring 1868.
Här är foton på Hans från två olika sittningar i Stockholm som nämns i breven från 1870. Fotot på hustrun Brita är troligen också samma som nämns i detta års brevväxling. Ante är fotograferad 1874 när han är 17 år, och sedan minst ett par år är sekreterare åt sin mor i brevskrivandet.
Kursiverad text i brevfilerna är kommentarer och förklaringar som jag har lagt till. Annars är breven avskrivna med de stavningar och skiljetecken som fanns i orginalet.
Brev skrivna från 1873 till och med 1876 till och från hemmet.pdf
Brev skrivna från 1877 till och med 1887 till och från hemmet.pdf
Så här såg familjen Andersson och gården Backen eller Busvebacken i Bringåsen ut år 1884. Stående fr v: Anna f. 1855, Anders Johan ("Ante")f. 1857, Jonas f. 1859, Hans f. 1862, Brita Kristina f. 1866. Sittande:Brita Jonsdotter/Andersson f. 1826, Lars Petter (Hansander)f. 1870, Hans Andersson f. 1826. Barnen hade vid den här tiden alla efternamnet Hansson eller Hansdotter, men Lars Petter tog senare efter faderns död år 1900 efternamnet Hansander. Någon gång då började även gamla mor Brita kalla sig Andersson. Gårdsbilden såg ut så här sedan huset till höger byggts år 1884 och fram till dess gamla stallet till vänster ersattes med det nuvarande år 1912. Gårdsfotot är från 1904 och målningen är signerad K EnS-h 1911, alltså Annas dotter Kristina Ericsson-Stadigh, som 1910 hade gift sig med Per Stadigh från Edsåsen, Undersåker.
Samma år som familjekortet ovan togs (1884) gifte sig Anna med bondesonen Per Eriksson (senare stavn Ericsson) och flyttade till den gård som numera är bygdegården i Bringåsen, där mangårdsbyggnaden fortfarande finns kvar och ingår i samlingslokalen. 1891 flyttade hela familjen till Skolgatan 2 i Odenslund, där Per byggt en fastighet. Gården i Bringåsen såldes senare (1903) till Annas bror Jonas. "Bygdegården" uppstod när kusinerna Ingeborg och Pers fäder Nils och Erik Persson gifte sig omkring 1860, avsöndrade en likvärdig del från sin far Per Anderssons hemman, flyttade en del uthus österut, nybyggde mangårdsbyggnaden och uppförde var sin ny, till synes rejäl stenlagård av den modell som syns på ovanstående bild. En tredje likadan stenlagård fanns samtidigt på nästa gård väster om Backmans och en intressant sak är att alla tre lagårdarna utrangerades och revs runt 1910, "bygdegårdens" p g a att hemmanet upphörde medan de två övriga ersattes av nya timrade träbyggnader med höskulle ovanpå och körbro upp.
Anna och Per i Odensala omkr 1905, där dom nu har 4 barn.
År 1887 var det dags för Ante att gifta sig med en kusin till Per Ericsson - Ingeborg Nilsdotter från granngården till bygdegården, som vi numera kallar för Backmans och som då bör ha varit ungefär lika som på ovanstående kort av Backmans, vilket dock är taget cirka femton år senare. Ingeborg dog i tbc 1902, två år efter det sjätte barnet Annas födelse. Anna placerades då som fosterbarn hos sin mormor Anna och moster Julia som nu var gift med Jöns Backman på den här gården där hon sedan växte upp.
Lite glimtar av hur livet kundes levas av ungdomar vid den här tiden framgår av Ingeborgs fragmentariska dagboksanteckningar från tiden strax före giftermålet, som hon uppenbarligen inte var så glad åt. Det finns just inga fler uppgifter om hennes person, men jag får ett intryck av att hon kanske inte utan vidare ville foga sig i omgivningens konventioner - på nedanstående bild från Kläppebröllopet är hon en av få gifta kvinnor som inte bär den svarta huvudbonad som alla gifta kvinnor då tydligen bar vid högtidligare tillfällen. Ingeborg kallar sig själv Nilsson i dagboken, vilket också känns som en protest när alla kvinnor annars fortfarande använde faderns förnamn och -dotter som tillägg i sitt efternamn. Det första kortet av Ingeborg kan vara ungefär från 1885 när hon är 19 år. Det andra kan vara som nygift två år senare. Ante såg ut så här när han gifte sig och tog över hemmanet Busvebacken 1887.
Dagboksanteckningar gjorda av Ingeborg Nilsson.pdf A J Hanssons första hustru
Brev skrivna från 1888 till och med 1899.pdf
Så här såg klanen från Busvebacken ut när de bevistade kusin Karin Larsdotters bröllop i Kläppe den 4 juli 1897. Efter Hans och Brita finns AJH med hustru Ingeborg Nilsdotter som nu har fem barn i Bringåsen, Jonas ogift bonde i Lungre, Hans predikant i Åretrakten, Brita Kristina som är nära giftermål med Lars O Eriksson i Lungre och Lars Petter som har kommit från Malmberget där han jobbar åt gruvbolaget som skogvaktare och kanslist. Hans och Lars Petter gifter sig båda tre år senare. Kristina Ericsson 12 år, dotter till Anna och Per i Odenslund representerade förmodligen den familjen på bröllopet. Det finns uppgifter om att hon även gått i skolan i Bringåsen och då vistats hos far- och morföräldrarna i byn.
Enligt brudgummens Eric Bengtssons anteckningar långt senare om det här tillfället: "Tiden var då synnerligen god, något tal om landsbygdens avfolkning hade man ej hört. Alla var nöjda och glada."
Efter Ingeborgs död såg den kvarvarande barnaskaran på Backen ut så här år 1904 när Ante påbörjat sitt idoga och diskreta brevförhandlande med Maria Eriksson-Agerberg för att förmå henne att till att börja med "pröva på" att officiellt efterträda Ingeborgs uppgift som "husföreståndare" för att så småningom även bli hans hustru. 1905 kröntes ansträngningarna med framgång och dom for med sina närmaste anhöriga till Stockholm och gifte sig.
I slutet av den här brevsamlingen finns också några brev hem från den nu ganska vuxna dottern Karin f. 1906, som då befann sig på skolinternat. Hon var också en mycket duktig brevskrivare, vilket hon utvecklade ytterligare i en flitig och intressant brevväxling omkring 1930 med sin blivande fästman och man Nils, som då bodde med sin stora familj som arrendatorer på den stora gården Klöstanäs i Lit. Ytterligare en brevväxlingsperiod tillkom omkring år 1940 när pappa Nisse låg inkallad i flera omgångar, bl a ett halvår i Tornedalen. Jag ska försöka göra ett sammandrag av dessa också så småningom.
I slutet av 1980-talet skrev Karin ner en hel del minnen från barn- och ungdomstiden i form av anteckningar åt Dialekt och fornminnesarkivet i Uppsala. En kommenterad sammanställning av dessa finns under Karins memoarer.pdf.