Skillnader mellan versionerna 5 och 6
Version 5 vid datum 2006-02-24 23:03:31
Storlek: 3130
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Version 6 vid datum 2006-02-25 21:02:02
Storlek: 3125
Kommentar:
Raderingar markeras som den här. Bidrag är markerade som den här.
Linje 4: Linje 4:
[http://busvebacken.ath.cx/moin/FotoSamling?action=AttachFile&do=get&target=familjen_1884.jpg] [http://busvebacken.ath.cx/FotoSamling?action=AttachFile&do=get&target=familjen_1884.jpg]

Jordbrukshistoria

[http://busvebacken.ath.cx/FotoSamling?action=AttachFile&do=get&target=familjen_1884.jpg]

Så här såg familjen ut ungefär vid den tid när hela styrkan var samlad, alla var arbetsföra men generationsskifte på gården förestod, Anna gifte sig och flyttade ner till nuvarande Bygdegården, det nya huset "norr på gården" (födorådsstugan eller senare kallad farmorsstugan)byggdes, skoltomten avstyckades och Bringåsens folkskola blev byggd. Några få år senare(1887) gjordes arvsskifte, "Ante" blev hemmansägare, löste ut sykonen ur gården och gifte sig med Ingeborg från gården "Backmans".

Vid folkräkningen 1890 titulerar sig Hans A som odalstorpare och f. riksdagsman och i hans hushåll ingår då förutom Brita, barnen Hans och Brita Kristina. Jonas,som förblev ogift, var nu hemmansägare på sin morbror Per Jonssons fastighet i Lungre och Lars Petter ingick nu i Jonas´hushåll som dräng.

  • Förmodligen hänför sig Hans A:s titel till att han tillsammans med Hans jr börjat bruka den avstyckade fastighetsdel vid skolan som ingick i Hans jr:s arvslott och som därefter brukats av Hans (jr) Hansson, sedan dennes son Josef Hansson och som numera ägs av en släkting till Josefs hustru, Maja.

Från folkräkningen kan man annars konstatera att det visserligen fanns ett antal odalstorpare i socknen men alla övriga var yngre personer. "Pensionerade" bönder och tillika hemmansägare och deras hustrur kallades födorådstagare. Även Hans och Brita hade upprättat ett födorådsavtal i samband med gårdsöverlåtelsen.

attachment:Maskin-broschhyr%201878.jpg Här är en betalningspåminnelse från 1878. Uppmaningen om intyg för tidigare inköpta tröskverk kan möjligen avse inköp som diskuteras i brev från 1875 och dessa skulle kunna vara av den typ som illustreras längst ner till vänster, "handtröskverk".Dessa användes på andra håll i byn.

  • På Backen fanns sedan början av 1860talet en rejäl "kornlada med maskinerie" (värderad till 550 riksdaler eller kronor i samtida brandförsäkringsbrev). Maskineriet var ett fast installerat tröskverk med cylinder och slagsko på andra våningen, drivet via kuggkransar av trä från en cirkulär hästvandring i bottenplanet. Delar av verket ligger numera i en lada vid hembygdsgården i Kyrkbyn.

Nere i byn, utanför nordvästra hörnet av fotbollsplanen fanns tills för några år sedan en gemensam kornlada för fastigheterna "Backmans" och "Bygdegården" vilken innehöll en enklare tröskvariant bestående av en 2 - 3 meter lång konisk trärulle med knaggar som skulle dras runt med häst på ett trägolv där man lade ut den otröskade säden. (Jag har för mig att där även fanns rester av, eller plats för en hästvandring med kraftöverföring i stil med den på Backen, men vet inte hur den använts).

attachment:fårklippning_20-talet.jpg Så här såg får och fårklippning i Bringåsen ut omkring 1925. En av flickorna är Anna, dotter till A. J. Hansson, och föreställningen ges på gården "Backmans" vars åkrar numera tillhör "Busvebacken".

Busvebacken: BusveBacken (senast redigerad 2018-06-02 11:56:16 av JanNilsson)