Skillnader mellan versionerna 6 och 7
Version 6 vid datum 2015-07-21 22:52:02
Storlek: 1385
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Version 7 vid datum 2015-07-21 23:20:33
Storlek: 2441
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Raderingar markeras som den här. Bidrag är markerade som den här.
Linje 7: Linje 7:
Insatserna resulterar här i både en kontinuerlig uppbyggnad(investering) av företagets fasta produktionsresurser (verkstad) och en årlig växtproduktion genom fotosyntes av djurfoder - grön rad, som tillsammans med den gula insatsen omvandlas till animaliska produkter. Jag har här försökt göra en fullständig livscykelanalys av produkternas energivärde från orörd jord till leverans vid gårdsgrind enligt den modell som normalt används för LCA av konsumtionsvaror utanför biosektorn. Bioenergiprodukter analyseras idag enbart på rörliga kostnader med utelämnande av företagsinvesteringar i mark, byggnader och huvuddelen av arbetsinsatserna. Insatserna resulterar här i både en kontinuerlig uppbyggnad(investering) av företagets fasta produktionsresurser (verkstad) och en årlig växtproduktion genom fotosyntes till djurfoder - grön rad, som tillsammans med den gula insatsen omvandlas till animaliska produkter i den bruna raden.

Jag har här försökt göra en fullständig livscykelanalys av produkternas energivärde från orörd jord till leverans vid gårdsgrind enligt den modell som normalt används för LCA av konsumtionsvaror utanför biosektorn. Bioenergiprodukter analyseras idag enbart på rörliga kostnader med utelämnande av företagsinvesteringar i mark, byggnader och huvuddelen av arbetsinsatserna.

Gården har byggts upp från en mellanperiod med sterbhus efter min far i första kolumnen då produktionen var fårkött och ägg. Vid omstart 1975-76 övertog jag och Lena en fastighet som enbart innehöll den första kolumnens odlingsareal plus skog som jag lämnat utanför de här odlingskalkylerna. Fastigheten saknade då det gamla byggnadsbeståndet som blivit avstyckat, och åren fram till nästa kolumn ägnades bl a åt byggande av både bostadhus och djurstall. I kolumnen 1983-85 hade gården en tämligen renodlad fårproduktion av lammkött, fårkött och ull på en stor andel arrendemark.

I fortsättningen skedde tillköp av både en del skog och åkermark samt utvidgade arrenden och nyodlingar. På nittiotalet skedde också en satsning på kompletterande nöttköttsproduktion med växande antal dikor som krävde ominredning av de tidigare fårstallarna och ett nybygge för kor och maskiner. Den tredje kolumnens produktion utgjordes till en tredjedel av får och ull och två tredjedelar nötkött.
  • EnergiBokslut

Energibokslut

Årsproduktion av bioenergi i animalier vid tre olika tidpunkter från ett gräsvalldominerat, framväxande norrländskt jordbruk med ett nationellt och inte helt jämförbart resultat i den sista kolumnen. Röda rader anger de energimängder (mestadels fossilenergi) som ingått i tillverkningen av inköpta insatsvaror och beräknade arbetslöner utanför den biologiska sektorn. Gula raden anger den biologiska värmeenergin från fotosyntes i inköpta fodervaror och ströhalm. Tillsammans ger rött och gult en turkosblå rad med samlad betald hjälpenergi till gården.

Insatserna resulterar här i både en kontinuerlig uppbyggnad(investering) av företagets fasta produktionsresurser (verkstad) och en årlig växtproduktion genom fotosyntes till djurfoder - grön rad, som tillsammans med den gula insatsen omvandlas till animaliska produkter i den bruna raden.

Jag har här försökt göra en fullständig livscykelanalys av produkternas energivärde från orörd jord till leverans vid gårdsgrind enligt den modell som normalt används för LCA av konsumtionsvaror utanför biosektorn. Bioenergiprodukter analyseras idag enbart på rörliga kostnader med utelämnande av företagsinvesteringar i mark, byggnader och huvuddelen av arbetsinsatserna.

Gården har byggts upp från en mellanperiod med sterbhus efter min far i första kolumnen då produktionen var fårkött och ägg. Vid omstart 1975-76 övertog jag och Lena en fastighet som enbart innehöll den första kolumnens odlingsareal plus skog som jag lämnat utanför de här odlingskalkylerna. Fastigheten saknade då det gamla byggnadsbeståndet som blivit avstyckat, och åren fram till nästa kolumn ägnades bl a åt byggande av både bostadhus och djurstall. I kolumnen 1983-85 hade gården en tämligen renodlad fårproduktion av lammkött, fårkött och ull på en stor andel arrendemark.

I fortsättningen skedde tillköp av både en del skog och åkermark samt utvidgade arrenden och nyodlingar. På nittiotalet skedde också en satsning på kompletterande nöttköttsproduktion med växande antal dikor som krävde ominredning av de tidigare fårstallarna och ett nybygge för kor och maskiner. Den tredje kolumnens produktion utgjordes till en tredjedel av får och ull och två tredjedelar nötkött.

Busvebacken: EnergiBokslut (senast redigerad 2016-10-22 08:07:26 av JanNilsson)