[http://www.busvebacken.ath.cx/FotoSamling?action=AttachFile&do=get&target=Busvebacken_flyg.jpg]

Gamla gården som kulturskyddad byggnadsmiljö i förgrunden och nutida driftbyggnader längst upp.

En horisontell linje genom det stora ljusa taket i bakgrunden avgränsar odlingsmarken hitom linjen som odlades upp före år 1900och marken bakom som har odlats upp under min tid - efter 1955.

Längst ut vid höger bildkant, snett ovanför ett litet rött tak(kornladan där tröskverket fanns)syns den ursprungliga odlingen som tillhörde Åströmstorpet. Ovanför, där det stora skiftet når ut i bildkant ligger sägnens gamla kyrk- eller tempelplats, den riktiga Busvebackens topp. Fåren på bilden nedan betar i dess sluttning.

attachment:sveafar_med_lamm.jpg

[http://www.busvebacken.ath.cx/FotoSamling?action=AttachFile&do=get&target=djur_backen05_5.jpg]

Vy över "sve" eller det s k Djupsved. T v bakom träden låg Åströmtorpet. Mitt i bild vid horisonten, Busvebacken-Kyrkplatsen. Ladan t h var från början såghus vid den ramsåg som omtalas i brev och byggdes i slutet av 1870-talet vid Bringåsån (Gällran, Gillerån).

Brukare och familj

Lena och Jan Nilsson, och här har vi fött upp tre numera utflugna barn, Anders, Johan och Anna.

Gården

Gården uppstod egentligen för 150 år sedan i samband med laga skiftet, då den ursprungliga betydligt äldre fastigheten bröts ut från dåvarande byn och flyttades en kilometer till oröjd mark.

Jans morfars far och mor startade på den nya fastigheten vid sitt giftermål, odlade upp och byggde i rask takt. Han blev så småningom riksdagsman, men gården utvecklades vidare av hans familj och delades efterhand till tre gårdar. Den ursprungliga fastighetsdelen med kulturbyggnaderna ägs av Jans kusin, Anders Hansson medan det som är nuvarande brukningscentrum övertogs av Jan och Lena år 1975.

Då var det 7 ha åker och 90 ha skog samt en gammal uttjänt lagård. Sedan dess har vi byggt bostad (-76), fårhus (-79 800 kvm), verkstad och nöthall (-95 390 kvm). Vi har nyodlat åkermark och köpt till så att vi nu äger och brukar 140 ha skog, 30 ha åker och 3 ha betesmark. Dessutom arrenderar vi 50 ha åker och 10 ha beten, och allt ligger inom 2 km radie från gården men tämligen uppsplittrat i närmare 50 olika åker- och betesskiften.

Gårdens produktion

Åkerarealen nyttjas för närvarande med en växtföljd bestående av ett år spannmål med insådd och fyra års vall. Senaste året bestod spannmålen av 6-7 ha tidigt tvåradskorn och 5 ha tidig havre. En del av havren eldar vi till bostadens uppvärmning.Resten av spannmålen utfordras till ungnöt och får. Vallarna betas eller skördas växelvis till rundbalsensilage med egna maskiner. Allt bärgat och betat foder förädlas på gården med hjälp av 100 tackor och 27 dikor till 5 ton lamm- och fårkött, 500 kg ull och 8 ton nötkött.

För att balansera och komplettera den interna närings- omsättningen och kretsloppet mellan mark och djurskötsel köper vi dessutom årligen in 6 ton proteinkoncentrat, 20 - 30 ton ströhalm och 20 ton NPKgödsel.

attachment:tackor_o_lamm_inne.jpg

Fårbesättningen är Sveafår - en s k syntetisk ras av en modell som finns i olika varianter på olika håll i världen och som funnits på gården sedan 1965. I vårt fall är huvudingredienserna i grunden 3/4 finull och 1/4 texel som vi själva utvecklat genom att varje år sedan 1970 avkommepröva (på egenskapen tillväxt) en ny generation bagglamm av mestadels egen skörd. Vi har även priroterat hög fruktsamhet och sund kroppsbyggnad och har därmed som vi tycker några av Sveriges mest snabbväxande och högfruktsamma får. Produktionsresultatet brukar ligga omkring 2,2 uppfödda per lammande tacka och en 110-dagars lammvikt omkring 39-40 kg. Lammen slaktas med en medelvikt kring 20 kg.

attachment:var_och_far.jpg

Vi har inte hittills gjort några avelsurval på ullegenskaper i sveafåren men finullskaraktärer slår igenom på rätt många djur. Under årens lopp har vi levererat ett avsevärt antal avelsdjur till kolleger över hela landet.

[(1326.8 KB) attachment:Fårfrissan%20007.jpg]

Vi deltar för närv i ett projekt (Ull-rika) som går ut på att sätta merinoull på våra svenska får och producera en råvara som kan användas till kroppsnära yllekläder. Nu (våren -06) går en grupp på 12 stycken halvmerinotackor i fårhuset och väntas lamma i april. Dom har nu en ull vars medelgrovlek ligger mellan 20 till 23 mikron. Det ligger ganska nära projektmålsättningen som var en textilråvara under 21-22 mikron.

[http://www.busvebacken.ath.cx/FotoSamling?action=AttachFile&do=get&target=djur_backen05.jpg]

Korna på bete framför kornladan (delvis riven) och magasin eller härbre där bakom. Nötbesättningen är korsningar av olika kött- och mjölkraser, för närvarande betäckta med en Charollaistjur. Tjurkalvarna brukar slaktas vid 15 - 16 mån och 375 kg slaktvikt och kvigorna går till slakt vid ca 19 mån och väger då omkring 290 kg. Denna vinter har vi dock p g a platsbrist sålt undan tjurkalvarna som halvfabrikat.

Framtiden

Vi närmar oss nu raskt pensionsstrecket, och det börjar bli dags att söka efter någon efterträdare som kan ta över och lösa ut oss ur företaget.

Varför är vi med i ullprojektet?

Det är ett intressant och spännande projekt, där vi tror att det finns förutsättningar att återuppta svensk produktion av en basråvara till funktionella kläder, som en gång bedrivits i rätt stor omfattning i landet genom Jonas Alströmmers insatser på 1700-talet.

attachment:jan_med_fru.jpg

Jan och Lena Nilsson