Paleolitisk life science

PaleoLivet står som min förkortning för det svåröverskådliga begreppet paleolitisk Life Sciense, vilket i nutid blivit ett modeord i samband med kostrådgivning och dietforskning. Den modell som som idag styr Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets rådgivning för kost och hälsa är kritiserad för svag evidens, samt för spretiga och ofta motstridiga påståenden om sambanden mellan olika kostval deras hälsoeffekter. En av kärnfrågorna har sedan flera decennier varit de idisslande kornas påstådda utsläpp av klimatgaser, samtidigt som man tyckte sej finna att konsumtion av köttproteiner orsakade tjocktarmscancer. Ursprunget kan delvis härledas till Sverige och ett nyvaknat intresse från de verkstadstekniska akademierna här att ersätta de metanfisande kornas animaliska livsmedelsprodukter med växtbaserat högteknologiska proteinlivsmedel. Allt baserat på fantasifulla kalkyler om klimatpåverkan och överföring av svensk vallodling från kofoder till biobränsleråvara och kolsänka till trafik och värmeproduktion.

Det finns fortfarande utanför agrobiologin okända fysiska begränsningar i däggdjuret Homo Sapiens evolutionära utveckling av tarmkanalen, som direkt utesluter förmågan att tillgodogöra sej växtfibrer i kosten på samma livsnödvändiga sätt som skapat fortsatt liv i de olika formerna av herbivorer i vår animaliska livsmedelsmiljö även efter att de konstgjorda(antropologiska) jordbruks- och boskapskulturerna började utvecklas. Vi måste återskapa förståelsen för det realpaleolitiska kostskicket i vår samhällsvetenskap för att kunna förstå "de blå zonerna" och komma vidare i den skenande folkhälsoproblematiken.

Observera att alla figurer och biologiska referenser som följer bara kan sökas i litteratur som inte finns översatt till det svenska grundskoleväsendet, och som uppenbarligen inte heller används i läkare- och dietistutbildningen.

Insändardebatter 2022

Den här miljöpolitiska debattrundan startade egentligen i slutet okt 2021 med några inlägg i Unt där flera samverkande och en konkurrerande institution på SLU, Uppsala diskuterade fördelar och vådor med politisk styrning för att ersätta betydande delar av svensk husdjursproduktion med en ökad odling av svenska baljväxter i form av ärter och bönor.

En nyhet i den här gamla konflikten mellan kött och vegetariska livsmedel var att SLUs husdjursvetenskap nu första gången försökte komma till tals, där tidigare endast deras växtodlare ställt upp för den vetenskapligt beprövade produktionen. Ärtdebatten gav aldrig något eko i samhällsdebatten, men läget blev mera tillspetsat när ett humanistiskt och medicinskt forskarteam på Örebrouniversitetet i mars 2022 började missionera för och redovisa försök att i verklig mening manipulera med sambanden mellan växt-djur-människa utan att ha några kunskaper om vilka biologiska, fysiska och anatomiska förutsättningar som bl a SLUs husdjursinstitutioner arbetat med sedan minst ett halvt sekel tillbaka.

I januari 2023 kommer så Örebrouniversitetets idrottsfysiolog med sin syn på hur man ska äta "nyttig mat" tillräckligt ofta för att klara en bibehållen viktminskning. Men lätt är det inte, och frågan är väl om han ens förstår vad han själv menar eller...?

Det "PAN Sweden" som Brummer nämner i krönikan beskriver sina "gröna" politiska mål på följande sätt i nedanstående klipp ur ett par av deras websidor.

PAN Sweden etablerades 2021 som ett interdisciplinärt tvärvetenskapligt forskningscenter i samarbete med ett flertal andra lärosäten, företag och offentliga verksamheter. Det koordineras av Örebro universitet och finansieras av det svenska forskningsrådet Formas. Målet är att ur ett individualiserat näringsperspektiv klargöra sambandet mellan råvarubearbetning inom livsmedelsindustrin, struktur, biotillgänglighet, spjälkning och fermentering av proteiner i kosten, samt vilka effekter detta har på tarmhälsa, ämnesomsättning och psykisk hälsa.

We bundle a globally unique set of interdisciplinary competence and infrastructure overarching food, nutritional, technical, medical and social sciences. Our approach will provide Sweden an exclusive chance to successfully build the knowledge, competences and skills to become a leading global player in plant-based protein food development.

Efforts to limit the environmental impact from animal-based food are needed to meet the goals of Agenda 2030, but innovations within plant-based proteins options are lagging behind. We have not only to transform the food system towards more plant-based food, but also to tackle many health challenges, such as obesity and metabolic syndrome, mental health and disorders associated with chronic inflammation. The preferred food choice should be healthy for the planet and for the consumer! This necessitates a highly innovative food sector as well as consumers willing to purchase novel innovative food products.

Vegandokument febr 2023

För att förstå den pågående humanmedicinska striden om sambandet mellan vegetarier och animalier i kosten måste vi gå in i däggdjurens tarmsystem och reda ut de biologiska händelseförlopp som avgör om arten är herbivor eller karnivor. Något mellanting, omnivor, finns inte i den paleolitiska utvecklingen, utan handlar lite förenklat baraom att det blev ett begrepp för att utfodra en kost av odlade näringsämnen i socker och stärkelse vilket alla arter i följande figur nedan kan äta, men tyvärr som det numera visat sej till ett på längre sikt högt pris för hälsan vid alltför hög konsumtion.

Jag har gjort en lite darrhänt färgmärkning, där rött markerar matstrupen och löpmagen, medan grönt markerar den obligatoriska jästank som karakteriserar alla herbivora arters mikrobiotaodling med vilken gröna vegetabiliers växtfibrer överförs till en levande bakteriesoppa där det dominerande näringsämnet är fettsyror som värddjurets egen endokronologi kan spjälka fram och ta in genom förlängda tunntarmväggar till blodet innan massan når fram till tjocktarmen. Utförliga detaljer och referenser finns i följande länk Biologins olika tarmsystem.

Biologins olika tarmsystem innehåller en arbetsfil med faktabearbetningar, och aktuella klipp ur några av de forskningsrapporter som använts som underlag för mina beskrivningar ovan av den mänskliga biosfärens mera påtagligt "djuriska" sida. En tidigare sammanställning av några globala mätvärden för växthusgasrelaterade fakta ligger Här.

Det skambelagda idisslarköttet, metansyndromet och hälsoskadliga kostfettskräcken innebär att hela köttskamvetenskapen befinner sej i en total antivetenskaplig kollaps som inte har några påvisbara effekter på den yttre gröna miljö vi lever i, samtidigt som den hållbara folkhälsan hela tiden försämras. Stora kostnader läggs på att hitta medicinska botemedel för att motverka skador som uppstår trots de vegetariskt präglade och stärkelsedominerade kostrekommendationer som idag är norm hos skolmedicinen i socialstyrelse och livsmedelsverk. PAN Swedens competence har problem med att koordinera verksamheten till verkligheten.

Biosfärens livsvillkor

Den globala växtmassan består till 80 % av stationära gröna växtfibrer (kolhydrater) som byggs från glukos men inte kan brytas ner till bioenergi direkt av några djurs matsmältning. All kretsloppsnedbrytning av fiberenergin måste passera en front av encelliga mikrobiota för att transformeras till mottaglig näring för högre djurformer, som är mobila för att aktivt kunna söka fram sina näringskällor.

Växtcellerna i en växtindivid har bara ett liv och kan inte bytas ut, medan levande djurceller hos friska individer byts ut mot nya när de gamla cellerna skadats eller åldrats – självläkning. Den friska djurkroppens celler har också ett aktivt immunförsvar som skyddar mot de flesta anfallen av främmande fientliga organismer.

De mobila djurens mjukvävnader består grovt sett till hälften av proteinceller byggda av aminosyror och den andra halvan är fettceller byggda av korta fettsyror, som dessutom är det dominerande bränslet för drift av hela maskineriet. Fettsyror och aminosyror måste hämtas till blodet från spjälkat tarminnehåll.