Paleolivet hade vissa fortfarande kvarstående fysiska begränsningar i däggdjuret Homo Sapiens evolutionära utveckling av tarmkanalen, som direkt uteslöt förmågan att tillgodogöra sej växtfibrer i kosten på samma livsnödvändiga sätt som de olika formerna av herbivorer i vår animaliska livsmedelsmiljö har gjort allt sedan de konstgjorda(antropologiska) jordbruks- och boskapskulturerna började utvecklas. Vi måste återskapa förståelsen för det realpaleolitiska kostskicket i vår samhällsvetenskap för att kunna förstå "de blå zonerna" och komma vidare i den skenande folkhälsoproblematiken.
Insändardebatter 2022
Den här miljöpolitiska debattrundan startade egentligen i slutet okt 2021 med några inlägg i Unt där flera samverkande och en konkurrerande institution på SLU, Uppsala diskuterade fördelar och vådor med politisk styrning för att ersätta betydande delar av svensk husdjursproduktion med en ökad odling av svenska baljväxter i form av ärter och bönor.
En nyhet i den här gamla konflikten mellan kött och vegetariska livsmedel var att SLUs husdjursvetenskap nu första gången försökte komma till tals, där tidigare endast deras växtodlare ställt upp för den vetenskapligt beprövade produktionen. Ärtdebatten gav aldrig något eko i samhällsdebatten, men läget blev mera tillspetsat när ett humanistiskt och medicinskt forskarteam på Örebrouniversitetet i mars 2022 började missionera för och redovisa försök att i verklig mening manipulera med sambanden mellan växt-djur-människa utan att ha några kunskaper om vilka biologiska, fysiska och anatomiska förutsättningar som bl a SLUs husdjursinstitutioner arbetat med sedan minst ett halvt sekel tillbaka.
I januari 2023 kommer så Örebrouniversitetets idrottsfysiolog med sin syn på hur man ska äta "nyttig mat" tillräckligt ofta för att klara en bibehållen viktminskning. Men lätt är det inte, och frågan är väl om han ens förstår vad han själv menar eller...?
