Torsta lantmannaskola och Birka folkhögskola och lanthushållsskola

Rubriken syftar på ett jämtländskt skolcentrum för kvalificerad bondefostran i Ås norr om Östersund med anor tillbaka till sekelskiftet 1900. Just i dagarna har man efter flera andra namn på nytt återtagit det gamla bynamnet i det moderna landsbygdscentrum som nu heter Torsta AB. Nilssonsläkten har i flera generationer haft goda relationer med Torsta både som skola för nyttigt lärande, som arbetsplats och som bostadsort, vilket i hög grad legat nära mina egna intressen under större delen av mitt liv.

Detta är Torstaskolan omkring år 1905 sedd från kyrktornet och en bild från troligen en elevsamling samma år framför huvudbyggnaden. I den samlingen sitter min mammas kusin Kristina Ericsson-Stadigh, som är syster till fotografen Hans Ericsson. Båda är födda i Bringåsen och Kristina har sannolikt gått på den folkhögskola och lanthushåll som de här byggnaderna först var avsedda för. 1901 flyttade folkhögskolan till en ny byggnation på den nuvarande platsen Birka nere vid Storsjön i byn Täng någon kilometer härifrån. 1919 tillfogades lanthushållslinje för flickor till utbildningarna.

Lantmannaskolan i Jämtland startades först år 1862 på Ope gård i Brunflo. Efter ett kortare mellanspel 1908 - 1918 på Kvarnsved, Frösön landade den på Torsta 1919 då man också ändrade huvudbyggnadens fasad mot gårdssidan genom att bygga in alla verandorna. Skolan såg sedan ut så här fram till 1945 då allt det gamla revs och de nya tegelbyggnaderna som finns där idag uppfördes (se nedan). Man kan också notera att de nuvarande byggnaderna för lanthushållsskolan Rösta (flyttad från Birka) kommer att ligga på åkrarna mitt i bild när dom blir uppförda 1945. Här någonstans låg också den mindre gård där min mormor Maria Eriksson-Agerberg föddes och växte upp. Gården som sist brukades av Marias far Erik Mårtensson-Agerberg upphörde omkring sekelskiftet 1900 efter hans död.

Dom här fotona visar pappa Nisses vinterkurs på Torsta med kursplanen och elevförteckningen här nedanför. Hans bror Hilding deltog i föregående årskurs 1925, och båda var därmed kyrkoskrivna i Stugun och utbildade sig före flytten till Klöstanäs. Både jag och Lena har gått helt motsvarande vinterkurser 1963 och -65 på en då nybyggd lantbruksskola Sötåsen i Västergötland. Det var 40 år senare men hela studiemiljön som vi upplevde verkar väldigt oförändrad och välbekant i jämförelse med detta. Lena och jag använde dock inte skolmössa på vår tid, vilket tydligen pappa gjorde, och som han även hade på sig på körkortet han tog samma år. Skolmössan på lantbruksskola återkom ju faktiskt efter dom senaste gymnasiereformerna när den här utbildningen upphöjts till studentexamensvärdighet. Det sista kortet är taget vid ett senare återbesök på Torsta där jag kan urskilja Otto, Nisse, Greta, obekant, Walborg och Henning.

Den här detaljerade berättelsen från lantmannaskolans kurser läsåret 1925/26, liksom nedanstående Birkakurs har jag hämtat från Jämtl läns hushållningssällskaps handlingar för år 1926. Överst i elevförteckningen står pappa Nisse i en uppställning som nog måste tolkas som en rangordning efter sammanlagt studieresultat i ett stort antal uppräknade ämnen, m a o ett betyg. Kursen omfattade nästan 1000 timmars teoriundervisning med några exkursioner över två terminer, 23 veckor med 43 timmars undervisning i veckan. Jag har inte sett något dokument för Hildings kurs föregående år, men jag kan inte tro annat än att han uppnådde ungefär samma studieresultat som Nisse. Det visade sig nämligen att han efter sitt giftermål med Isa och ett kort mellanspel som arrendator på Ammerön 1930 först blev anställd som gårdsförman av sin tidigare växtodlingslärare på Torsta, Johan E Sidén, på dennes hemman Bergom på Rödön. Sidén var vid sidan av lärarjobbet under -20talet även föreståndare för Svalövsfilialen med frökontrollanstalten som låg bredvid Torsta, och hade genom giftermål blivit ägare till hemmanet Bergom. När Sidén sen (1931?) blev rektor på lantmannaskolan anställde han Hilding som rättare (föreståndare) på skolans demonstrationsjordbruk, en tjänst som han sedan hade fram till pensioneringen 1973.

Strax efter andra världskriget revs de tre gamla skolbyggnaderna och ersattes med fyra nya rosafärgade tegelbyggnader, två elevinternat, huvudbyggnaden med undervisningslokaler och skolverkstad som syns från olika håll på tre bilder från 1977. Den sista bilden visar huvudbyggnaden framifrån med ett burspråk för matsal som tillkommit på nittiotalet, då även ett antal sammanbindningar mellan skola och verkstad byggts till. Det gula huset är ett äldre internat, Sunnan, och mellan husen kan man även skymta en av de två personalvillorna som kom samtidigt med tegelhusen och där Hilding med familj huserade fram till pensionen.

År 1976 började min Torstatid när jag anställdes som ekonomilärare på det nyligen omorganiserade lantbruksgymnasiet. Det var en förhållandevis liten skola med många ämnen och få lärare så jag fick undervisa på flera andra områden också. Min formella lärartjänst varade ungefär fem år tills vårt eget jordbruk hade vuxit till fulltid, men både Lena och jag fortsatte att göra inhopp med en tioveckors fårkurs som vi organiserat och till stor del svarade för i ytterligare omkring fem år.

Följande är ett brev hem från min morbror Hans Petter Andersson, f 1888, vilken tio år senare var bonde i Smedsta Lit. Han var elev på folkhögskolan det här året och beskriver kanske framför allt deras fritidsaktiviteter.

• Birka den 26 feb 1908

• Snälle Bror!

I dag har vi fest här det kommer nog mycket folk, tåget skall stanna på linien här mitt för skolan. Det kommer inte någon ifrån Bringåsen hit. I går fick jag ett brev från moster Julia. Men jag har inte fått något ifrån dig, du måste skriva o tala om hur det går hemma och om du har gillrat något mer åt räven och om han inte gick förbi detta järnet som je gilldra. Moster J. talade om att ni hade roligt på godtemplarmötet om söndag. Vi var också på mötet här uppe i Ås. Stadsborna voro hit, så att det var ganska mycket folk. Och livat var det. Konrad kom väl sen hem den där dagen när han följde mig till staden. Jag var här vid tre säger (3) tiden på aftonen. J. åkte direkt från alpbacken och hit. det har gått olyckligt till med mina skidor, jag bröt neml. av den ena en dag förra veckan. Jag åkte ner genom skogen och när jag kom ner till sjön var där en tvärbrant så att det bar iväg huvudstupa så att skidan brast. Men jag har fått mig en annan i stället så det går lika bra nu som tillförene.

• Förra kvällen skurade vi vårt rum här, så vi har det rent till festen. Men kamrat K. sitter och rakar sig nu, vi har nyss varit ner och ätit frukost kl är inte mer än 8 än men det går lika galant ändå. De äro nu friska allesammans som varit sjuka. Den hära veckan är Backman och jag gullgrävare. Drängen har slutat här nu så vi får elda själva eller B. och L. är det som står för eldningen av ångpannan de får betalt föret. Det har varit ganska kallt nu ett tag kanske du har fått någon räv eller hur. Han har väl gått mycket nu.

Jag har reda på lösen för det här kvartalet den tyder så (Lere Esperanto) eller hur du har väl fått den också. Jag skall skicka dig så att du får betala för mig någon gång på nästa möte. jag har brott så jag slarvar åtskilligt.

• fortsättning nästa timme

Jag får börja med att tala om att vi skall få fara på marknan en dag tror jag. Jag skall väl skriva till dig och tala om när det blir för en dag, du kommer väl också dit. Nu är kl. 6, festen är slutad och de håller på leker här nere. Det har varit mycket folk här i dag ett hundratal personer hade beställt mat här. Hilda Eriksson i Lungre har varit här i dag också. Greven, not. Brant samt Merlin och Bergdal har hållit föredrag. I morgon eller fredag är grevens födelsedag. Då skall vi uppvakta honom med sång. Det brukadr vara roligt här på grevens födsed. säga de som voro här i fjol. I dag, när jag skriver detta, som står på denna sidan, är det Torsdag, och det snöar och blåser så förfärligt uti på sjön. Vi har nu hållit på att stöka ihop efter festen. Slöjdläraren vid Åsgård gjorde en minnesten som vi satt i en vrå i skolsalen, denna såg ut aldeles som den skulle varit av granit men den var av papp i verkligheten.

• Skriv till mig och tala om hur ni mår och vad ni knogar med hemma. Jag skall skriva mera en annan gång. Jag har så brott nu.

  • Vänligen fr din bror Hans

Så här skrev min mamma Karin i ett brev hem om livet på Birka, daterat Marie bebådelsedag 1925:

Greven ligger fortfarande på sjukbadet och har just inte blivit bättre. Vi voro dit och hälsade på honom några stycken, när vi voro på marknaden, och han sade, att det var bara två saker som hjälpte: tid och tålamod. Ringmar är nu vår rektor, och för ett par dagar sedan fick vi en ny lärare, som undervisar oss alla i historia och pojkarna i nationalekonomi och statskunskap, tror jag det var. Min ekvationsräkning tar ganska mycken tid från slöjden, men det gör väl ingenting eller hur? Tycker ni att jag var dum som fortsatte räkningen kanske? I alla fall är det roligt fast litet krångligt. I slöjden håller jag på syr en liten lysduk i i näversöm, så har jag också börjat på ett stycke till jämtdräkten, och vidare skall jag snart också börja en liten duk i Blekingesöm. Det blir många järn i elden eller hur? Apropå jämtdräkten så tänker jag skaffa mig en liten rosafärgad kopp (mössa menar jag) som det inte skall sys något på. Får jag inte det? De brukar ha sådana till det där tyget. En sådan kunde jag väl köpa på Jämtslöjd, eljest får jag göra den här också, - Nästa 14 dagar skall jag väl till skolköket sista turen, barnhemmet har jag gjort ifrån mig för länge sedan. Den här perioden innehar jag befattningen rumsstäderska. –I går kväll hade vi något extra trevligt. Pojkarna hade ställt till fest för alla människor här på Birka (och bjudit hit några stycken till förresten) och då ska´ ni veta de hade bullat upp storartat. De hade klätt gymnastiksalen med flaggor och gult och blått papper så det var rysligt fint. Så sjöngo de för oss, och vi gjorde ringlekar en stund varpå vi trakterades med smörgåsar mjölk och te. Sedan blev det litet dans samt mera sång och berättelseläsning, och vi fick åter traktering bestående av saft och ”krus” samt äpplen, apelsiner, karameller och nötter. Det var kalas som hette duga. Klockan tolv kördes vi i säng. I dag skulle vi inte få stiga upp förr´n kl. 9 men jag (och mina rumskamrater med) orkade inte ligga längre än till halv åtta, varför jag klev upp, klädde mig och satte mig neder att skriva. Vi få inte heller frukosten förrän kl. ½11 i dag. I dag ha vi en stor dag framför oss, men den tål ett extra papper att berätta om. Efter frukosten blir det föredrag av den nye magistern om Shakespear. Kl. 1, tror jag det var, går eller skidar hela ”patrasket” in till staden där kaffe väntar oss någon stans på Fornvallen. Sedan gäller det att undersöka alla gammelstugorna och efter välförrättat värv skulle vi visst få middag på Jämtstugan kl. 5. När vi äro mätta och belåtna bär det iväg till teatern där vi skola få se Shakespears berömda drama Romeo och Julia. Det blir väl något till storartad dag.