Bankhistoria
Här ska jag rekapitulera lite mer om AJH:s och fadern Hans Anderssons ganska intensiva engagemang för framför allt jordbrukets kapitalförsörjning under den snabba utveckling som pågick från 1870-talet och fram till första världskriget och de därpå följande konjunkturproblemen fram till Kreugerkraschen i början på 1930talet.
Foton från A J Hanssons hemmakontor i Bringåsen med hans handstil på interiörfotots baksida. Fönsterraden på interiören överensstämmer med fasadens fönsterrad på andra våningen. Man kan också utläsa att första våningen innehöll Haqvin Lindbergs affär, och att en "Fotografiatelier" huserade på översta våningen - kanske dom som svarat för dessa foton. Till höger ligger Saluhallshuset som fortfarande finns kvar. Det nedersta fotot visar att banklokalen tidigare använts av Jämtlands kreditbank. AJH på väg till stallet från trappen i Bringåsen och klar för ännu en dags stadsresa.
AJH:s inträde i bankvärlden uppstod som en följd av att han, ända sedan han formellt blivit skattskyldig hemmansägare år 1887, engagerat sej i olika former av lokala kooperativa verksamheter, tjurföreningar, hingstaveln på Wången, lantmannaförening för jordbrukets försörjning av handelsgödsel och utsäde, mm. Det första embryot till lantmannaförening kom samma år (1882) som Östersund fick sin järnvägsförbindelse mot Trondheim och Sundsvall öppnad. Då beställde far och son omedelbart hela vagnslaster med aktuella handelsgödselmedel i säck, som de sedan delade med sej av till flera bönder i socknen. Det hade tidigare varit för dyrt att frakta med häst och släde från fjärran kusthamnar, men nu kunde man klara frakten 15 km från stationen på släde och hem som returfrakt från de regelbundna vedlassen som kördes in till stadskunder under vintern.
Under första världskrigets starkt inflationsdrivna nationalekonomi (fram till krigsslutet hade penningvärdet halverat jämfört med åren strax innan) bestämde sej Svenska Lantmännens riksorganisation för att komplettera sin redan tidigare mycket omfattande affärsverksamhet i olika bolag med att också starta en egen bank med uppgift att försörja landets vid den tiden absolut största näringsverksamhet, lantbrukets produktion, med investerings- och driftskapital. AJH var nu starkt engagerad i lantmannarörelsens länsverksamhet och blev enligt ett bevarat brev uppmanad av kontakter från riks att skaffa fram en föreståndare för ett planerat länskontor i Östersund för Svenska Lantmännens lokala bankverksamhet. Jag vet sedan inte mera än att min morfar sedan valde eller blev övertalad till ett kontorschefskap som han utövade på plats genom att hästpendla två dagar i veckan från 1917 till 1925. Slutet kom med den allmänna lågkonjunktur och bankkris som tvingade Svenska Lantmännen att sälja bankverksamheten till Handelsbanken. Den orsakade också personlig kris i AJHs ekonomi eftersom han något år tidigare gått i borgen med sin gårds kapital för ett affärsbolags skulder, som nu föll ut i den allmänna deflationskarusellen. Den krisen löstes dock på något sätt som jag inte satt mej in i. AJHs insats i bankvärlden innebar att han på mest all inkommande post från mer officiella personer och myndigheter övergick från titeln "Herr landstingsfullmäktige" till "Herr bankdirektör", titlar som jag aldrig såg några tecken på att han själv kallat sej. Handelsbanken tog in honom som styrelseledamot efter övertagandet, vilket jag antar var ett betyg på att skött sitt tidigare bankåtagande väl.