Skillnader mellan versionerna 7 och 8
Version 7 vid datum 2013-11-12 13:31:57
Storlek: 6503
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Version 8 vid datum 2013-11-12 23:47:32
Storlek: 6526
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Raderingar markeras som den här. Bidrag är markerade som den här.
Linje 39: Linje 39:
Det hela blir till ett familjejordbrukets energikretslopp, där alla insatserna är kompensation för de värmeenergiförluster som ofrånkomligt uppstår i alla kemiska, fysiska och biologiska processer. Solenergiflödet in till fotosyntesen svarar endast för energiuppbyggnad och förluster inne i själva växten. Det hela blir till ett familjejordbrukets energikretslopp, där alla insatserna är kompensation för de värmeenergiförluster som ofrånkomligt uppstår i alla kemiska, fysiska och biologiska processer längs vägen. Solenergiflödet in till fotosyntesen svarar endast för energiuppbyggnad och förluster inne i själva växten.
Linje 68: Linje 68:
LCA som metod blir därmed omöjlig att nyttja på de sätt som nu sker i hela hållbarhets- och klimatdebatten, där många mer eller mindre medvetet fortfarande försöker driva den gamla bibliska tesen att enbart tron kan förmera de små bröden och fiskarna till något som mättar hela folket. En annan argumentering i samma anda står Naturskyddet och Djurrättsförespråkarna för när man försöker lyfta de animalieproducerande husdjuren upp till den högkonsumerande människans plats i näringskedjan och samtidigt förtränger att man då måste ersätta husdjurens biologiska energiinsatser med förslavade och fattiga människor för att kunna behålla sin egen livskvalitet. LCA som metod blir därmed omöjlig att nyttja på de sätt som nu sker i hela hållbarhets- och klimatdebatten, där många mer eller mindre medvetet fortfarande försöker driva den gamla bibliska tesen att enbart tron kan förmera de små bröden och fiskarna till något som mättar hela folket. En annan argumentering i samma anda står Naturskyddet och Djurrättsförespråkarna för när man försöker lyfta de animalieproducerande husdjuren upp till den högkonsumerande människans plats i näringskedjan och samtidigt förtränger att man då måste ersätta husdjurens biologiska energiinsatser med förslavade och fattiga medmänniskors dito för att kunna behålla sin egen livskvalitet.

EnergiSypunkter och arbete

(Verkligheten bakom dom här synpunkterna redovisas bl a med bilder och reportage i länken OdlingsTeknik.)

Allt mänskligt liv bygger på att vi aktivt måste konsumera olika former av energi från vår närmiljö.

Vad inte alla tänker på, är att bara vi själva har förmågan att ta fram all denna energi och de byggstenar som behövs för olika önskade ändamål. Vi måste förvisso anlita många olika hjälpmotorer, men även dom har vi själva konstruerat, byggt eller fött upp som dragdjur och livsmedelsdjur, och det måste fortfarande finnas människors arbete i spetsen som styr varje hjälpinsats.

Vi kan inte nyttja något av solenergin eller dess naturliga uttryck utan att ha någon form av ”motor” till hjälp. Efter det första näringsfånget med råvarutillverkning från den s k "naturen", så fortsätter det pågående samhällsbygget i en lång kedja av mervärdesuppbyggande steg där den enskilda människans ganska konstanta biologiska arbetsförmåga (effekten) alltid kombineras med en allt större insats av energikrävande hjälpmotorer och bland höginkomsttagare oftast även en minskning av den insatta personliga arbetstiden. Vi arbetar alltså mindre och konsumerar mera.

Människor blir relativt sett fattiga bl a på grund av att man inte disponerar tillräckligt många hjälpmotorer och trots detta arbetar maximalt. I andra vanliga fall finns det inte tillräckligt med plats på det nåbara samhällets hjälpmotorer, och man tvingas till arbetslöshet eller migration.

Pröva att tänka så här!

Alla bokstavliga motorer utvecklar fysisk energi enligt den enkla formeln: effekt (styrka, förmåga) gånger arbetad tid. Tid är alltså lika mycket värt som styrka när man producerar någon form av energimängd.

Arbetsförmåga är den motoreffekt som vi och alla djur har i muskler och hjärna och som drivs med den energi som måste tillföras i form av tillverkad mat, skydd och komfort för att kroppen skall fungera under sin livstid.

Arbete(effekt) gånger tid blir enligt fysikens lagar en utvecklad bioenergimängd som i allt djurarbete ska användas för att producera och dra hem bränslet ”livsmedel till kroppens behov”.

Om man är bonde nånstans i världen, har man dessutom skaffat sig hjälpmöjligheter (t ex fossila hjälpenergikällor och växtproducerande fotosyntesanläggningar) för att producera så mycket bioenergi till försäljning, att man kan kan betala alla ”hjälpmotorers” kostnader och ändå ha pengar över (lön) för att köpa sin familjs behov av medmänniskornas arbetsresultat. Allt innehåller både fysisk effekt, arbetstid och hjälpenergier, och det kallas för levnadsstandard.

Det hela blir till ett familjejordbrukets energikretslopp, där alla insatserna är kompensation för de värmeenergiförluster som ofrånkomligt uppstår i alla kemiska, fysiska och biologiska processer längs vägen. Solenergiflödet in till fotosyntesen svarar endast för energiuppbyggnad och förluster inne i själva växten.

Vi kommer aldrig ifrån att den nödvändiga arbetstiden som ackumuleras i produktion av människans alla konsumtionsvaror är mänsklig och måste dessförinnan ha lagts in av mig själv eller av andra medmänniskor. Om jag vill köpa mer tid än jag själv producerat, så måste det ske med lånade pengar och/eller betalas med ett lägre pris än jag själv kräver för min arbetstid.

Tiden är dyrbar också ur den aspekten att hög standard nästan bara kan konsumeras när man inte arbetar utan har s k fri tid.

Den inbyggda energiförbrukning som finns i alla produkter och tjänster kommer från många olika källor. Människans och alla inblandade vilda och tama djurs arbetsinsatser tillför en mycket begränsad mängd bioenergi från sina kroppar, medan övriga använda hjälpmotorer tillför en energimix från hela den tillgängliga och av oss påverkade närmiljön.

Idisslarnas egna klimatpåverkande gasutsläpp kommer enbart från det uppätna fodrets växtmolekyler. Dessa består i huvudsak av kolhydrater i fibrer som inte vi enkelmagade toppredatorer kan smälta och som skulle ha ruttnat och förgasats i det naturliga kretsloppet även om de lämnats utanför djuret.

Nyttohusdjurens arbete minskar behovet av att sätta in extra hjälpenergi och mänskliga arbetsinsatsers klimatgasutsläpp när man producerar kött som alternativ till dyra proteinrika livsmedel.

Den allt överskuggande faktorn, makten, som startar och underhåller ett mänskligt samhällsbyggande, måste ändå vara ledarinsatsen. Den eller de som samordnar och sammanför nödvändiga arbetskrafter, energiråvaror och byggmaterial och upprätthåller kontakterna med hela den omgivning som ska svara för leveranserna. Några av instrumenten för detta är handel, valutasystem och psykologiska instrument i form av politiska och religiösa ideologier, som alla är svårkontrollerat storskaliga och gärna inbjuder till privat eller allmänt missbruk och korruption.

Ett aktuellt missbruk som vuxit fram under ett femtiotal år är den allmänt spridda holistiska synen på så kallade naturliga ekosystem och kopplingarna till bl a klimatfaktorer, jordbruksteknik och matvanor. Jag menar att en stor del av denna missriktade argumentering i dom här frågorna bygger på en centralt politisk och naturvetenskaplig reservation. Det gäller tillämpningen av metoder för livscykelanalys på energiinsatser och kostnader för tillverkning av bioråvaror i allmänhet och matråvaror i synnerhet. Man har med oklara argument uteslutit nödvändig kalkylering över jordbrukets arbete och markanvändning i analysen.

LCA som metod blir därmed omöjlig att nyttja på de sätt som nu sker i hela hållbarhets- och klimatdebatten, där många mer eller mindre medvetet fortfarande försöker driva den gamla bibliska tesen att enbart tron kan förmera de små bröden och fiskarna till något som mättar hela folket. En annan argumentering i samma anda står Naturskyddet och Djurrättsförespråkarna för när man försöker lyfta de animalieproducerande husdjuren upp till den högkonsumerande människans plats i näringskedjan och samtidigt förtränger att man då måste ersätta husdjurens biologiska energiinsatser med förslavade och fattiga medmänniskors dito för att kunna behålla sin egen livskvalitet.

Busvebacken: EnergiSypunkter (senast redigerad 2016-10-23 22:30:44 av JanNilsson)