Jonas Hansa var näst äldst av sönerna till Hans och Brita Andersson, född 1859. I samband med arvsskiftet 1887, då Ante H övertog hemgården Backen i Bringåsen och löste ut sina syskon, så köpte Jonas gården Lungre No 1 vid kyrkan av sin morbror Per Jonsson. Per var ogift och barnlös, och det kom att visa sig att det skulle gälla även Jonas.

Jonas "stack nog ut" ur syskonskaran på så sätt att han var något av en frifräsare som alltid for omkring och gjorde affärer i grannskapet, köpte och sålde alla förekommande slakt- och livdjur, antikviteter, fastigheter och skogsavverkningar. Till skillnad från sina övriga syskon konsumerade han också en hel del starka drycker när tillfälle bjöds och han deltog i alla möjliga folksamlingar. Det var baler, gudstjänster, bönemöten, ungdomsmöten(även när han var gammal)folkbildande föredrag, skolexamina(?), gravöl, och så deltog han hela livet i en liten sångkör i Kyrkås.

Allt detta och mer till kan man läsa i en lång serie dagboksalmanackor som han fyllde i mellan 1899 till 1937 och några mindre anteckningsböcker från undomstiden på Backen, allt samlat och bevarat i ett gårdsmuseum som han upprättade på gården i Lungre.

Det här materialet verkar ha varit oläst sedan Jonas dog 1939. Hans formuleringar i många fall tyder på att han skrev ner sina noteringar och funderingar för att de skulle läsas av efterkommande. Han har ofta gjort förtydliganden och förklaringar till lokala uttryck som använts. Hans skrivkonst både i handstil och stavning är dock väldigt enkel, jämfört med vad hans syskon och far presterade. Han var mer praktiskt lagd och möjligen även dyslektiker.

Nedan följer lite olika utdrag och bearbetningar av Jonas Hansas noteringar.

Jonas Hanssons anteckningar. När Jonas var i 20årsåldern , omkring 1880, och fortfarande bodde hemma på Backen i Bringåsen förde han en del prydliga anteckningar i en liten sliten bok om lite av varje inklusive några reseberättelser som kan vara roliga att läsa om den nyfikne ynglingens upplevelser. Båda resorna beskrivs även i Brevsamling/Brev från Hemmet 1878 på www.busvebacken.ath.cx . På den första var det förmodligen Ante och Jonas som körde varsitt lass, 380 kg hö tillsammans ner till Gråsjön mellan Bräcke och Hällesjö samt importspannmål pga nödåret tillbaka från järnvägen i Erikslund nedanför Ånge, den dittills nordligaste stationen på stambanan. Den andra resan gjordes av Jonas´ farbror Anders i Kläppe som körde två hölass, sammanlagt 380 kg, till Gråsjön med Jonas som kördräng.

Beskrifning öfver resan mellan Erikslund och Bringåsen i jan. 1878

Hemmifrån Söndagen den 13de Jan. kl. 12. till P Pålsson Oppetand, der vi fick hus kl. 4. derifrån Måndagen kl. 5. f.m. Hvila hos Bärtel, hus hos Pilten kl. 5 e.m. från Pilten tisdagen kl. 4. f.m. hvila hos rolf, hvila vid bräcke kyrka, och hvila på lillkrogen, derifrån till gråskön, hos A Persson der vi fick hus kl. 9 e.m. Odensdagen från A Persson kl. 10 f.m. till lillkrogen, till slammeråsen och vila, derifrån till Storkrogen der vi fick hus kl. 6 e.m. Thorsdagen, från Storkrogen kl. 4 f.m. vila i talge, derifrån till Stationen Erickslund der vi fick lass kl. 12. på dagen Hemresan, hvila i talge kl. 2 e.m. nattqvarter i slammeråsen kl ½6 e.m. Fredagen från slammeråsen kl ½2 fm. hvila i ett torp i sköändan, hvila i Stafre, nattqvarter i Refsunds prestgård der vi fick hus kl. 5 em. Lördagen från refsunds prestgård kl. 3 fm. vila hos bärtil, hvila hos P Pålsson Opetand, och kom hem Lördags aftonen kl. ½6 e.m. den 19 jan 1878. Intygar Jonas Hansson Bringåsen

I brev från hemmet d 23:e jan skrevs följande: På Lördags qvällen hemkom pojkarne ifrån Borgsjö; resan gick ganska bra, det svåraste var att få ordentligt stallrum åt våra hästar till nätterna, och de som ej passade på i god tid, måste köra hela nätterna; kölden var äfven ganska skarp, så att det ej gick för sig att sätta hästarne under bar himmel; då vi var i Storkrogen visade termometern 23 grader. Utefter hela vägen emellan Erikslunds jernvägsstation och Brunflo, var så fullproppadt med folk som på en marknad, från Rödön voro cirka 100 hästar, från Häggenås öfver 30 och från Kyrkås 32; dessutom voro en hel hop andra forbönder från Lockne, Brunflo och Ås ute på förtjenst. Kornet som vi fått från Erikslund är ganska bra, och rågmjölet är äfven försvarligt ehuru en del är något "grofmalet". För höet som vi skjutsade till Anders Persson fick vi 1:25 per Ltt; vi hade 45 Ltt på lasset

Resebeskrifning.

Från Kläppe, Lördagen den 2. Mars kl. ½8. f.m. hvila hos P Salberg Torvalla, ankom till Pilgrimstad kl. 6. em. Söndagen från Pilgrimstad kl. ½8, fm. hvila kl. 11, vid bräcke kyrka, hvila på lillkrogen ankom till Gråsjön kl, 7 em. Från A Persson till storsvedet 1½ fjärdingsväg med höet. Måndagen från gråsjön kl, ½2 på dagen hvi körde sjön söder om gimdalen till Nyhems socken Hofsjö och fick hus kl, 5, em. 2 mil från A Persson till hofsjö, från hofsjö kl. 7, fm. 2 mil genom holmsjö Östbyn och Bjösjö till Ismund. vila vid ismundsundet hvila i Kojan vid Olof jons myren, och kom hem Tisdagsaftonen kl. ½7, em. Intygar

I ett brev till HA fr 5:e mars skrevs följande: Anders i Kläppe har nyss återkommit från Gråsjön, dit han skjutsat 2 lass hö, som han såldt till Anders Persson. Han har haft Jonas med sig som "körkarl" för ena lasset; det var med knapp nöd de kunde slippa fram till Gråsjön med sina lass, vägen var öfverallt emellan sjöarne, nästan alldeles bar och på sjöarne är isen mycket svag; hemvägen togs öfver Ismundsjön. På landsvägen emellan Torpshammar och Östersund begagnas nu kärra.

Jans kommentar: Om man summerar prestationerna från dessa resor på medföre, så avverkade man ca 24 mil på 7 dagar i kallt väder och ”trafikstockning” på den första, medan den andra utfördes i begynnande ”förfall” med 16 mil på 4 dagar och uppenbarligen utan returfrakt. Hästarna gick ungefär tio timmar per dygn och avverkade då 4-5 mil med lass (4 – 5 km/tim). Utan lass ökade farten till omkr 7 km/tim.

”Bränsleförbrukningen” enligt dåtidens fodringsrekommendationer motsvarade 12 kg hö/dygn för en normalstor häst på 400kg samt några kg havre vid så ansträngande arbete som detta. Värdet på detta det aktuella året kan beräknas till ca 2 – 2,50 kr/dygn och förarlönen ungefär samma summa, tillsammans en rörlig driftskostnad på 5 kr/dag eller omkr 1 kr/mil.

Den andra Gråsjöresan med ett godsvärde på 380 kg x 15 öre = 54 kr per lass, borde då kosta omkr 5kr x 4 dagar = 20 kr i frakt ( det framgår inte om man debiterat extra för frakten eller om den ingick i det erhållna höpriset). Hästen förbrukade ju faktiskt hö för motsvarande en åttondedel av nyttolasten under en sådan resa, så det var ett resurskrävande företag! Men nöden har väl ingen lag och några andra transportmöjligheter fanns inte vid den tiden.

I Jonas anteckningsbok finns även en provmjölkningsrapport med ett antal mjölkmätningar på sex kor från Backen, Hvad kreaturen mjölkar. 1882 och 1883. Korna hette Grefvinna, Pryd, Svanlin, Lyckros, Ganlin och Prinsessa Dom kalvade in från dec till mars och vid första provningen mjölkade en av de bättre 10 liter per dag. Hela laktationen summerades för ett av åren till mellan 800 och 1600 liter för de olika korna.

Anteckningar ur Jonas Hanssons dagböcker.

Jonas Hansson (1859-1939) var född på Backen, Bringåsen och var från 1887 bonde på sin mors hemgård, Lungre No 1 närmast intill nya kyrkan. Han köpte efterhand in flera andra fastigheter, och var enligt en uppgift även ägare till fastigheten på vilken gamla kyrkan är belägen. Ur dagböckerna framgår att han var intresserad av det mesta som hände i hans omgivningar, och han bedrev ständigt handel med det mesta, bl a skogsprodukter, slaktdjur, hästar, antikviteter. En av hans bröder noterade i något sammanhang att Jonas bedrev ”Firma Köper Allt”. Hans handelsresor bedrevs huvudsakligen inom en radie på ett par mil från Lungre med häst eller ofta till fots och mest köpte, sålde och bytte han slakt- och livdjur av nötkreatur, får, getter och hästar eller smågrisar av egen produktion. Senare även ”skånegrisar” som han hämtade i Östersund. Slaktdjuren hade han nog oftast med sig hem för att senare leverera dem till slaktare i Östersund eller en del i början av 1900-talet till Nils-Marta, en driftig bondkvinna som drev egen slaktverksamhet i Bringåsen. Jonas organiserade vintertid också omfattande skogsavverkningar på egna fastigheter eller inköpta avverkningskontrakt och kunde då ha 15 – 20 man i arbete på olika ställen, som skulle besökas och underhållas med mat etc. Det handlade årligen om 5 – 10.000 stockar som tummades in för olika Sundsvallsbolags räkning på isar i Mosjön, Östersjön, Fjälån, Nästsjön, Mellansjön, Ismundsjön och Lillsjöhögen. Ända fram till de allra sista åren på 1920-talet skedde all transport med häst. Därefter kunde han ibland leja lastbilstransport för ved, timmer och slaktdjur. Dessutom körde han ofta själv med häst, timmer och bräder åt olika håll eller ved till Östersund när han inte hade något annat för sig. Han noterade i dagboken alla möjliga remarkabla händelser och bevistade alla tänkbara bönemöten, föredrag, teaterpjäser, barnfester och inte minst baler och danser som förekom i socknen, och var i farten mest alla tider på dygnet även vintertid. Han var även i alla år aktiv i en sångkör i bygden som hade sångövningar hemma hos varandra och sedan uppträdde vid ovanstående mötestillfällen, förutom i kyrkan vid jordfästningar mm.

Jonas höll sig också säkert väl underrättad om utvecklingen i omvärlden, dels genom att ständigt prenumerera på fyra-fem olika tidningar och tidskrifter och genom att besöka så gott som alla förekommande stora veckolånga lantbruksutställningar som var vart tredje till femte år i t ex Stockholm, Göteborg, Norrköping, Malmö, Kristiania(Oslo) och Trondhjem. Vid några av dessa tillfällen kunde han även på järnväg ta med sig ett antal getter för att få dem premierade. På sin ålders höst beklagade han i en anmärkning, att han borde ha antecknat mycket mer, men hann inte ”ty jag har inga barn som jälper mig”. Han förblev nämligen ogift, uppenbarligen trots tappra försök att avhjälpa det. Dessutom hade han väl troligen en släng av dyslexi eftersom hans stavning var ganska osäker och ojämn. Här var det en rätt stor kontrast till hans far och tre bröder som verkade väldigt säkra och drivna i formulerings- och välstavningskonst. Vissa dagar var texten nästan oläslig, vilket sannolikt hängde ihop med att han också till skillnad från de övriga i familjen var begiven på starka drycker och gärna tog sig en omgång när tillfälle gavs. Enligt anteckningarna odlade han bekantskaper med flera hotellägare/krögare i Östersund, och han antecknade speciellt att han röstade nej vid den s k förbudsomröstningen år 1922 angående ett förbud mot försäljning av alkoholdrycker i Sverige. Han hade också bl a en samling gamla mynt som han gärna förevisade och försökte utöka när tillfälle gavs.

Följande hyllningsdikt till JH:s 70årsdag ger nog en ganska bra bild av hans liv och leverne. Han har själv beskrivit firandet den dagen i dagboken. Han var fortfarande i full verksamhet och fortsatte så nästan ända fram till sin död tio år senare.

Från Kyrkås fagra nejder i Februarikväll Då du till tiotalen sju nått på Ditt levnadspell Nu vännerna, på hännerna dig hissa vill mot sky Du är oss kär, båd här och där Du är som ständigt ny.

Du säkert drömt i stilla natt /Eva i Lånna (Lund), hans Då Du ensammen låg ungdomskärlek/ Att vid Din sida låg en skatt som Du i drömmen såg Du vaknade, men saknade Din drömbilds tavla skön Ditt ljuva famntag raknade Det var i ungdom grön.

Vid Mellansjön Du bygt ett slott /kalabaliken med Söder- som Fingal i sin dal ström-Lisa/ och där på tjäderspel Du gått Förstått när Tuppen gal Straxt intill Dig, bredvid Din stig Där bodde ju en mö Men var visst mindre däjelig Hon var som storm på sjö.

Ty när Du känslan blottade på vederbörligt sätt Hon mitt i syn Dig spottade så smeksamt regelrätt Till flickorna här omkring byss Du kanske fråga vill Är detta vad de kalla kyss Ej näsduk räcker till.

Du älgskogskrank en gång ock var /Enligt p.O.Lithander kom O hemska smärtors kval vår vän så nära inpå en älg Men ej åt hjärtat smärtan tar att muskedundret ryckte upp fastän det är på tal med kolven mitt för ansiktet Till stjärnorna där ovan skyn och kanonens rekyl tilltyga- Din näsa tänkte gå de skytten förskräckligt/ Hur Du såg ut då mitt i syn det kan envar förstå.

På jaktstig Du med Backman gått /En jämtländsk Janne I arla morgonstund Wängman/ Och månget härligt hardrev fått När jösse gör sin rund Men när Du uti släden satt på pass med brutet ben och jössarna omkring Dig spratt då var jaktivern ren.

Du getter gillat i Din borg och mitt ibland dem stått Med dem Du for till Göteborg och vitsord för dem fått. När Sankte Per´en Dig ber Välkommen stiga in Då svarar Du tack, tack som bju Fast getter hör till Hin.

Trots menskors larm och starka brus Du skriften hållit kär Att kyrkan är ett fårahus /Gamla kyrkan som låg på Det står ju tydligt där. vår väns ägor, före res- Bokstavligt sett Du har ju rätt taureringen./ och Herden var ju god Men villoläror plöja brett

Du fädrens minne hållit kär /Gårdsmuseet./ Av deras tid så hård har vi blivit vad vi är om det Du vill slå vård Tänk när de skrev, på kalvskinn brev Hur varmt det då nog var att få ett sådant som beskrev vad de på hjärtat bar.

Från Bondeståndets stolta tid /Hans Andersson, Bring- Du fäder har som satt åsen. Riksdagsman 1870- sin glans på riksdans arbetsid 1890/. att värna Sveriges skatt Du Lungrevän och yngling än Från vänners krets det går På högtidsdag vår hyllning tag vid fyllda sjuttio år.

Anteckningar ur dagböckerna rörande Kyrkås gamla kyrka: 11/1 1901 varit i gamla kyrkan gräfvit efter pengar m.m. 24/2 1901 Ante Pettersson och J. E.o. varit hit jort ritning på förstu i gamla Kyrkan 17/4 1901 tjört timmer och bräder till gamla Kyrkan 18/4 1901 tjört bräder till gamla Kyrkan

24/7 1902 varit till gamla Kyrkan med plank och kalk 24/8 1903 varit i gamla Kyrkan och sätt upp innantak

20/7 1911 varit till Klösta fick spån till gamla Kyrkan

6/10 1913 varit vid gamla Kyrkan lagd tak på sakristian

5/9 1915 Gudstjänst i gamla Kyrkan af S N Sundelin Lit

13/9 1920 varit vid gamla Kyrkan stakat ut Kyrkplan

18/3 1924 varit till Rödön efter takspån till gamla Kyrkan

10/7 1925 varit vid gamla Kyrkan hyvlat takspån 3/8 1925 varit vid gamla Kyrkan börjat med att lägga spån på norra sidan

Kyrkås 1931 Gamla kyrkan 15 alnar lång och 9 alnar bred 9 bänkar på manssidan och 7 på kvinnosidan, tvänne läktare, kvinnoläktaren efter norra väggen 2 bänkar, fyra bänkar för män från väster med uppgång från trappa invid Predikstolen

Jonas Hanssons dagboksanteckningar, urval

1934, dec 13. Torsd 1. gr. v. rägn varit till Lundkälen såld 70 kub: ved till O. V. Edlund Östersund på kvällen till skolan på sångövning

14. Fred 0 gr varit i Bringåsen och kört timmer

15. Lörd 1 gr v. varit till Östersund på meieristämma meieri sal V kl. 12

16. Sönd 3 gr k lätt snö Gtj av A. Lindström varit till kyrkan sedan på kyrko och kommunalstämma

17. Månd 2 gr o rägn och snö 4 tum varit till Bringåsen med timmer 1 stock 13. alnar(11. meter) 15 tums topp, sågad 3 st 3 – 9 tum, för dessa 50 öre aln samt 7 bräder

18. Tisd 3. gr v rägn på morgon kört timmer

19. Onsd 2 gr v. något rägn snöflingor på afton varit i Bringåsen och tumat till Östersund

20. Torsd 3. gr v. rägn från morgon varit i Bringåsen tjört timmer Is efter alla vägar många bilar i dike

21. Fred 1. gr v. varit i Bringåsen och tummat timmer

22. Lörd 3 gr. k. dimma några snöflingor kapad ved sedan till Östersund med 2 julgranar m.m.

23. Sönd Sjulsmesdag 2 dagar före jul 5 grader kalt, dimma varit och huggit mig en julgran, Hotellvärdarna för Stadskällarn och Standard varit till mig för att jaga hare och få julgran, barr av furu och enris.

24. Månd 7 gr. kalt dimma kört hö – ved mm Mitt folk på Julkväll Kristina Malm Kalsta Lit, Olof Olsson skjör, Gustav Forsbärg Brynje.

25. Tisd 14. gr. kalt Gtj av B. Tunstrand varit till kyrkan jälpt till att sjunga ty jag är med i sångkören, vi sjöng sånger ( genom seklernas rad samt ett barn är fött)

26. Onsd 8. gr kalt snöflingor varit till Bringåsen till min broder Hans Hansson för att se ett brev från pojkarna som är i Amerika

27. Torsd 7 gr. k. kört timmer från Gunilsböle

28. Fred 8 gr. k litet blåst varit till Gunilsböle och tjört timmer till Bringåsen

29. Lörd 6 gr. k varit till Östersund sedan till Husås och Lit

30. Sönd 3. gr k litet snö och blåst varit till A. J. Hansson på sångövning till Barnfästen på Trettondagen

31. Månd 10 gr. k. l.t snö varit till Gunilsböle och tjört timmer. En del av mitt folk är här i kväll, Kristina Malm, Olof Olofsson Skjör Arne Olsson Bringåsen och G. Forsbärg Brynje samt jag Jonas Hansson Lungre, stöpt bly på kvällen.

Högsta gradtalet i Decemb. har varit 14. grader kalt en dag, eljest omkring 0. gr. Det har varit mycket svårt för alla som är beroende av sjöar och myrmarker, Starr och hästfoder , (ängsslått) är det att draga, till fast mark där man kan använda häst, timmerkörning är i allmänhet instäld för dem som är beroende av sjöar och myrmarker. Timmerpriserna är skaplig. Snö och rägn har det varit många dagar och nätter, denna månad, snön är 1. fot. jup men hård och fast, men bara vatten under, ingen is på vatten i bäckarna.

Lungre No 1. 355 hektar skogsmark, 10 hektar Åker, 299 hektar övrig mark, 644 hektar