Odlingsteknik, urbanisering och välfärd

På den här sidan tänker jag försöka visa att den odlingsteknik och bondestruktur jag upplevt på olika ställen och tidpunkter hänger ihop i ett tydligt samband med samtidig välfärdsnivå hos flertalet i befolkningen och dom eleganta globala urbaniseringsdiagram som Dagens Nyheter redovisade i oktober 2013.

Kartan ger en uppfattning om hur variationer i ett vidsträckt lands olika klimatzoner och hydrologiska förhållanden påverkar valet av odlade grödor. Stäppområden med klimatberoende naturlig gräsväxt ingår inte i redovisningen, men finns lagrade under ofärgade eller ljusa ytor tillsammans med skogsmark, jordfria kalfjäll och ren sandöken. I gräsområdena är odlingen ersatt av livsmedelsproduktion med idisslande HusdjursSkötsel av samma typ som Mongoliets.

Kartan visar en viktig kulturgräns på vattendelaren mellan Gula flodens (Huang He)avrinnigsområde med dominerande veteodling i norr och risodlingen i söder från och med Blå flodens (Yangtse) avrinningsområde. Problemn omkring den odlingsgränsen har förmodligen också starkt påverkat den kinesiska politiken i modern tid.

Tre stora floder börjar i samma tibetanska område. Den sydligaste är Mekong som matat kulturerna i norra Thailand, Laos, Kambodja och har sitt oerhört produktiva risodlande mynningsdelta i södra Vietnams Saigonregion (Hochiminstaden). Den mellersta av de tre stora floderna är Yangtse med en tämligen ren och segelbar vattenföring som går rakt österut och mynnar i deltat där Shanghai nu vuxit till en av världens största handelsstäder. Tidvis under historiens gång har de kejserliga imperierna förlagt huvudstäder i Yangtsedalen innanför Shanghai, bl a Hangzhou och längre västerut "Södra Huvustaden" Nanjing/Nanking, som fortfarande lär betraktas som fastlandkinas huvudstad av regimen i Taiwan.

Den tredje och norra floden från Tibet är Huang He, Gula floden, Den kinesiska civilisationens vagga eller Kinas Sorg. Det är den som matat det stora nordkinesiska slättlandet med lössjordssediment från de inre torra högplatåerna och skapat underlag för en av världens äldsta veteodlingskulturer med bl a den bekanta kejsarstaden Xian (terrakottaarmén)vid flodens sydligaste krök. Beijing fick sitt nordliga läge ganska långt från floden av strategiska skäl för att stärka invasionsförvaret mot norr.

Det torra inlandsklimatet och jordbruk har orsakat stora avdunstningsförluster som gör att Gula flodens nedre lopp vissa tider på året inte når fram till havet. Den stora slamtransporten avsätter sig och höjer flodbottnarna till flera meter ovanför omgivande landyta, vilket måste motverkas med växande invallningar längs hela det nedre loppet.

Nästan vart tionde år under historien har floden brutit igenom skyddsvallarna till världshistoriens största översvämningskatastrofer (senast 1931) som ibland helt ändrat förutsättningarna för slättens jordbruk när t ex flodens lopp ut mot havet skiftat läge mellan norra och södra sidan av den stora halvö som sticker ut i havet mellan Shanghaideltat och Koreahalvön. Hela den folkrika moderna civilisationen i norra Kina och Beijingområdet lider av permanent och växande vattenbrist som kräver stora kollektiva uppoffringar vilka den politiska ledningen måste brottas med inom alla samhällssektorer.

Dom här förhållandena kan ha bidragit till att den betydligt äldre högkultur som Kina kan stoltsera med, fortfarande på det grundläggande jordbruksområdet har konserverat en teknik och välfärdsekonomi som väldigt starkt påminner den som existerade i Europa och min hembygd Jämtland för femtio eller hundra år sedan.