• GilleråSågen

Sågandet är en nödvändig konst

Byggnationerna kräver massor med plank och bräder. Fram till omkring år 1900 var man hänvisad till handkraft eller vattenkraft för att klara detta. Sågning som teknik för framställning av brädor anses historiskt ha funnits åtminstone sedan medeltiden och kanske ännu tidigare när man lärt sig tillverka sågblad av tillräckligt hård metall och skränka tänderna så att bladet inte fastnade i sågspåret. Från början gällde kransågning för hand med en man som höll sågen ovanför och en under stocken.

Det andra handkraftalternativet var att spräcka fram bräder med kilar och tälja dem släta med yxa eller bila, s k sprättäljning (se utförlig beskrivning i http://www.stignilssonbygg.se/index2.html ). Tekniken har påvisats i gamla Kyrkås kyrkas takkonstruktion (se KyrkornaiKyrkås ) och anses tyda på tillverkningar före år 1350.

Detta skulle kunna tala för att vattensågar ("sågkvarnar") började förekomma därefter, och varför inte även i Kyrkås? I varje fall vet vi att Bringåsbönderna hade en egen vattensåg som var uttjänt på 1870-talet när man började projektera för en ny rejälare och flerbladig ramsåg söder om byn i den lilla Bringåsbäcken eller Gillerån som den också kallas. Jag har inga uppgifter om hur den gamla såg ut, men den var säkert enbladig och förmodligen driven av skvalthjul, dvs en "propeller" i botten på en stående axel som klarar sig med låg fallhöjd.

1880 invigdes en ny vattenturbindriven flerbladig ramsåg med kanttrissa i den lilla Gillerån ca 1 km söder om byn. Den ersatte då ett uttjänt äldre sågverk på ungefär samma plats. Detta nya drevs av ett "Gilleråbolag" av Bringås- och Lungrebönder med 35 andelar á 451 kr (vilket motsvarar 27 000 kr per andel i dagens valuta efter en OmräkningsFaktor 1 : 60). Dessa var fördelade till ett antal av ½ till 2 1/2 mellan hemmanen i Bringågen och Lungre Bolaget hade protokollförda sammanträden och en noggrann bokföring med redovisning av andelsägarnas alla insatser (kapital, virke, arbetsdagar, underhåll), utförd sågning av alla stockar till var och en enligt fastställd prislista, legosågning för ickedelägare till en högre taxa, bolagets ekonomiska resultat och vinstutdelningar ungefär vart annat år. Att några av bönderna ägde en större andel kan bero på att det var dom som hade möjlighet att betala in andelar under byggtiden och tillföra bolaget det nödvändiga rörelsekapitalet. Bankinblandning för lånekapital verkar inte ha varit aktuellt då.

Var ska det ske?

Omfattningen av det här bygget kan ställas i relation till att värdet på ett helt hemman låg i samma storleksordning. Själva bygget var väl inte så märkvärdigt i jämförelse, men det skulle ju också innehålla modern teknik som måste anskaffas från avlägsna orter till höga kontanta utgifter. Att man ändå tyckte det var nödvändigt hängde säkert också ihop med dels, att Kyrkås hamnat på sidan om det lönsammaste exportskogsbruket eftersom man hade högre transportkostnader än de flesta andra orter pga avståndet till flottlederna och kustsågverken. Dels var det ganska säkert också en tro på att den annalkande järnvägen (just nu nådde den till Bräcke) skulle revolutionera den här kostnadsbilden. Detta hade Hans Andersson gjort en ekonomiskt mycket väl underbyggd utredning om till riksdagen bara några få år tidigare ( JarnvagsBroschyr 1875).

Flottleden? Det finns också en tredje, lite dunkel omständighet som kan ha spelat roll för den här satsningen. Det finns nämligen tydliga spår i terrängen efter en liten kanal eller dike som börjar vid den gamla kvarndammen några hundra meter uppströms gilleråsågens damm. Diket genar till vänster om Gilleråns bukt runt Bringåsbyn, passerar genom en stor, vattenrik källa, Hästdrolkällan, tvärs över vägkorsningen där riksväg 87 passerar landsvägen mellan Bringåsen och Brynje och når efter 3 - 4 kilometer in där Gillerån mynnar i liten sjö före Mosjön som heter Flärken.

Byborna gjorde på 1970-talet en liten inventering kring det här diket och kunde då även konstatera att längs den sista biten med stark lutning fanns det spår kvar efter en träränna. Det har inte gått att hitta några som helst dokument om det här bygget, men muntlig tradition berättar att det handlar om en flottled som byggdes/grävdes omkring 1870 för att ta bort en 3 till 4 km lång och dyr basvägstransport med häst från södra och västra delarna av Lungre-Bringåsen-Brynje, alltså området runt Gilleråsågen. Vid första påsläppet av timmer och vatten visade det sig dock att vattenmängden, trots förstärkningen vid Hästdrolkällan, inte räckte ända fram. Bygget blev därmed en ganska dyr flopp som man tydligen sedan dess försökt förtränga ur medvetandet.

För lite vatten

Vad man möjligen missbedömde vid sågbygget, sett i efterhand, var väl att vattenkraftkällan var så liten och kortvarig, och att den mycket snart utkonkurrerades av små flyttbara ångmaskiner, som enkelt kunde drivas med sågavfallet. Några år in på 1900 blev ångmaskinerna utbytta mot de ännu effektivare och mer lättskötta tändkulemotorerna, men det hände kanske inte förrän petroleumoljan fanns att köpa även utanför apoteken. Sågningen i Bringåsån flyttade i början av 1900 över till motordrivna sågar i Brynje och ett större verk, Nyvik vid Mosjön i Skjör. Med tillgång till högvarvigare kraftkällor kunde man även satsa mera på cirkelsågarna med rund sågtrissa som kunde skära snabbare än de fram- och återgående ramsågbladen.

Gilleråsågen i detalj

En av revisorerna uttrycker här önskemål om att ordentliga kassaböcker bör anskaffas så att man kan föra formellt riktiga redovisningar. Den som skriver är en 20-årig bondeson, Per Eriksson från Bringåsen 3, som uppenbart har skaffat sig goda kunskaper i ekonomisk redovisning. Hans far, Erik Persson, som är en av de större andelsägarna har skrivit under nedanför. Önskemålet antogs och fortsättningen på bokföringen är mycket prydligt utförd som på de nedan visade sidorna. Även fortsättningsvis ser det ut som Per Eriksson själv har renskrivit redovisningen och skött om bokhålleriet medan man lät föreståndarsysslan alternera mellan några av delägarna.

Årslönen för bokhålleriet uppgick till 25 kr, att jämföra med en normal dagslön i sågningen som var 2 kr. En av Lungrebönderna fungerade under flera år som förman i själva sågningen medan troligen virkesägarna själva fick bistå med hantlangningen när deras respektive partier sågades.

Sågen kostade drygt 6400 kr (385 000kr) att bygga och värderades i de tidiga brandförsäkringsbreven till 8400 kr (504 000 kr= totala andelskapitalet) inklusive spjälhyvel för takspån, smedja och en mindre stuga. Efter några år ville inte det lokala brandstodbolaget ha med sågverket i sitt bestånd och då beslöt sig delägarna för att driva den på egen risk.

Samtidigt med detta projekt byggdes i Östersund en ny ångsåg, till vilken Bringåsbönderna också sålde och körde in rundtimmer.

Vattentillgången medgav vanligen sågstart sista dagarna i april och det räckte nog vanligen till ett trettiotal sågdagar. Det sågades omkring 1500 stock ett normalår (omkring 700 m3)men varierade enligt bokföringen från 600 upp till 2500 stock det bästa året.

I början av 1900-talet tillkom bl a en ångmaskindriven såg i Brynje och verksamheten vid Gilleråsågen började minska framemot 1910, för att helt tyna bort under första världskrigsåren. År 1920 upplöstes sågbolaget. Delar av såghuset köptes och omgjordes till hölador på Backen, varav en fortfarande finns kvar i "Sve" med anteckningar på bjälkarna om när sågstart skedde för olika år.

Bilderna tagna av Paul Norling 1920, samma år som sågbolaget upplöstes. Rännan och dammen är redan borttagna?

Brevväxling om sågbygget

Bringåsen den 22 Febr. 1878. Min snälla gubbe! Tack för brefvet af den 15de dennes jemte bilagde 200 kronor som vi i dag erhållit; Nils Larsson i Brynje kan nu få sina arfsmedel vid första tillfälle, resten får vi nu spara till marknaden, vi har förut så stor summa att vi kan qvittera Kommunalsedeln, Jägarelön och Pastorstionde; Debitsedeln har vi förut betalt och på den fick vi punga ut med 29 kr. Sistlidne söndag hölls kyrkostämma i Liths sockenstuga, för öfverenskommande af lösningspriset på tiondespannmålen, emellan tiondegifvarne och tiondetagarne, öfverläggningen slutade dermed att lösningspriset bestämdes till 10 kronor tunnan för både råg och korn, begge parterna förklarade sig dermed belåtna, ehuru en del af tiondegifvarne från början ville nedsätta priset till 5 á 6 kronor . Vi blir väl i vår alldeles utan vatten till vår "krassliga" såg, såvida ej någon duktig snö kommer i slutet af vintern. Medan jag är på tal om sågen så får jag nämna att ifall du träffar på någon skicklig byggmästare till vår nya såg, så tror jag visst att Kläppeborna ger sin byggmästare afsked och slår sig i kompani med oss. Erik Göransson sade häromdagen att han hört sägas det deras byggmästare är en "slarf" samt att han förut ej byggt andra sågverk än sådana med ett blad som varit brukligt här på orten. Per Jakobsson och Nils Andersson har nu slagit sågbyggandet ur hågen emedan de tänka att det ej lönar sig att bygga såg för den som har så litet skog; många af delegarne har börjat tälja bjelkar till sågen; äfven vi har täljt takstolarne; nästa söndags afton hålles sammanträde hos Erik Persson med sågdelegarne för att närmare rådgöra om huru mycket virke som skall lefvereras till den nya sågen; om något viktigt beslut blir fattadt så skall du få kännedom derom om så önskas. Wi (pojkarne) håller nu som bäst på med att samla ihop våra "granar" som blefvo slagna i backen vid den svåra Januaristormen, vi har nu huggit öfver 60 stockar "fram på skogen", och deribland är några af hvilka vi skall klyfva takspån, vi torde väl behöfva bra mycket af den sorten, ty vi får väl bereda oss på att lemna ett par eller tre tusen till vår nya såg; vi har gjort "timmerupplag" på flera ställen i skogen ty vi får väl lof att spara vårt timmer till dess vår nya såg kommer i gång; om vi skulle hinna med att rensa upp "vindfället" öfver hela skogen så blir det väl minst 150 a 200 stockar, några träd äro så grofva att vi deraf kan tälja bjelkar till sågen. Jonas Ersson säger att han kunde bygga en såg ensamt af den skog som fallit ned på hans skifte. Hästpriset kommer troligtvis att falla betydligt på instundande marknad emedan många tänker sälja och penningbrist är mycket svår, i Westeråsarne hålles pantauktioner alltjemt, sistledne söndag utlystes återigen 3 stycken äfven i Östersund är penningknipan svår, och konkurser börjar höra till dagordningen.

Bringåsen den 25te Mars 1878. Min kära gubbe! Brefvet af den 11 Mars kom oss tillhanda i Onsdags, tack! I fråga om gjutgodset till sågen får jag upplysa, att till den nya ångsågen vid Östersund, som för närvarande är under byggnad, tages gjutgodset från Mohögs mekaniska verkstad; Sågen som är byggd "med två ramar" skall vara färdig tills sjöfarten blir öppen på Storsjön; Öfverbyggmästaren, hvars namn är Högström, kommer att vistas i Östersund instundande sommar; underbyggmästaren heter Andersson. Anders i Kläppe var hit förliden Onsdag, han sade att Kläppegubbarne säkert kommer att nyttja samma byggmästare som vi till vår såg, om du betingar någon skicklig sådan; det är endast Bengt Hemmingsson som håller fast vid deras förra byggmästare, och orsaken dertill är, att han lemnat honom 50 kronor i förskott, hvilken summa torde blifva svår att återbekomma, ty deras byggmästare lär var en sådan som ej tänker på att betala skulder.

Anders i Kläppe berättade äfven att det skulle vara förmånligt att betinga gjutgodset i Östersunds Mek. verkstad, hvilken lär vara i kompani med Hudiksvall. Godset tages naturligtvis från det sednare stället, och ansvaras då för detsammas transport i oskadadt skick, hit till Östersund. Det torde likväl vara bättre taga gjutgodset från Mohög eftersom Östersundsborna köpt detsamma på sistnämnde ställe till sin nya Ångsåg; för öfrigt lär du bäst kunna "taga reda" i den saken.

Häromdagen träffade jag "Stålolle" i Östersund. Han ville att jag skulle bedja dig köpa en "tandkrok" med åtföljande 4 eller 5 hakar; det skulle helst vara en sådan som Pål i Lungre har; han bad att du för all del ej skulle förglömma den saken innan du reser från Stockholm, han är äfven villig att sända pengar om så behöfves. Jonas Ersson i Lungre, med flera af sågdelegarne, vill att du skall sända oss en ritning till vårt blifvande sågverk, så snart du kan få någon sådan, och äfven ett materialsförslag kunde vara roligt att hafva, så att vi kunde få se huru mycket bräder och dyligt som kan erfordras.

Pål i Lungre har börjat ifra för att vi skall betinga underbyggmästaren på den nya ångsågen i Östersund att uppsätta vår såg, och äfven begära ritning af honom; Pål säger sig äfven hafva språkat med nämnde byggmästare, och derigenom fått veta att om vi har en riktig ritning, så kan vi uppsätta såghuset utan byggmästare. Pål har äfven föreslagit att vi skulle sända någon af sågdelegarne till Östersund för att rådgöra med sagde byggmästare om sågbyggandet; vi har dock tröstat Pål dermed att det icke brådskar att rådgöra med den byggmästaren, emedan han kommer att vistas i Östersund instundande sommar, och att vi äfven först vill se om du får låf på den byggmästare du har i sigte; och för resten är det väl säkrast att hafva en, som man vet hvad han duger till. Ante helsar och tackar för tidningarne som du sändt. Lef väl till härnäst Brita Jonsdotter

Bringåsen den 14 April 1878. Min goda Gubbe! Med sist ankomne post erhöll vi dina bref af den 1 och 4 April. I går afton hölls sammanträde med sågdelegarne, för att öfverenskomma om hvad som är att göra i och för sågbygget; Pål i Lungre arbetar för allt hvad han kan för att förmå de andra delegarne att rådgöra med underbyggmästaren Andersson på nya ångsågen i Östersund, om sågbyggandet; han har redan talat med nämnde byggmästare tre eller fyra gånger, och det höres nästan som han betingat honom i tysthet; På sammanträdet i går föreslog Pål att vi ofördröjligen skulle sända efter ofvannämnde byggmästare för att låta honom bese platsen och begära ritning, äfvensom att uppgöra ackord med honom om sågbygget medan han ännu är ledig. Pål uppviglade till sist äfven de andre delegarne att gå in på hans förslag (han ljuger naturligtvis allt hvad han kan) och det blef så beslutadt att han i dag skulle resa till Östersund och hämta nämnde byggmästare på det att "såggubbarne" må bli i tillfälle att uppgöra ackord med honom. Om den byggmästaren är skicklig kan det vara bra, men det är just detta vi ej har reda på.

Om det gått för sig så hade det varit klokast att alldeles utesluta Pål ifrån sågbyggandet, emedan han blott uppvigla de andra att gå in på dumma förslag, det är numera ej heller möjligt att stäfja hans "berserkaifver", på sammanträdet i går påstod han envist att vi ofördröjligen måste betinga gjutgods, och äfven bestämma oss för, af hvilken sort det skulle vara, emedan han sade att det kunde dragas ut ett halft år eller mera, innan beställningen kunde bli färdig. Ante uppläste då en stump af ditt sista bref så att Pål fick höra hvad du säger om beställningen af gjutgods, men sedan blef han "tyst" med den saken.

Den byggmästaren som du omnämnde i ditt bref heter J. Pettersson från Stockbo i Färila Ljusdal. Inom några dagar skall jag sända dig vidare underrättelser, så att du får höra huru det utfaller med byggmästaren.

Lars Öst i Kläppe har nu varit hos oss och klufvit 18,000 st. takspån, cirka 10 tusen har vi väl förut; han har varit hos oss i fyra dagar och tager 1,50 pr. dag. Jag tänker fara till Lith i dag och då lägga brefvet på posten derstädes, jag måste derföre sluta ty tiden brådskar. Din gumma Brita.

Bringåsen den 19 April 78. Min goda gubbe! Jag får nu sända dig några rader för att underrätta dig om att "såggubbarne" nu beslutat sig för, att antaga byggmästare Andersson, som jag förut omnämnt, att uppsätta vår såg, ty de mena att det kan falla sig billigare om vi har en som är boende i Östersund att bygga sågen, emedan vi ej behöfver kosta på honom respengar; vi har äfven hört sägas att han skall vara skicklig att bygga. Förliden söndag var han hit och besåg platsen, han tyckte att vattenfallet var nog lågt ty han vill hafva duktig lutning på rännan; som dammet ej heller går höja så mycket som kan erfordras, så föreslog han att vi skulle flytta huset ett stycke längre ut för att erhålla fallet tillräckligt högt; för öfrigt var han angelägen om att höra huru sågegarne ville att sågen skulle byggas; vid byggandet vill han helst hafva samma arbetare som han för närvarande har i Östersund, emedan dessa äro vana vid sådant.

Han rådde oss att taga gjutgodset ifrån Hudiksvall, dels emedan detsamma derstädes fås för bättre pris än från Mohög och dels före att om någon pjes skulle fattas eller bli sönderslagen under hittransporten så får vi hvad som fattas gratis på Mekaniska verkstaden i Östersund emedan densamma är i kompani med Hudiksvalls. Disponenten från det sistnämnda stället skall i dagarna komma till Östersund, vår byggmästare ville då betinga gjutgodset och skrifva fullständigt kontrakt derpå. Du behöfver således ej tänka på att betinga något sådant, för öfrigt får allt byggnadsarbete anstå tills du kommer hem. Om du vid hemresan har godt om tid så kunde det ej skada att titta in på Mohög och bese de olika slag af gjutgods.

25te April ..........Stålolle beder att du ej måtte glömma köpa honom en "tandbrytare" af nyaste modell; priset sättes ej så mycket i fråga, blott han för en som är ändamålsenlig. Wi har nu sommarlikt väder med 10 á 12 graders värme, inegorna äro alldeles bara men det fryser ännu litet om nätterna. I all hast af din gumma Brita P.S. Pojkarne har i dag varit vid sågen, men sågningen går dåligt ty det är litet vatten och vårt gamla "ruckel" är mycket skröplig. d.s.

Lungre den 3 Maj 1878 Gode Wänn Hans Andersson För delfåendet af Brefvet till din Gumma angående vårt påtänkta sågbygge får jag tacka så mycket, varaf jag ser att vi delar samma tankar med brådskan om hjulgodset och byggmästaren, hvilka en del andra af våra kompejoner ansåg så nödvändigt inan de våga sig till med något trevirke, men det var just det som borde göras på vinterföret, hvad som nu imelertid hervid paserat torde vara dig bekant, nemligen att vi har haft en Byggmästar Andersson hit och de bestämde sig för honom, och der emot gorde jag intet motstånd emedan manen sågs ganska förståndig och hygglig ut, men som hans förslag för byggnadssättet är något annorlunda än vad vi tänkt oss, och ingen af oss har något begrepp härom, så vill jag anhålla, att om tid och tillfälle der till möjligen kan gifvas du ville vara god och bese grundläggningen på en sådan såg, både för waten hjulåsen och för själfva ramstolen ty nemde byggmästare påstod att underbyggnad för dessa skall Serskild muras hel af sten med jernhållare och det torde bli svårt att anskaffa tjänlig sten för det hela

Större delen af vårt såglag är ganska obenegna för företaget och vill gärna bygga på gammalt mod men ser man fram i tiden (med förbiseendet af någon oförmodat revullation) torde dermed vinnas samma fördel som om vi skulle begagna gamla trePlogar i stället för vår nu brukliga åkerredskaper

Som något ovanligt ej inträffat her, får jag blot såsom nyheter berätta att vi i början af väckan hade sommarväder så att jag började med harfning på odlingar och nu har vi fullkomligt slädföre och snöyra med 4 a 5 grader kyla. Som Riksdagen snart torde taga slut tillönskas dig en lyckosam hemfärd I brådska af Wännen Jonas Ersson

Bringåsen den 6te Maj 1878. Min kära gubbe! Ditt bref af den 25 april har framkommit. Jag ser att i trakten omkring Stockholm är full sommar, hvilket likväl ej är händelsen härstädes, vi har nu haft snöslask några dagar, men väderleken är i öfrigt blid; om vi får blankväder några dagar så att jorden upptorkar så torde vi snart få börja sådden, ty kälen är redan borta ur jorden. I förra veckan sådde vi höfrö i rågen, här var då mycket vackert väder och vi tänkte äfven så hafren i slutet af veckan men snöslasket gjorde det nödvändigt att uppskjuta med sådden.

Jag ser att du orätt uppfattat vår byggmästares mening när han ville hafva stor lutning på rännan, meningen var att vi då skulle begagna bröstfall och icke öfverfall; när du kommer hem får du väl bättre reda på huru det förhåller sig med sågäfventyret.

• Jag får nu önska dig lycka på hemresan

och hoppas att du hemkommer inom fjorton dagar. Din gumma Brita

Brev från J. Sjölund, Matfors (turbinköp mm) Sundsvall Matfors den 24 Decem. 1878. Broder Hans Andersson! Tack för din angenäma ärende af den 5 dennes. Anledningen hvarföre ej svar förr har ingått , om Matfors är villig sälja något utaf sina turbiner och sågramar, är i följd att Disponenten har varit bortrest och Inspectoren Berggren hvilket jag vänt mig till har ej varit i tillfälle afgifvit något svar förr en vid dato hvilket härmed inneslutes. Och med anledning häraf hoppas jag hafva förmånen att få emotse en visit af dig här i Skjöle eller Matfors.

11 feb 1879 Tiden artar sig att bli riktigt svår i vinter, ordentliga arbetskarlar gå nu och bjuda ut sig för blotta maten, i Östersund fås goda furubräder för 4 a 5 kronor pr. tolft och kastved betalas med 2,50 a 3 kronor pr. lass o.s.v. Äfven foderbrist börjar yppa sig och ej minst här i Kyrkås, vi har som oftast påhälsningar af foderköpare och isynnerhet råghalm är efterfrågad; det torde nu vara klokast att ej sälja något als, emedan priset är lågt och mynt börjar bli en sällsynt vara.

• Jag har förut ej omnämndt att Jonas Ersson i Lungre

köpte en skrufskifva, som kostade 40 kr. på Mohögs verkstad, hvadan du ej behöfver tänka på någon sådan. Första afbetalningen på gjutgodset har nu skett, pengarne sändes sistl. Lördag denna gång var det Anders Persson i Gråsjön som erlade betalningen; fåse hur det går nästa gång. af din lilla tillgifna gumma

Bringåsen den 28 Febr. 1879. Min kära man! Ditt bref af den 15 febr. jemte 200 kronor har framkommit, penningarne var som du väl förstår mycket välkomna enär vi ej fått något hvarken af Nils eller Per Andersson, än mindre af Olof Nilsson, vi torde knappt få något förr än nästa vinter emedan de säga sig nu stå rådlösa. Straxt efter Gregori skall gjutgodset till sågen betalas, vi skall då försöka qvittera vår del deraf, Pelle i Lungre har lofvat låna oss litet pengar för detta ändamål.

Bringåsen den 16 Mars 1879. Min kära gubbe! Fjorton dagar äro åter gångna sedan jag skref mitt sista bref; åtta dagar sednare erhöll jag ditt bref af den 1 mars, Ante träffade Erik Allbano på marknaden, han vill att du skall köpa en gigg och du behöfver derföre ej sända honom mer än 150 kr; han sade att du gerna kan få behålla hela summan till våren om du så önskar. Den Gigg som du skall köpa åt honom bör vara inrättad på följande sätt, om sådan finnes: Fjädrarne bör vara fästade omedelbart vid korgen och ej vid "skalmarne"; beklädnaden skall bestå af starkt kläde, helst mörkblått. Yttre ändan af pannan eller "hjulnafven" bör vara försedd med en messingshylsa som kan påskrufvas så att smörjan ej må tränga ut ut pannan hvaraf kläderna så lätt nedsmutsas om man kommer i beröring dermed. Om giggar ej finnes med ofvannämnda egenskaper så får du köpa en sådan som du köpte i fjor, dock bör fjädrarne vara något lenare; äfven bör den vara så lätt som möjligt samt beklädd med starkt kläde. Äfven Elias Hemmingsson i Lillsjöhögen vill köpa en gigg; den skall betingas i Erik Allbanos namn, penningar derför skall sändas framdeles. Giggarne bör vara här i slutet af maj månad.

Jonas Ersson i Lungre vill att du skall taga reda på priserna för sågblad i Stockholm med flera ställen ty på Mohög fans ej sådana.

Bringåsen den 30 Mars 1879. Min kära man! Af de 200 kronor du sednast hemsändt har Erik Allbano fått 150 kr. till Jonas Ersson i Lungre har vi förut lemnat 150 kronor för betalning af smide till sågen, något mera måste vi väl lämna när Ivar Myrseth kommer hit för att kransåga.

I förra veckan har Ante samt Erik Jonsson i Lungre varit till Bräcke och afhämtat gjutgodset till vår såg det vägde netto 150 Ctr 68 tt samt skjutsades i 9 lass till Torvalla. Jonsson och Ante skall få 3 öre pr Ltt i Skjutspenningar för sina lass, de öfriga forbönderna som voro från Brunflo och Lockne skjutsade för 2 öre pr Ltt. Sågdelegarne ville ej sjelfva fara ned till Bräcke när forlönen är så låg.

Bringåsen den 15de April 79. Min snälla gubbe! Sistledne Fredag erhöll vi ditt bref af den 5te April. Du kan nu få veta huru långa bladen behöfva vara till vår såg, om du tänker betinga sådana. Bladstolen (ramen) är 2 al. 11½ verktum i längd inuti. Sågbladen bör vara 2 al. 7 verktum långa emellan falsarne. På Ångsågen i Östersund begagnas stålblad från Fagersta bruk och det säges att de kosta 7 kr. stycket. Kanhända vi ej behöfver köpa bladen förr än i sommar.

Kyrkås d. 24 april 1879. Heders Wänn!! Som jag icke har något serdeles nytt att förkunna som icke kommit till handa förut må jag bjuda till att efter min näbb sjunga något af den gängse visan om vårt Sågbyggeri. Att du icke förr någon underättelse från mig erhållit hur det aflupit med afären vi uppgorde med Mohög Mek. Werkstad torde ursektas emedan Anders Johan har sagt att han i sina skrifvelser har nämt om förhållanderna - Och för att nu i korthet gifva en beskrifning på gjutgodset, medföljer en fraktsedel för det samma, jemte specifickation på d 2ne lådornas innehåll. Vad vi dessutom förskaffadt är följande. Som B Pettersson förslog att vi kunde göra snororna själf köpte jag 4ra kalfhudar för dett ändamål, hvilket ej förslår men vågade ej köpa mera på eget bevåg, efter som Ingenör Klint på Mohög påstod vi måste köpa hufvud snorn färdig gord.

Erfoderligt jern och spik samt mutrar har vi bestält genom P. Eriksson i Hölje och är största delen deraf hitkomna men felar oss mynt till betalning. B. Pettersson har erbjudit sig att skaffa oss Sågblad för 10. a 11. kronor (och P, Erikson tror sig kunna beställa dem för 4ra a högst 7 kr st. alt efter dess godhet och tjoklek, och det är naturligt att vi vill hafva både goda varor och godt pris; - som jag är öfvertygadt att du är mera kunnig heruti tror jag du gorde det bästa ifall det gifves dig tid dertill, i annat fall torde gå an att reqvirera både sågblader och en större Snor, sedan du kommit hem men som vi äro tvungna att hafva alonerat vitt Läder att sy ihop Snororna med, och detta läder fins icke i Östersund så var god och köp någon remsa deraf i Stockholm der det sekert finnes. Wi torde få fägna oss öfver din hemkomst någon tid för än vi kan skicka bud på Byggmästaren, och i sådant fall om tid gifves att få träffa Petterson vid förbi farten i Eriks Lund så säg till honom att han lemnar dig ritningen från Mohög på vårt Sågverk, ty den blef i början af februari hit sänt och jag skickade den genast till Byggmästarn för att göra de anmärkningar han ansåg nödig och lende till vår fördel, således liger hon der hos honom och hon vore förmånlig att ha i händelse vi ville göra nogonting i förväg innan Byggmästarn kommer hit. Som redan sagt har jag inga nyheter, den ihållande Wintern med snö och kjöld til 9 a 10 % om nätterna tyckes icke ge anledning att vänta någon tidig sommar. Det ligger betydlig Snö på hustaken ännu och knappa tider på hö och pengar, men vi har slafvat oss fram hittills så godt vi kunnat, med våra utbetalningar - Ursäkta Wännen Jonas Ersson (Kusin och närmaste granne till Brita Jonsdotters hemgård och farfar till den blivande bonden L O Eriksson som tjugo år senare gifte sig med Brita Hansdotter från Backen)

Den i förra brevet omnämnda fraktsedeln

Ctr (1 centner=42,5 kg) 1 st Axel väger 3,55 1 ” do 4,30 2 ” Stockvagnar med hjul (6 Colly) 12,44 2 ” Ramsidor med Kuggstänger 24,20 1 ” Svänghjul 12,10 1 ” Ledskena 5,35 1 ” Remskifva 0,77 1 ” do 1,25 1 ” Vefaxel med skifva 10,75 2 ” Matarvalsar 7,00 2 ” Öfvervalsar 8,40 6 ” Collies 7,00 1 ” Turbin 3,50 1 ” Turbinfot 2,00 1 ” Tätring 2,70 1 ” Kugghjul 1,10 1 ” do 0,45 1 ” Ratt 0,40 2 ” Lager med plåtar 5,00 1 ” Exenterskifva 1,17 1 ” Axel 0,69 1 ” Bladstol 5,35 2 ” Remskifvor 8,50 1 ” Turbinlock 5,60 1 ” Axel 1,67 2 ” Lådor 15,24 42 Collies Ctr 150,62 (6370 kg) · En låda innehåller · 2 Flänsar; 1 Bygel; 2 Stag; 2 Axlar; 1 Kapsågsaxel med 2 lager; 1 Stoppall med docka. 2 st. Vefstaksklofvar med 2 lager · Den andra lådan innehåller 13 st. lager; 2 st. Kettingskifvor: 2 st. Kuggdref, 1 st. Stoppring, 1 st. Fläns med Pockenholzbussning, 3 st. Centrum, 1 sty Remskifva, 11 st. Kilar.

Bringåsen den 22 Febr. 1880 Min hederlige gubbe! Du börjar väl tro att jag nu alldeles glömt bort dig eftersom jag ej låtit höra af mig på så länge, men så är likväl ej händelsen, utan orsaken till mitt slarf är, att när jag för åtta dagar sedan stod i begrepp att sända dig några rader, vi då erhöll ditt telegram och jag deraf kunde se att vi äfven hade ett bref att vänta till i förrgår då tänkte jag som så: "Je unner om int de kan gå för se te spara mä te skriif nu, te mä ha fått de dän breve å, så får mä svärä på alltihop då på ejngång," och det fick bli dervid; se der orsaken till dröjsmålet, och jag får nu för den här gången bedja om ursäkt. Ditt bref af den 14de dennes erhöll jag i går, vi får tacka så mycket för den nya Riksbankssedel som du skickat oss; vi torde väl bli tvungen att anlita densamma framdeles, ty utlagorna skall nu betalas och äfven något torde behöfvas till marknaden. Wi har ännu ej betalt Jakob i Nästgården för hunden men vi skall göra det vid första tillfälle. Jag har förut glömt omnämna att vi af Anders Pålsson i Halåsen köpt 375 stycken tegel samt 9 st hållare till bakugnen, dessa kostade 25 öre stycket och teglet 5 kr på hundra, hvilket gör en summa af 21 kronor för alltsammans, hvilket vi betalt efter marknaden, han nämnde likväl ingenting om räntan som han är skyldig Paulina i Bye; teglet var mycket starkt och största delen af det vi köpte var blått och hårdt som sten.

• Pål har för sågbolagets räkning köpt sågandelen af Ward, och skall derför lemna 20 famnar ved som han låtit hugga vid hålmyrflon, och hvarest Ward sjelf skall afhemta densamma. Sågbolaget hade i början af denna månad sammanträde för att öfverlägga om huruhvida någon upplagsplats behöfver anskaffas eller arrenderas i Östersund eller Thorvalla; bolaget beslöt sig för det sistnämnda stället.
  • Men nu är händelsen den att Brunflo socknemän

skall vid deras Häradsrätt af Jernvägsstyrelsen höras huruvida de önskar erhålla någon station i Thorvalla och om den anses behöflig; Thorvallabönderna vill att äfven Kyrkås skall sända ombud till tinget och hos jernvägsstyrelsen begära plats i Thorvalla för Kyrkås. Paulus Olofsson i Lungre sade sig ha skrifvit dig till om den saken, och jag behöfver således ej vidare orda derom.

• Ritningen på Spåntrissaxeln har vi lämnat till Paulus Olofsson i Lungre, han skall väl betinga densamma på Mohög, men sjelfva trissan tycker sågdelegarne att det vore bäst du köpte i Sthm. Hälsa äfven från din lilla

gumma Brita Jonsdotter

P.S. I denna vecka skall vi köra något af det timmer som vi huggit frampå Medskogen, till Ångsågen i Östersund, der betalas 28 öre för 12 tums timmer; om vi får betalt för vårt timmer och föret blir godt så ämnar vi köra dit 40 stockar eller så. Hittils har vi huggit öfver 400 sågtimmer och detta endast af vindfälle, deraf har vi kört öfver 200 till sågen, det öfriga ligger ännu i skogen; vi har nu ändtligen rensat hela skiftet. Pappas pojkar.

Det är ej möjligt att få något af den hvita kalkstenen till fähusmuren nu i vinter

Bringåsen den 24 Mars 1880. Min gode käre gubbe!

Det är väl ej mycket öfver åtta dagar sen dan jag skref mitt sista bref, men jag får väl ändå sända dig några rader till Påsk. Såsom nyhet kan jag berätta att Jonas Ers Karin i Lungre nu öfverlämnat sin fasta egendom till sina barn; Erik som gjorde högsta anbudet å gamla gården, har öfvertagit densamma emot utgifvande af 7,300 Kronor; Hans skall öfvertaga Åslägdhemmanet, hvilket kommer att utgöra 1/3 del af hemmanet, och erlägger derför 3,200 Kr. Kristina erhöll Daniltorpet i Bringåsen och detta skulle kosta 2,100 Kronor. Ofvannämnde fastigheter skulle således tillsammans kosta 12,600 Kr. men på afhandlingen blef summan ej upptagen till högre belopp än 8,850 kronor, emedan hemmanen derigenom skall undgå att blifva allt för högt upptaxerade. Dessutom undantogs 2ne skogstrakter, den ena belägen norr om Åslägdhagen på båda sidor om nya Kläppevägen, och den andra söder om Hålmyrflon, att af arfvingarne gemensamt nyttjas i 25 års tid. Äfven sågandelen är undantagen för att af arfvingarne gemensamt egas.

• - Om det ej blir något duktigt regn i vår, så kommer det väl att gå dåligt med sågningen, ty af snön får vi då ej vänta något vatten, emedan både snön och vattnet försvinner utan att man vet hvarest det tar vägen.

Wår såg får likväl låf att gå duktigt i vår om hon skall hinna med allt det timmer som nu finnes derstädes, der är väl alldraminst 2,500 stockar och detta torde nog kunna sysselsätta sågen en god stund.- Jag kommer ej nu för tillfället ihåg någonting vidare af värde att tillägga, och derföre är det väl bäst att jag straxt slutar mina rader, men dessförinnan får jag väl låf att omtala att vi äro friska och raska allesammans och alla önska vi dig lycka till en god Påsk. I all ast och brådska af din lilla gumma Brita

Bringåsen den 6te April 1880. Min gode fader! Haf tack för edert bref af den 27de Mars, hvilket jag erhöll i Fredags. Med vår Stockholmsresa torde det väl vara bäst att göra uppskof till en annan gång, då äfven årstiden kan vara lämpligare för en lustresa; under högsommaren är det väl kanske trefligast att resa? dessutom torde vi få mycket att göra i vår, hvadan det nog blir svårt att komma ifrån. Farbror Lasse i Kläppe har sagt mig att spåntrissan som du skall köpa bör vara mer än en åttondels tum tjock; kanttrissan vid Kläppesågen är af denna tjocklek men farbror säger att den är för tunn och den går derföre ej stadigt när man sågar spån; ni kan fundera på den saken innan ni köper trissan, - sågdelegarne vill att ni skall köpa densamma i Stockholm.

Bringåsen den 16de April 1880. Min kära man! Ditt bref af den 12te April har ankommit i dag. Den 31 Mars eller 3dje dag Påsk skref vi ett bref och inlemnade på posten i Östersund, men som du i de båda bref vi sednast erhållit ej nämner något derom får jag antaga för afgjort att du ännu ej erhållit detsamma; deri stod omnämdt att pojkarne beslutar sig för att göra uppskof med Stockholmsresan till en annan gång då årstiden kan vara mera lämplig; det torde likväl kunna falla sig bra mycket billigare att uppehålla sig i Stockholm nu, då du, så till sägandes, är bofast derstädes, - än under sommaren; och äfven kunde du ej behöfva bekosta dig någon särskild resa, ty det är ju nästan nödvändigt att du vorre med som vägvisare i Stockholm; men som alltför mycket arbete nu blefve åsidosatt genom en sådan resa så är det väl klokast att pojkarna stannar hemma. Pojkarne håller nu på med att klyfva spjelor till fähustaket; nästa vecka skall vi börja sågningen och detta torde räcka både väl och länge ifall vattnet räcker till. Turbinen vid sågen lossnade i går och i dag har sågningen begynts, allt synes gå bra, blott dammen nu också orkar "stå pall"; vårfloden är dock ej så stor, det är just nätt och jemt hvad sågen behöfver. Skulle någon Stockholmsresa bli af, - hvilket dock ej låter sig göra - så blefve vi dock tvungen att lega oss en pålitlig karl här hemma som skulle hjelpa mig skjöta om hushållet ty ensam kan jag ej reda mig. Fastän det nu är midt i sjelfva våren har vi allt hittills måst köra till Lokkällan efter vatten, lillbrunnen vid gammalstugan är torrt, äfven i brunnen vid fähuset är så litet att vi ej få upp mera än 4 a 5 byttor hvarje dag och ibland ej en gång så mycket att vi får till renvatten; i gropen östanför smidjan har vi i denna vecka fått börja taga litet vatten, denna har förut varit full med is. Af hvad jag här nämndt kan du förstå huru torr jorden nu är. Nästa vecka ämnar pojkarne flytta sommarfähuset, äfven hagen omkring nyodlingarne sunnanför gården skall väl äfven uppstängas före våranden om det blir tid dertill. -

Bringåsen den 10de Febr. 1882. Min snälla pappa! Haf tack för brefvet af en 31 Jan. och 4de Febr. Som vi i morgon skall skjutsa bräder till Östersund, så kan jag få tillfälle att gå upp i jernvägsbyrån och visa fullmakten som ni sände i sista brefvet. Någon uppgörelse med den i förra brefvet omnämnde Andersson kom ej till stånd, emedan han icke kunde förmås gifva mera än 50 öre pr kub.fot; Pål i Lungre har skrifvit till Jonsen & Söner i Trondhjem men svar har ej ännu ankommit derifrån. Trots det dåliga föret, ha vi i denna vecka varit till Östersund med 2ne brädforor och i morgon bär det i väg för 3dje gången; i förrgår föll cirka tumsdjup snö, hvadan föret blifvit litet bättre. Bräderna lägga vi upp vid Tidemanstorpet ofvanför staden emedan snöföret der tager slut och om ej annat hjelper få vi väl skjutsa på hjuldon ned till stationen. Hela vårt trävarulager innehåller cirka 4,000 kub.fot kantskurna plank och bräder, deraf har vi tummat

• ungefär hälften; det borde alltså bli en betydlig summa om vi finge sälja

alltsammans. Pål i Lungre har föreslagit att någon fullmäktig för sågbolaget skall resa till Trondhjem med våra trävaror och försälja partiet der på stället; han begriper ej att Norrmännen då ha bättre kast att pruta, än om de sjelfva få resa hit och uppgöra om köpet. P. säger sig ämna fara till Norge med sina egna plank, såvida det väntade svaret från Jensen & Söner ej utfaller efter önskan; Att resa till Norge med 4 a 5 tolfter plank, torde likväl bli en föga lönande affär. Men händelsen är den att Pål sjelf vill resa till Thjem för sågbolagets räkning och bestyra om trävaruförsäljningen. Om ej bättre före inträffar torde det knappt bli möjligt att köra timmer till Ångsågen nu i vinter; ännu mindre låter det sig göra att köra kastved. Några tolfter utskottsbräder, af våra egna har vi utlofvat till Strandberg i Östersund för 3,50 a 4 kr pr tolft, dessa skola nyttjas till trossbottnar o. dyl. Wäderleken är fortfarande mycket ostadig, i förrgår var 10 graders köld och snöfall; i går var 3 gr. blidt, i dag åter ett par graders kyla med klar luft. Mor hälsar eder, äfvensom och öfriga bekanta i Sthm, hvaribland särskildt nämnes Liss Olof och Magnus Jonsson. Nästa gång ni skrifver så skrif till mor, eljest blir hon kanske ledsen. Ante

14 mars 1882 Sågbräderna äro ännu ej försålda, men det är icke omöjligt att någon faktor från Throndhjem kommer upp till Östersund nu i marknaden och om någon affär då ej blir uppgjord, skall Pål i Lungre fara till Throndhjem med sina egna plank och dervid bortackordera äfven sågbräderna.

Bringåsen den 9de Febr. 1883 Min kära gubbe!

Som våra pojkar i morgon skall fara in till stan, så får jag nu i största hast sammanrafsa några rader på en bit papper och i form af bref sända min snälla gubbe. Men nyheter får du ej vänta dig erhålla nu, då du så nyss varit hemma, utan får du för denna gång åtnöja dig med hvad härefter följer och skrifvet står: Förleden Lördagsafton hölls åter bolagsstämma med sågdelegarne, hos Erik Persson i Bringåsen, dervid frågan föredrogs om huruvida man borde uppfylla de vilkor Snickar Ström i Trondhjem föreskrifvit, för slutliqvids erhållande af honom å föregående års brädleverans. I bref till Paulus Olofsson i Lungre säger nämnde Ström, att han ej betalar de 200 kronor som han är Gilleråbolaget skyldig förr än han fått sig tillsände de 30 á 40 tolfter 12 á 14 tums fina furubräder, som Herr Pål Pålsson äfvensom Faxvåg utlåfvat. Deraf synes att "Herr Pål " i Lungre varit framme och utlåfvat ofvannämnde parti och detta för 6 öre löpande aln, hvilket blir mindre än hvad vi för dylika bräder kan få här vi sågen, men dennes ord binder ej bolaget det minsta och hvad han utlåfvat må han sjelf stå i sticket för. P. var ej närvarande vid sammanträdet, ty han ansåg det sannolikt klokast att hålla sig undan; flera gånger förut har han sagt sig ej hafva eller haft det ringaste att skaffa med ackordet hos Ström, men dennes bref belyser just sanna förhållandet. Bolagsstämmans beslut blef nu; att icke vidare sända eller rättare skänka bort sina bräder till Trondhjem, utan Faxvåg skulle på laglig väg åläggas att redovisa full liqvid, till Paulus Olofsson i Lungre, för det försålda brädpartiet, enligt ordalydelsen; dennes fullmakt. Och detta kan Faxvåg så mycket mindre undandraga sig, som han redan sistleden vår, af vår disponent uppburit hela det öfverenskomna arvodet, eller 5 % af försäljningssumman, - hvilket ock synes i räkningen - och likväl ännu ej fullgjort sina förbindelser enl. fullmakten. F. får då som han bäst kan, uppbära slutliqvid hos Ström, hvilken ock svårligen kan undgå sin betalningsskyldighet; ty sjelf erkänner Ström såväl i räkning som bref sin skuld till oss och derföre blir det nog svårt för honom i längden att krångla, såvida han ej är alldeles pank. Lef väl! önskar din tillgifne hustru B

Bringåsen den 3 Mars 1883. Brefvet af d. 25/2 ankommet. Tack! Såsom upplysning angående köp af tyg till sommarkappor, får jag meddela att du ej behöfver köpa någon dyr sort, utan tag hellre något tunt och bulligt tyg som ser någorlunda bra ut, samt är svart till färgen. Om tyget är af enkel bredd behöfves 15 alnar, d.v.s. 5 al. i hvarje kappa, men af dubbel bredd behöfves naturligtvis blott hälften eller 7½ aln.

Jöns Jakobsson i Hölje har ej varit hit efter bräderna ännu; af den sort han vill hafva kan vi ej undvara mer än 10 a 12 tolfter och blir alltså skyldig bortåt 25 kronor på tegelhandeln, men derföre behöfver du likväl ej sända oss någon "femtia" ty vi reder oss ändå med den kassa vi har. Pojkarne har ackorderat bort 25 a 30 st sågtimmer till Ångsågsbolaget i Östersund för 32 öre pr 12 tum, deraf är 11 stockar redan framme och resten skall levereras i nästa vecka. Något takstolar har vi äfven utlåfvat till nya skolhuset i Östersund. För de kontanter vi får för detta virke skall vi köpa gödningsämnen till vårsådden, hos Stockholms fosfatbolags agent P. Taflin i Östersund. Slädföret börjar bli skralt på nya landsvägen och likaså å stadens gator, ty vi har nu starkt töväder som tär hårdt på snön. Om föret blir godt efter marknaden skall vi äfven köra något timmer ur Digeråsen till Nässjön. Någon tumning har ej skedt derstädes ännu och priset blir ej bestämdt förr än under marknaden; det tros komma att bli 32 a 33 öre för timmer och 70 a 75 öre för bjelkar. Wid Ångsågen har priset blifvit nedsatt till 30 öre.