Kyrkås Kulturgård/Jonsgård med gårdsmuseet och kyrkobygget i Lungre, Kyrkås
Jonsgård är ett häfte på 43 sidor i formatet pdf. Det är utformat som ett berättelse riktad till nuvarande ägare på gården, och där försöker jag ge en sammanfattning av hemsidan Busvebackens samlade dokumentation om Jonsgårds kända historia. Jag skrev den här berättelsen år 2012 då gårdsnamnet endast var ett preliminärt arbetsnamn, som lite senare av ägarna ändrades till det numera marknadsförda faktabeskrivande namnet Kyrkås Kulturgård, som även har hemsida med samma namn på face book.
Inom det fortfarande levande mannaminnets ram utsåg den ogifte Jonas, flera år före sin död 1939 den ännu tonåriga släktingen Ingeborg Andersson från Skjör till sin efterträdare.
Hon tillträdde hemmanet några år efter 1939 då hon gifte sig med Viktor Jonsson från Fjäl. Efter Viktors död övergick gården till sonen Gunnar med hustru Gulli Jonsson och nuvarande hemmansägaren från 2009 är Ingeborg och Viktors sonson Tobias Jonmeister med hustru Maria Jonmeister.
Den nya färgbilden från 2011 visar gården med den nu nyrenoverade vita mangårdsbyggnaden som Jonas Hansson uppförde omkring 1908, något år efter de gamla fotonas tillkomst. Halva den gamla mangårdsbyggnaden flyttades då ett steg åt höger och ingår fortfarande i den högra flygeln med garageportarna. Det berättas att Jonas H då gjorde husflytten som stående byggnad med hästar till sin nya plats.
Museibyggnaden med brutet tak uppfördes som ny mangård år 1826 av dåvarande hemmansägaren och kyrkvärden Jon Johansson, samma år som dottern Brita Jonsdotter/Andersson föddes. Byggnaden konserverades till museum 1913 då den senaste innevånaren i just detta hus, Britas ogifte bror Per Jonsson avlidit. Det innebär att byggnaden nu kan visa upp ett hundraårigt autentiskt exempel på välsituerad boendestandard i den här bygden.
Jonas Hanssons ett hundra år gamla gårdsmuseum håller nu på att uppfräschas av Tobias och Maria, och vi sentida ättlingar till Hans Andersson och Brita Jonsdotter/Andersson räknar med att här samla allt familjerelaterat arkivmaterial som inte platsar på Landsarkivet i Östersund.
Vi har i sommar (2012) bl a flyttat hit, från en garderob på Busvebacken, Hans Anderssons arkiverade samling av riksdags- och landstingstryck från perioden 1870 - 1890. Den har under åren efter Hans´ död kompletterats av och med sonen A J Hanssons egna dokumentsamlingar. Det hela omfattar nu mer än 25 tätpackade hyllmeter, och till samlingen hör även ett noggrannt innehållsregister som upprättades i samband med Hans Anderssons död år 1900 av den yngste sonen Lars Petter Hansander. Katalog över Hans Anderssons samlingar
Museet innehåller sedan tidigare ett antal hyllmeter av Jonas Hanssons osorterade boksamlingar av skiftande innehåll, bl a gamla tyska läkarböcker och "djurläkarböcker". För närvarande ligger där också A J Hanssons kompletta samling av Nordsvenska stamböcker utgivna under hans livstid. Det är möjligt att det först utgivna bandet (1909) med de 305 första hingstnumren och 382 första stonumren är sällsynt idag. Här finns även motsvarande norska stamböcker som utgavs under samma period.
Bild 211 Gården Lungre No 1 i Kyrkås. T v bakom träden syns tornet till Kyrkås nya kyrka.
originalstorlek .jpg "Brita i Per Jons (min Gudmor)")
originalstorlek
Bild 16. Hans Ericssons bildtext:"Lungre utanför Per Jons. Hemming Larsson i Brynje & Per Orssa i Östersund." Bortom ekipaget står pensionären Per Jonsson själv. Man kan även observera det ovanliga utbyggda förstugan på det gamla parhuset till höger, vars ena halva flyttades (se nedan)ett par år senare för att ge plats åt den nya mangårdsbyggnaden.
Andra bilden 17. har bildtexten "Lungre Brita i Per Jons (min gudmor)." Lungre Brita kallades i kyrkböckerna för pigan Brita Ersdotter f 1842, kom år 1864 till Lungre från Lit och noterades i brev från den ogifte Per Jonssons hushåll år 1872 som piga. BritaErsdotter var uppenbarligen så väl etablerad i Lungre om hon blev gudmor till Per och Anna Ericssons förste son, så jag antar att man kan betrakta henne som ganska officiell sambo till Per Jonsson. Efter Pers död 1913 försvinner även Brita från gården. Vi har nu senare konstaterat att "hushållerskan" på sin ålderdom flyttade till Per Jonssons syster Kristina Pålsson i närmaste granngården, och där avled hon 1927 med en kvarlåtenskap enligt bouppteckningen värd nästan 2000 kronor (ca 60.000 kr i dagens värde), som tillföll hennes syskon och syskonbarn. I bouppteckningen finns en fordran hos grannen och boutredaren J P Norling på jämnt 1000 kronor - vilket jag vill tolka som en testamenterad eller kanske informellt överlämnad och fram till hennes död ograverad summa från hennes arbetsgivare (i praktiken "sambo") Per Jonsson. I bouppteckningen efter Per fanns inga spår efter summan.
Vid närmare eftertanke tror jag att den här sociala konstruktionen följde ett ganska vanligt mönster som gick ut på att försöka behålla arvet inom sin egen släkt i dom fall som man saknade egna barn (bröstarvingar) eller blev änkling tidigt men hade barn som man ville ge hela arvet. Om jag inte missminner mig så hade båda närmaste grannarna, Lars Ersa och Jonas Pålsa, som blev tidiga änklingar, sina "trotjänande hushållerskor" på äldre dar vilka inte tillhörde någon formell familjerelation.
Per Jonssons efterträdare på gården och systerson, Jonas Hansa, lyckades ju inte heller med sina frierier. Enligt dagböckerna blev det nog någon slags relation mellan Jonas Hansa och hans "husföreståndare" i början av 1900-talet eftersom Jonas tog upp som fosterbarn den lilla flicka, Alva Ekbom, som hon hade med sig vid anställningen och som Jonas försörjde tills hon blivit giftasvuxen 1926 och flög ut. Mamman avlönades några år, men sedan framgick det aldrig när eller hur hon försvann ur bilden.
Här på gården är Hans Anderssons fru, Brita Jonsdotter, född 1826. Fotona är tagna omkring 1905. Då ägdes och brukades gården av Britas son Jonas Hansson f. 1859 - från 1887 till sin död 1939. Vid fototillfället fanns även förre hemmansägaren, Britas ogifte bror Per Jonsson, kvar på födoråd på gården. Han bodde i det stora huset, som byggdes samma år (1826) som Brita föddes och efter Pers död år 1913 inrättade Jonas Hansa samma byggnad som gårdsmuseum, där han samlade diverse antikviteter. Här återfanns häromåret (2007) glasplåtsamlingen med Hans Ericsson-foton som här återges, och även nästan 40 års dagboksanteckningar från Jonas Hansas verksamma tid.
ooooooooooooooooooo
Bild 218 Jonas Hansas gård i Lungre, sedd från kyrktornet omkring år 1905. Längst t v skymtar J P Norlings gård. originalstorlek
Paul Norling tog samma bild från kyrktornet 1919, där man ser Jonas Hansas nya mangårdsbyggnad med det gamla flyttade huset strax bortom. J P Norling har också satt upp den nuvarande vita mangårdsbyggnaden mitt i bild mellan 1905 och 1919 liksom även Jonas Pålsson längst till v.
Bild 028 Jonas Hansa (vid slåttermaskinshjulet) med sitt slåtterfolk strax nedanför sin gård. I bakgrunden t v granngården Lars Ers. originalstorlek
ooooooooooooooooooo
Bild 225 Ytterligare en exponering av föregående motiv. Fler bilder med Jonas och slåtterfolk finns på ErikPersas i Bringåsen vilket han ägde vid den här tiden (1905).
1910. P. O. Lindbergs affär i Lungre. Bilden på ett vykort som Karl Olsson skickade till Hilda. Huset står fortfarande kvar vid landsvägen och ser likadant ut efter ett stort antal ägarbyten. På bilden kan man se telefonledning till skorstenen, vilket lär ha varit en av socknens tidigaste och utgjorde en privat förbindelse med POL:s filialaffär i Kläppekorset. Där kunde han ansluta till den officiella teleförbindelsen mellan Östersund och Lit.