Nordsvenska Hästen

Inledning

Nedanstående boksamling fanns i A J Hanssons kvarlämnade arkiv och ligger f n i ett gårdsmuseum på AJH:s hemort invid Kyrkås kyrka i Jämtland. Den första boken är en jubileumsskrift för Jämtl läns hushållningssällskaps 100-årsjubileum 1917. I den har A J Hansson medverkat med en 130 sidor lång historieskrivning kring hushållningssällskapets insatser för hästaveln i länet. Där ingår en redogörelse (AjHsWångenhistoria) för alla turer kring hingstuppfödningsanstaltens tillkomst och placering, i vilket AJH i högsta grad hade en verkställande funktion (mer om hela Wångenprojektets tillkomst och avelsverksamhet under WångenHistoria).

A J Hanssons boksamling

I samma artikel av AJ Hansson (i jubileumsskriften) utreder han även historiska uppgifter om HästAfveln på kallblodssidan som fanns i Skandinavien före år 1900 och som så småningom ledde till en definition av Nordsvenska Hästen (omkr år 1900) och senare (1924) till bildandet av rasförenigen Nordsvenska Hästen.

Bok nr två i samlingen är det första s k förberedande stamboksbandet för den nyligen uppkallade rasen Nordsvenska hästen. Även den innehåller inledande hästhistoria över 79 sidor skrivna 1909 av stamboksredaktören Wilhelm Hallander, vilken från början var distriktsveterinär i Rättvik och sedermera blev han lektor, professor och föreståndare för veterinärinrättningen i Skara. Här var också AJH konsult för uppspårandet av en stor del av de hingstar och ston från flera decennier bakåt, som blev basen för den nya rasbeskrivningen.

Jag har f n ingen kopia av stamboksinledningen, däremot finns det en liten tidigare skrift från 1901 av WilhelmHallander om "Den nordsvenska hästafveln". Där finns bl a en av det tidigaste uppgifterna om var själva begreppet den nordsvenske hästen har uppstått - slutet av 1880-talet i Dalarna. Hallander skrev förmodligen detta som resultat av Svenska veterinärläkarförenigens diskussioner, vilka började 1897 och bearbetades i ett kommitteförslag vid Stockholmsutställningen 1899 (s 121-122 i AjHsWångenhistoria).

Svensk-norsk hästhistoria

Att fotografera hästar

Jag inleder den här framställningen med några av dom äldsta regelrätta hästporträtten som fanns i min dokumentsamling. Ingen av dom här hästarna har utmärkt sig som avelsmatador i fortsättningen. Alla har dock lämnat en mängd avkommor, en del med stamboksnummer, som spridits över landet och bidragit till utvecklingen av både den nordsvenska arbetshästen och så småningom även den gren som senare blev kallblodstravaren.

Bilderna visar några av dom hästtyper som förekom runt sekelskiftet 1900 och som utgjorde starten för den framåtsyftande dragkraftsförädling som inleddes 1903 på Wången.

Här står uppklädde drängen Markus på gårdplanen Backen i Bringåsen och visar upp bonden A J Hanssons direktimporterade hingst Holsbrun från gården Hol i Gudbrandsdalen, Norge för den hitreste yrkesfotografen Sven Westin, Häggenås. Kortet är inte daterat, men alla omständigheter talar för att detta sker en julidag år 1897. Fotografen bor flera mil härifrån och vi vet att han den här tiden fotograferade båda kyrkorna, den nybyggda folkskolan och framför allt ett helt bröllopssällskap när en av AJH:s kusiner gifte sig i grannbyn Kläppe. Hingsten kom hit tre år tidigare och tjänstgjorde enligt en noggrant förd språngrulla på gården mellan 1895 och 1902. Han betäckte sammanlagt 172 ston som lämnade 91 föl. Betäckningsavgiften var 5 kr oavsett om stoet kom tillbaka en andra och tredje gång och till detta kom 10 kr för levande föl. Alla ston bokfördes endast med ägare, stoets färg (brunt, svart, rött, gråbrunt osv) och datum, de flesta från Kyrkås socken, men det fanns besökare ända från Bräcke 7-8 mil bort.

År 1909 kom det allra första stamboksbandet ut (nr 0!) och där har hingsten av någon anledning fått ett förskönat tyskklingande namn och i efterhand ett stamboksnummer 205. Redaktören och veterinärprofessorn Wilhelm Hallander lekte nog lite även med följande kort, A J Hansson på sin märr och han har konsekvent stavat alla svenska sonefternamn med ett s.

Den andra bilden med ryttare på en märr som enl uppgift var av travartyp, är klippt ur den första nordsvenska rasstamboken (nr 2 från år 1909 i samlingen). Böckerna är från AJH:s handbibliotek, och den för stamboken lite ovanliga bilden kan vara en hyllning till AJH som en av förgrundsfigurerna i den nordsvenska hästaveln under perioden från slutet av 1800talet och tills AJH dog 1932. De tre första stamböckerna med Hallander som redaktör är troligen presentexemplar från red. i röda klotband med monogrammet A.H. i guldtryck, den första även med dedikation som visar på AJH:s stora insatser vad gäller utredning av alla tidigare och aktuella hästsläkten. Han var även från början direkt verksamhetsanvarig vid starten och den första periodens drift på Vången, och senare ända tills han dog hade han hand om ekonomi och bokföring, gjorde troligen en stor del av fölinköpen och ingick i premieringsnämnd för hingsturvalen. Bilden kan också anspela på AJH:s engagemang vid starten av Jämtlands läns travsällskap. De norska stamböckerna (G. H. S) behandlar parallellt samma hästras som alltid har haft ett intensivt utbyte över gränsen. Den norska stammen var under den här tiden av antalet stb-nummer att döma betydligt större än den svenska. Där började också stamboksföringen något tidigare än i Sverige och den första norska stamboksbandet över Östlandshäst eller Dölehäst utkom 1902.

Det tredje kortet på AJH:s bror Jonas Hansson när han på sin gård i Lungre visar upp den drygt tjugoåriga hingsten Goder III (stbnr 118) är enligt Jonas dagbok taget den 12 april 1901. Då var fotografen hitkallad för diverse häst och tjurfotografering och arvoderades för detta med 25 kr.

Porträttkonsten utvecklades med hingsten 295 Bringel född 1903 hos A J Hansson efter ett sto från Gudbrandsdalen. Bringel ingick i den första fölomgången till Vången och därmed även en av första utgående godkända hingstarna 1907 fick stå ensam mot en neutral, men fortfarande naturlig bakgrund. Bringels far, Jonas Hanssons 118 Goder III kommer igen på nästa kort som måste vara ett vanligt studiomontage från den här tiden mot en konstgjord bakgrund, förmodligen utfört av Sven Westin.

Nu har man även ställt upp hästen enligt den uppvisningskod som fortfarande gäller med bortsidans fram och bakben underställda eller stegade så att man ser benens insidor. Det tredje kortet är ett mer extremt studiofoto på en årskollega till Bringel från Vången, 317 Brask-Modig. Den här typen av foton gjordes i fortsättningen på rätt många godkända årskullar från Vången, och ett större antal foton från A J Hanssons samling finns arkiverade i en Vångenkapsel på Landsarkivet i Östersund.

Det fanns på den här tiden och även långt in i nutid en livlig diskussion om vilket ursprung man skulle ha på dom djur som ingår i den nya (eller nygamla) rasen. Av stamboksutdragen ovan framgår att det direkta norska hingstinslaget är stort på många, med Goder som undantag. I AJH:s egen utredning går den hingstens stamtavla bakåt över kända hingstgenerationer av "Jämtlandsras" såsom Goder d. ä. (nr 89), Långtoppshästen, Jörngårdshästen till den berömde gudbrandsdalingen Dover som hämtades till Jämtland 1848. Det norska inslaget var ändå väldigt stort - Goder III hade i stället ett av flera norskfödda sto i AJH:s ägo som mor. Man ska ändå inte glömma att halva avelsbasen är stona på alla svenska gårdar, vars genetiska härstamning förändras betydligt långsammare än i de noggrant utvalda hingstmaterialet.

Här finns en liten utredning ur jubileumsboken Wången 100 år som visar hur det norska fadersinslaget på de inköpta wångenfölen går ner från stor dominans de första fem åren till noll efter 40 år - 1942 var nästan alla inköpta föl fallna efter en tidigare Wångenhingst.