Tidens politik

Här kommer vi att lägga ut material som handlar om Hans Anderssons och hans samtida kollegers politiska verksamhet, både i länet och på riksplanet.

En lättläst sammanfattning av vilka huvudfrågor förutom stambanornas byggande, som avhandlades i det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets riksdagar finns i länken BondePolitik

Flera olika "stora frågor" omnämns i brevväxlingen och här nedan kommer mera insändare uppsatser och rapporter som belyser bl a HA:s tankar och syn på olika aktuella samhällsföreteelser.

Järnvägsbyggandet

Den första stora frågan och den som HA förmodligen lade mest arbete på, var järnvägsbyggandet i norra Sverige. Detta var ju en oerhört betydelsefull fråga för just jämtlänningarna som hittills varit enbart hänvisade till fjärrtransporter med häst för sin varuförsörjning utifrån och sina personresor. Sommartid gick kommunikationerna med sjöfart till närmaste hamnar, Sundsvall och Tronheim, men även därifrån var landvägen lång till hela Jämtland, och alla tunga och långa transporter utfördes helst vintertid på slädföre.(Jämför kommentarerna i mest alla vinterbrev om slädförets kvalitet). Men vintertid frös Bottenviken, sjöfarten till Sundsvall upphörde och då återstod enbart häst för transporter och resande hela vägen ner till Uppsala vid 1870-talets början - en resa på ungefär 7 dagar från Östersundstrakten.

Slädföret torde väl också vara ett viktigt skäl för att alla stora marknader här uppe i norr försiggick på vintern (plus kanske att man också då kunde hantera färska livsmedel i naturligt djupfryst form. I släktkrönikan finns en uppgift om att HA:s far, Anders Larsson, i sin ungdom - första delen av 1800-talet - gjorde handelsresor i januari-februari med häst till Stockholm medförande just matdelikatesser som vilt och renkött, som han sålde på marknadstorg där.Han måste ha tagit en stor risk - vad hade hänt om det blivit "godväder" innan han nådde fram, både med slädföret och den frysta maten. Långtidsprognoserna för väderleken var nog inte särskilt pålitliga dåförtiden och det tog minst en vecka att överhuvud taget få reda på det aktuella Stockholmsvädret här uppe.

Ett stambanenät i södra och mellersta Sverige upp till Uppsala hade redan byggts från 1856 och framåt under 1860-talet. Under större delen av 1870-talet(HA:s första riksdagstid) pågick kampen i riksdagen om hur järnvägsnätet norrut mot i första hand Sundsvall, Östersund och Trondheim skulle se ut, och inte minst finansieras. I följande ÖP-artikel från 1979 JämtländskaRiksdagsmän ger den gamle historielektorn vid läroverket i Östersund, Hans Jacobsson, en sammanfattning av HA:s riksdagstid och bl a behandlingen av järnvägsfrågan. Det är nog tveksamt om Hans Jacobssons påstående att HA slogs ut vid 1890 års riksdagsval stämmer eller om han avgick frivilligt, vilket han i alla fall tydligt funderade på enligt brevväxlingen från den tiden. Däremot slogs han ut vid 1884 års val, men det berodde på schabbel med rösträkningen som missgynnade HA, och han återkom ju efter nästa val 1887.

Den däri nämnda broschyren tror jag HA tryckte på egen kostnad. Han var dessutom inte nöjd med den första upplagan, som innehöll en massa tryckfel, så han gjorde även en omtryckning. Här nedan finns länk till orginalutgåvan.Den innehåller en omfattande utredning med intressanta uppgifter om länets skogsbruk och flottningsverksamhet och även kostnader för järnvägstransporter i andra delar av landet vid den här tiden.

JarnvagsBroschyr "Tankar om de föreslagna jernbanorna i Norrland" av Hans Andersson

HistoriskSkrift "Då järnvägen kom till Östersund" av Hans Jacobsson

• Tullar och frihandel

En annan stor fråga som upptog mycket arbete under 1880-talet, och som ju fortfarande är aktuell och olöst i världspolitiken, var tullfrågan. Skall man fortsätta att skydda svensk produktion genom att med tullavgifter höja priset på importvaror, skyddstullar, eller ska man ha frihandel och släppa marknadskrafterna fria? Tullvännerna kallades även för protektionister och HA, liksom flertalet bonderepresentanter ville ha kvar tullarna.

Den här frågan delade medlemmarna i HA:s politiska hemvist, Lantmannapartiet i två läger och partiet sprängdes för en tid, vilket framgår av många brev i brevväxlingen. I följande insändare i Östersundsposten år 1885 utvecklar HA sina tankar om TullFrågan, vilket säkert var ämnat som budskap till väljarna att rösta på riksdagsmän med tullvänliga åsikter.

• ÖP odaterad insändare.pdf

Just vid den här tiden var HA hemma från riksdagen efter att ha blivit utslagen i sin valkrets vid föregående val(troligen mest beroende på trassel med rösträkningen - se brev från 24 sep. 1884). Vid nästa val någon tid efter dessa insändare blev han invald igen för ytterligare en period. När denna period var över tolkar jag brevväxlingen som att HA avstod från att kandidera, trots ivriga uppmaningar från flera anhängare, och drog sig tillbaka med ålderns rätt. Intresset för rikspolitiken kvarstod och han var aktiv politiker på länsplanet ända fram till sin död tio år senare vid 74 års ålder.

• Skogspolitik

Skogsavverkningar pågick i stor skala vid den här tiden inom räckhåll för iordningställda flottleder. Det handlade om sågtimmer (minst 20-25 cm i topp)eller fyrkantbilade bjälkar som såldes till skogsbolagen vid kusten via lokala uppköpare (t ex brev från 1869 och 7 april 1889). Ofta såldes även mycket långa avverkningsrätter där köparen under kanske upp till 49 år kunde hugga allt säljbart virke på den disponerade trakten. Det fanns ännu inga skogsvårdslagar som sörjde för att man skulle återbeskoga avverkade trakter och många oroade sig över den pågående "skogsskövlingen". (bl a brev 13 januari och 27 augusti 1888, 25 juni 1890 och 24 juni 1897).

SkogsPolitik var tydligen ännu en regional fråga och HA motionerade i Jämtlands läns landsting om skogsskyddslag för länet år 1886. I ett brev (25 juni 1897) framgår att en statlig skogskommitte arbetade och det var väl den som resulterade i Sverige första nationella skogsvårdslag 1903. Några år senare var också sonen AJH ledamot i den nationella skogsvårdsstyrelsen.

AJH var också engagerad i politiken på länsplanet i början på 1900-talet och utformade bl a följande innehållsrika föredrag om landets politiska problem.

• AJHs föredrag 1917.pdf

Dessförinnan arbetade även Hans Ericsson med att agitera för JordbrukarPolitik.