Jordbrukshistoria på hemmanen No 1 i Kläppe och No 2 Bringåsen - Busvebacken i Kyrkås socken

Den här skildringen fyller ut och kompletterar den berättelse över gårdarnas historiska utveckling och ägarnas arbetsinsatser som A J Hansson skrivit ner i Historik något år innan han själv vid 30 års ålder formellt övertog hela ansvaret (1887) för hemmanet Busvebackens drift.

Familjenoteringar

Hemmanet No 1 i Kläppe Slägtregister

Anno 1641 blef jag Olof Helgesson född på Sankt Olofs dag; Död 1731, 90 år gammal. Anno 1669 den 21 October var mitt bröllopp, då jag blef vigd med min kära hustru Dordio Pålsdotter, född 1645. död 1719. Anno 1670 blef vår son Pål Olofsson födder. 1672 blef vår son Anders född. 1678 d. 13de Febr blef vår som Helge Olofsson född. År 1681 den 22 Maj blef vår dotter Maritta född. År 1683 d. 17 Aug. blef vår son Hans Olofsson född. År 1686 den 8 Maj var vår dotter Ingeborg född. 6 barn.

---

År 1716 ingick Hans Olofsson soldat vid Jemtlands fältjägare och fick afsked år 1725. År 1720 d. 3 Juni blef jag Hans Olofsson vigd med min kära hustru Rebecka Nilsdotter från Halåsen som var född 1689. År 1720 d. 31 Dec. föddes vår son Olof. År 1722 d. 16 Maj föddes vår son Nils. (grundlade nybygge i Skärvången i Föllinge) År 1724 d. 3 April föddes dottren Dorotea (gift år 1752 med Bonden Bengt Olofsson fr. Marieby). År 1726 d. 2 Aug. föddes vår son Anders. död 1757 31 år gammal. År 1728 d. 8 Aug. föddes vår son Lars (Blef bosatt i Raftsjöhöjden). År 1731 d. 24 Mars föddes vår dotter Kristina. År 1732 den 24de Sept. föddes vår son Hans. sedermera Kyrkoherden i Lith Hans Lindholm.

Hans Olofsson dog år 1754. Han var i lifstiden Nämndeman samt Kyrkovärd i 20 år. Hustrun Rebecka Nilsdotter dog år 1771 - 82 år gammal.

---

År 1758 blef jag Olof Hansson vigd med min kära hustru Anna Persdotter. År 1760 den 9 Febr. föddes vår son Hans. År 1762 föddes dottren Kerstin, gift år 1796 med Per Persson Kyrkbyn. År 1764 föddes vår son Per. År 1766 d. 2 Nov.föddes sonen Anders. År 1768 d. 13 Mars föddes dottren Rebecka. År 1770 d. 3 Dec. föddes sonen Olof. 1773 d. 15 Febr. född. dottren Anna. 1774 d. 7 Aug. f. dottren Merit. 1776 d. 20 April f. sonen Pål, död år 1777.

Nämndemannen Olof Hansson dog år 1794, nära 73 år gammal. Hustrun Anna Persdotter var död 1789.

---

År 1796 blef jag Hans Olofsson gift med min kära hustru Kerstin Olofsdotter i Kläppe som var född år 1770 d. 2/5. Dottren Anna föddes år 1797 den 23dje November; 4 barn döda, 2 söner, 2 döttrar.

---

År 1822 den 20 September blef jag Anders Larsson från Söre gift med min kära hustru Anna Hansdotter i Kläppe, jag föddes den 3dje April 1796. År 1823 den 26te Juli föddes vår dotter Brita. död den 26 Maj 1845 i Lungsot. 1826 d. 6 Okt. föddes vår son Hans, kl. 10 e. m. 1829 den 5 Aug. föddes vår son Lars. 1835 den 25te Juni föddes vår son Anders kl. 5 f. m. 1837 den 10de April blef vår dotter Kerstin född. dog i nervfeber i Okt. 1852.

År 1857 den 27de Juli dog hustrun Anna Hansdotter 60 år gammal. 1869 den 5e November dog wår fader Anders Larsson 73 år 7 m. 2 dag. gammal.

---

År 1853 den 19de Juni trädde jag Hans Andersson i äktenskap med Brita Jonsdotter ifrån Lungre, som föddes den 8de Februari 1826.

1855 den 18de Juni flyttade vi från Kläppe till Bringåsen. År 1855 den 24 febr. föddes vår dotter Anna. År 1857 den 7 Mars födder vår son Anders Johan kl 10 f. m. År 1859 den 11te Februari föddes vår son Jonas. 1861 den 27de Maj föddes vår son Hans. 1867 den 26te April föddes dottren Brita Kristina. 1870 den 20de Februari föddes sonen Lars Petter.

---

År 1887 den 21sta Juni trädde jag Anders Johan Hansson i äktenskap med Ingeborg Nilsdotter i Bringåsen, som var född den 28de November år 1866. År 1888 den 22dra November föddes vår son Hans Petter, kl. 9 f.m. År 1892 den 21 Februari föddes vår son Anton Nikolaus kl. 4 f. m. År 1894 den 17 April föddes vår son Jonas Emil kl. 1 e. m. År 1896 den 15de Februari föddes vår son Lars Julius kl. ½10 f. m. År 1897 den 14de November föddes vår dotter Brita, kl 5 f. m.

Här slutar anteckningarna i Anders Johans minnesbok (se nedan). Han och Ingeborg fick en till dotter, Anna, år 1900. Ingeborg avled år 1903 i "lungsot" som tuberkulosen kallades. Sedan gifte han sig en andra gång år 1905 med Maria Eriksson (Agerberg) från Rösta, Ås och fick med henne barnen Karin f. 1906 och Erik f. 1908, vilka år 1938 med sina respektive övertog var din del av hemmanet Bringåsen No 2. Historiens fortsättning kring detta beskrivs under Bringåsen 2:2 och 2.11 och i NutidaJordbruk

Så här såg familjen ut år 1888. Anna hade gift sig 1884 med Per Eriksson och flyttat någon km österut till nuvarande Bygdegården. Den nya födorådsstugan "norr på gården" (längst till höger på bilderna, senare kallad farmorsstugan eller andra stugan) byggdes samma år. Skoltomten och brodern Hans´ odelstorp avstyckades från fastighetens norra hörn och Bringåsens folkskola blev byggd. Några få år senare (1887) gjordes arvsskifte, "Ante" blev hemmansägare på hemgården, löste ut syskonen och gifte sig med Ingeborg från gården "Backmans", närmaste granne till Per och Annas gård. Jonas köpte samtidigt sin morbror Per Jonssons hemman, Lungre No 1, och blev bonde där, ungefär en km norr om Busvebacken.

Det övre fotot är daterat 1904 och det andra torde vara från samma tid. Gamla stallet finns fortfarande(ersattes 1912), båda mangårdbyggnaderna har den gamla förstutrappan. Den stora sälgen framför togs bort för bara några år sedan. Jämför med en ny bild från 2005 nedan.

En "flygbild" tagen från kyrktornet år 1900 över Lungre No 1 när Jonas Hansa var aktiv. Här var även hans mor Brita Jonsdotter född och uppväxt. Den stora mangårdsbyggnaden (nuv. muséet) och den mindre byggnaden mitt emot finns fortfarande kvar. På nästa bild har Hemming Larsa från Bröne och Per Orsa, Östersund stannat för framför Per Jonsa i Longer

Byggnationerna kräver massor med sågat virke. Fram till omkring år 1900 var man hänvisad till vattenkraft för att klara detta. 1879 invigdes en ny vattenturbindriven flerbladig ramsåg med kanttrissa i den lilla Gillerån ca 1 km söder om gården. Den ersatte då ett uttjänt äldre sågverk på ungefär samma plats. Detta nya GilleråSågen drevs av ett "Gilleråbolag" av Bringås- och Lungrebönder med 35 andelar, varav Backen hade 2. Bolaget hade protokollförda sammanträden och en noggrann bokföring med redovisning av andelsägarnas alla insatser (kapital, virke, arbetsdagar, underhåll), utförd sågning av alla stockar till var och en enligt fastställd prislista, legosågning för ickedelägare, bolagets ekonomiska resultat och vinstutdelningar ungfär vart annat år. Föreståndare resp. bokhållare alternerade med några års mellanrum mellan några av andelsägarna, och årslönen för bokhålleriet uppgick till 25 kr, att jämföra med en normal dagslön i sågningen som var 2 kr. Sågen kostade drygt 6400 kr att bygga och värderades i de tidiga brandförsäkringsbreven till 8400 kr inklusive spjälhyvel för takspån, smedja och en mindre stuga. (Efter några år ville inte det lokala brandstodbolaget ha med sågverket i sitt bestånd och då beslöt sig delägarna för att driva den på egen risk.) Samtidigt med detta projekt byggdes i Östersund en ny ångsåg, till vilken Bringåsbönderna också sålde och körde in rundtimmer. Vattentillgången medgav vanligen sågstart sista dagarna i april och det räckte vanligen till ett trettiotal sågdagar. Det sågades omkring 1500 stock ett normalår (omkring 700 kubikmeter)men varierade enligt bokföringen från 600 upp till 2500 stock det bästa året. I början av 1900-talet tillkom bl a en ångmaskindriven såg i Brynje och en lite större ångsåg i Nyvik vid Mosjön i Skjör. Verksamheten vid Gilleråsågen började minska framemot 1910, för att helt tyna bort under första världskrigsåren. År 1920 upplöstes sågbolaget. Delar av såghuset köptes och omgjordes till hölador på Backen, varav en fortfarande finns kvar i "Sve" med anteckningar på bjälkarna om när sågstart skedde för olika år.

Brandförsäkringsbrev

Följande försäkringsbrev och arvsskiftesbrev för fastigheten Bringåsen No 2/Backen ger en bild av både vilken lös och fast egendom som fanns på gården liksom förändringarna i byggnadsbeståndet under den period som Hans Andersson satt i riksdagen.

Den sista avser år 1893. Man kan ur dessa se att byggnaderna var rödfärgade redan från 1869, att kornlada med maskineri(tröskverk) och mangårdsbyggnad(senare kallad "äldre mangården") fanns med från början och finns fortfarande liksom vedbod. Stallet fanns under perioden och syns på de äldsta fotona men ersattes med nuvarande omkring 1910, fähus(för korna) var tre mindre 1869, ersattes med nytt till 1883, vilket i sin tur ersattes med nuvarande omkring 1910, sädesboden ersattes med ett nytt ståtligt spannmålsmagasin 1890 som står kvar bredvid kornladan, att 1883 tillkom nya mangården(födorådsstugan eller "farmorsstugan") vilken 1893, när AJ Hansson står som ägare, var utbruten ur försäkringsbrevet efter generationsskiftet 1887.

Lösöresvärdena finns på försäkringsbrevets andra sida och ändras inte mycket under perioden utom att värdena för lösöre i bostaden samt redskap minskas efter arvsskiftet.

Arvsskifte år 1887

Nedan följer dokumentet över arvsskiftet. Den bortskurna översta texten lyder:

Undertecknade, äkta makar öfverlemna och förära härigenom ....

Anders Johans lott

Jonas lott

Hans lott

Brita Kristinas lott

Lars Petters lott

En summering av det större, yttre lösöret visar att där fanns att fördela: 3 ston,en häst(vallack?) o två föl, 6 kor en ungtjur o en kalv, tre får o två lamm. Transportredskap: gigg, karriol, grön kärra, åkskrinda o kappsläde samt kornvagn, arbetskärra, tre höskrindor, fem gödselslädar, två vattendråg, stendråg o rotsläde, tre stöttingar o sju bakkälkar(för timmer o ved). För jordbruk: fem plogar, fyra harvar, en al(kupredskap för potatis), två kastmaskiner(för sädesrensning) och två hackelsemaskiner(korthacka grovfoder till "sörpa" åt kreaturen).

Vid folkräkningen 1890 titulerar sig Hans A som odalstorpare och f. riksdagsman och i hans hushåll ingår då förutom hustrun Brita, barnen Hans och Brita Kristina. Jonas,som förblev ogift, var nu hemmansägare på sin morbror Per Jonssons fastighet i Lungre och Lars Petter ingick nu i Jonas´hushåll som dräng. Förmodligen hänför sig Hans A:s titel till att han tillsammans med Hans jr börjat bruka den lilla avstyckade fastighetsdel vid skolan som ingick i Hans jr:s arvslott och som därefter brukats av Hans (jr) Hansson, sedan dennes son Josef Hansson och som numera ägs av en släkting till Josefs hustru, Maja. Från folkräkningen kan man annars konstatera att det visserligen fanns ett antal odalstorpare i socknen men alla övriga var yngre personer. "Pensionerade" bönder och tillika hemmansägare och deras hustrur kallades födorådstagare. Även Hans och Brita hade upprättat ett födorådsavtal i samband med gårdsöverlåtelsen (se i KulturBerättelse).

År1897 gifte sig Brita Kristina med Lars Olof Eriksson från den andra delen av Lungre No 1 och blev alltså nära granne med brodern Jonas. Av breven att döma hade "Lill-Brita" umgåtts med folket i "Lars-Ersgården" sedan länge. År 1900, samma år som Hans A dog, gifte sig både Hans(jr)och Lars Petter. Hans(jr) hade dessförinnan arbetat någon tid som predikant bl a i Åretrakten och fann sin Karin Jacobsdotter i Äggen, Undersåker. Lars Petter hade efter drängtiden hos sin bror varit malmlastare, skogvaktare och kamrer i Malmberget, Gällivare några år innan hann fann sin flicka Emma Larsdotter i Singsjöböle där de sedan etablerade sig och byggde upp sitt jordbruk.

Ekonomibyggnader och maskiner

Här är en betalningspåminnelse från 1878, det är en länsman(?) Borgh ifrån Lit som slarvat med betalningen av det trösverk som Hans A beställt åt honom. Uppmaningen om intyg för tidigare inköpta tröskverk kan möjligen avse inköp som diskuteras i brev från 1875 och dessa skulle kunna vara av den typ som illustreras längst ner till vänster, "handtröskverk" och i förstoring på nästa bild. Dessa användes på andra håll i byn och ett liknande exemplar finns i samlingarna vid Hembygdsgården i Kyrkbyn. Det består av en stifttrumma som repar av kornen från kärvarna som man håller fram. Trumman vevas med uppväxling av två man, en på varje sida, säkert ett ganska styvt arbete.

På Backen fanns sedan början av 1860talet en rejäl "kornlada med maskinerie" (värderad till 550 riksdaler eller kronor i samtida brandförsäkringsbrev). Maskineriet var ett fast installerat tröskverk med slagcylinder, slagsko och halmskakare på andra våningen, drivet via kuggkransar av trä från en cirkulär hästvandring i bottenplanet. Delar av verket ligger numera i en lada vid hembygdsgården i Kyrkbyn.

Nere i byn, utanför nordvästra hörnet av fotbollsplanen fanns tills för några år sedan en gemensam kornlada för fastigheterna "Backmans" och "Bygdegården" vilken innehöll en enklare tröskvariant bestående av en 2 - 3 meter lång konisk trärulle med knaggar "tröskbult" som skulle dras runt med häst på ett trägolv där man lade ut den otröskade säden. Där fanns också plats för en hästvandring med kraftöverföring i mittöppningen på bilden. En motsvarande modell drog tröskverket på Busvebacken.

Inga av de ovannämnda trösksystemen rensade spannmålen från agnar, ogräs och lättkorn. Detta utfördes med en s k kastmaskin, som liknade vevtrösken men där stifttrumman ersatts med en fläkttrumma. Spannmålen släpptes genom ett rörligt såll ner i luftströmmen och blåstes ut på golvet. De välmatade kornen stannade först och det sämre lättgodset längre och längre bort och kunde sedan ösas upp i olika fraktioner. En variant som kanske mer fungerade som kvalitetssortering med centrifugalkraft finns kvar i ladorna.

I kornladan där tröskning och rensning försiggick, lagrades även den otröskade säden från inkörning ur skylar eller hässjor i väntan på tröskning och sedan halm efter tröskningen. Den tröskade säden lades i sädesbod, spannmålsmagasin, härbre där den kunde ligga i tunna lager på lavar i ventilerade rum för att eftertorka. Den andra bilden ovan visar det vackra kornmagasinet som morfar AJH byggde 1891, fyra år efter generationsskiftet. Lite längre ner finns en bild av den fortfarande orörda orginalinteriören.

Den spannmål som odlades i Bringåsen vid den här tiden var korn, höstråg och ärter till hushållets behov varav mest korn. Därutöver odlades havre till utfodring av hästar när dom arbetade.

Från starten och fram till och med 1880-talet uppodlades årligen ca 0,5 ha ny åker, så att den totala åkerarealen nu var 13 ha. Av detta såddes 3 - 4 ha varje år med spannmål enligt ovan, en del såddes in med vallfrö -rödklöver, alsikeklöver och timotej - och vallarna fick ligga 6 - 7 år. Potatis för husbehovet och förmodligen lite till odlades varje år, och in på 1890-talet prövades även foderrovor och fodermorötter något år.

Sådderna gödslades varje år med 500 - 550 hästlass beredd stallgödsel. För gödselberedningen hemkördes varje vinter 4 - 500 lass myrjord till minst tre olika gödselstäder - häststallet, fähuset för korna samt får- och svinhuset. Dessutom insamlades en del gödsel från sommarfähuset och fäbodarna.

Från och med 1882 började man även använda inköpt s k konstgödsel och efter några år var man uppe i en årlig mängd av 1500 kg totalt av diverse olika sorter såsom guano, chilesalpeter, mossgödning, superfosfat, kalimagnesia, thomasfosfat och svavelsyrat benmjöl, som lades ut i en sammanlagd mängd av 4 - 500 kg per ha på plöjningarna.

I genomsnitt kostade dessa gödselmedel ca 10 öre per kg enligt AJ:s anteckningar, vilket ungefär motsvarade vad ett kg spannmål då var värt. Förhållandet mellan priset på motsvarande handelsgödsel och spannmål är än i dag ganska lika, däremot har marknadsvärdet på båda delarna sjunkit kraftigt om man jämför med vad man kan köpa för en vanlig arbetslön. Nu räcker en normal arbetarlön till 5 - 10 ggr mer av dessa produkter jämfört med vad dåtidens "dagaman" eller snickare hade råd till. Att konstgödselanvändningen började 1882 hänger säkert ihop med att Östersund då fått järnvägsförbindelse med Trondheim och Stockholm, dessförinnan var det alldeles för dyrt att frakta hit så tungt gods, vilket i så fall måste ske vintertid på hästsläde från hamnar i Sundsvall eller Trondheim till kostnader enligt fraktsedlarna ovan.

Av detta framgår ganska klart att gödsling och gödselhantering i olika former har varit en mycket stor och resurskrävande del i skapandet av de åkermarker vi har i våra dagar. Man ska ju också komma ihåg att närmare hälften av det hö som användes i Backens djurstallar var skogs- och myrslåtter som alltså liksom myrjorden och konstgödseln infördes utifrån för att, via den producerade gödseln, höja bördigheten på den uppodlade marken.

Sedan har det nog varit så att handelsgödseln nyttjades betydligt sparsammare under stora delar av 1900-talets första halva, beroende på rådande kristider vid världskrigen och den mellanliggande depressionen. Detta innebar naturligtvis att man då fick tära på de näringsförråd i marken som tidigare byggts upp. Vid den tiden hade även skogs och myrslåttern upphört, vilket ytterligare minskade näringstillförseln.

Välgödslade och välskötta åkrar minskade risken för och effekterna av de missväxtår som allt som oftast inträffade. Av BrevSamling och övriga anteckningar framgår mellan raderna att familjen Andersson på Busvebacken klarade dessa nödår ganska bra, och ofta hade foder över att sälja till grannarna. Dessutom kunde man minska ner djurbesättningen och även hästanvändningen under sådana svagår för att spara på fodret.

Här nedan kommer några samtida nedteckningar om klimat och årsväxter ur en nyfunnen (sommaren 2014) anteckningsbok som jag låter författaren själv presentera:

Årsberättelser öfver väderlek och vegetation. (f. o. m. 1852)

Då det i framtiden kan vara roligt att veta hurudana årgångarna och årsväxten varit under förfluten tid, så har jag företagit mig att fortsätta de af min fader Hans Andersson gjorda anteckningar öfver väderleken och årsväxten från och med år 1852 till och med år 1874, hvilka jag afskrifvit ur en af honom upprättad minnesbok. Med år 1875 börja mina anteckningar, och de här nedan anförda årsberättelserna för åren 1875 - 1880 års afskrifna ur några af mig i en annan minnesbok gjorda anteckningar, och får jag försäkra dem som kan komma att läsa dessa årsberättelser, att de äro fullkomligt sanningsenliga samt upptecknade samma år som beskrifves och ej hämtade ur minnet flera år efteråt. / Bringåsen i Jan. 1881. And. Joh. Hansson

Årsväxten 1852

Hälften af Mars och April månader var det varmt solsken sednare hälften af April föll mycken snö med stark köld som varade åtta dagar in i Maj då sommaren kom med solsken och värme och emellanåt litet regn; den 29de Maj var såningen allmännt slutad. Regn och solsken omväxlade alla dagar hvilket så påskyndade vextligheten att rågen visade ax 14 dagar före och kornet skjöt ax vid midsommaren. Myrbärkarten syntes åtta dagar före midsommaren. Slåtterna voro vid denna tid som de vanligen plägar vara första höanveckan.

Den 1sta Juli började ärterna blomma och söndagen före första höanveckan var skedorna i sin fulla storlek, fjorton dagar derefter funnos skedor som voro grönmatade likaledes korn och råg, man åt nypotates 2dra höanveckan. 4de veckan börjades skörden. Man ref ock då upp ärterna; mycket skogslått stod oslagen till efter skördetiden.

Nervfeber rasade häftigt denna sommar och ganska många dogo.

Här kan jag inflika att Hans Andersson med hustru Brita och nyfödd dotter Anna 1855 bröt upp från den gamla släktgården i Kläppe och startade sitt nybygge på den av Britas far nybildade (vid Laga skiftet i byn år 1940) och arealmässigt resursstarka hemmansfastigheten No 2 i grannbyn Bringåsen. (Med resursstark menas här mängden markyta, utan vilken man inte över huvud taget kan börja producera fotosyntetiserad biomassa som grund för alla vidareutvecklade jordbruksprodukter på vår planet.

1857 föddes sonen Anders Johan. Till de här minnesanteckningarna har jag tillfogat klipp från Anders Johans KulturBerättelse där han beskriver gårdens uppbyggnadshistoria och storlekar på gödsling, skördar och djurbesättning vid olika tidpunkter. De gamla måtten som används kan enklast översättas sålunda:

Areal, 1 meling = 1/10 hektar, 1 tunnland (tld) = ½ hektar.

Vikt, lispund (Ltt)= 8,5 kg, tunna eller säck = 80-100 kg beroende på typ av innehåll (volymen knappt 150 liter), spann = knappt 25 liter eller 15-20 kg. Stråfodret mättes i hässjor eller lass som motsvarade ungefär 200 kg medan tyngre gods som t ex myrjord, gödsel, sten o sand torde lassen (för en häst med släde på snö) motsvara ca 400 kg.

Pengar, riksdaler övergick officiellt till kronor med samma värde år 1875. Själva penningvärdet var ganska oförändrat under femtiårsperioden 1852 - 1902 och varierade från att man under den tiden med samma pengar betalade 60 - 70 för en jämförbar råvara, t ex 1 kg korn, som man idag betalar 1 peng för.

Året 1855

Året 1856

Från den 6te till den 16de Maj klara varma dagar. Den 18de Maj blef snö; sedan regn med blåst i 14 dagar; man måste så i regnväder. Regn och stormar nästan hvarenda dag, en följd deraf blef att vindrö hindrade sädens mognad så att den ej började mata förr än i September, då en vecka var klar och varm. Den 1sta Oktober hade man ej ännu slutadt skörden, åtminstone icke alla. Potatis på somliga ställen ohackad ännu den 13de Oktober. Regn nästan hvar dag från den 15de September till ofvannämnde dato. Frostnätter som oftast, liggsäd affrusen och det öfriga af mycket dålig beskaffenhet.

Året 1857

Maj och Juni månader var det blåst, knappt en dag varmt, 2dra höanveckan blef ett förfärligt regn, så att vattnet i bäckar och åar steg vida högre än vanlig vårflod. Man blef rådlös hvad man skulle företaga sig. Jag för min del företog mig att uppgräfva gropen till hvalfkällaren. 5te höanveckan var det klara dagar med stark värme, hvilket så påskyndade sädens mognad att på åtta dagar de tomma axen blef i en hast förvandlade till strida gula ax; så blef det kyligare luft en tid. Korn och råg var såväl till skylantal som godhet ovanligt, men på potatis var nära missväxt. Godt väder till 14 dagar före jul då vintern änteligen kom med sparsam snö. Storsjön alldeles öppen till Nyåret.

Året 1858

Blida dagar hela vintern, sällan var barken på träden frusen. Den 20de April var det bar mark på inegorna. Denna vinter var således blott några dagar öfver fyra månader lång. Den kortaste vinter jag minns.

Den 4de Maj halshöggs en för mord och rån lifsdömd man från Norge vid namn Sivert Andersson; Afrättningen skedde vid Högbron (i Högfors, Häggenås). Då vi gick förbi Korsta ofvannämnde dag var Rågåkrarna der nära en half aln lång. Warma dagar men litet regn. Den 10de Maj började vi så på nyodlingar, och den 22 maj var såningen allmännt afslutad. Stark värme men intet regn. Skogseldar syntes på alla håll. Fjorton dagar före midsommaren började rågen visa ax, och var ovanligt vacker, men korn och ärter ganska klen tillfölje af den starka torkan. Den 20de Juni kom änteligen ett efterlängtat regn som uppfriskade den högst torra jorden. I midsommarsveckan syntes ax på somliga åkrar, och en del korn började rinna. Nyodlingar högst klena; regnskurar alla dagar till den 1sta Juli. Stark värme hela höanden, den steg till 40 grader i solsken och 30 gr. i skuggan. 5te veckan börjades skörden men den 6te pågick den som mest. 7de veckan hade vi både skurit och slagit af. 8de veckan blef det regn, den 9de likaså; säden började mälta i skylarna så att den blef något skämd. Potatis ovanligt stora. I början af September syntes en stor komet vid karlavagnen, som vid slutet av September fick en så lång svans att den räckte från horisonten till karlavagnens stjernor. Ofantliga stormar och högst ombytlig väderlek.

Svagåren

Året 1865

Om detta år har jag ej annat att berätta än att det var ett af de alldra sämsta och har ej haft sitt motstycke sedan 1849, (hvilket var det svagaste år jag minns) flera tusen tunnor Spannmål infördes i Landet, och ett statslån på 150,000 Rdr. beviljades Jemtland, deraf Kyrkås erhöll 1,200, att betalas på tre år. Omkring 200 Tunnor säd inköptes af Kyrkås. Jag fick dock frökorn af årsväxten. Säden var inte så lite matad, men tre på hvarandra följande frostnätter förstörde på de flesta ställen i grund all säd.

Året 1866

War ett ymnigt sädesår men ett förstörelseår för foderbergningen, ty under sednare hälften af höanden regnade det hvarje dag dock ej så att någon stor flod derigenom uppkom; mycket skogfoder kom ej in i ladorna. Detta år var jag till Stockholm att bese expositionen.

Året 1867

Året som ej haft sin motsvarighet på århundraden. I medium af December föregående år började en utomordentligt skarp köld som fortfor nästan utan afbrott till slutet af Februari; den började så skarpt före jul att kölden gick till öfver 40 grader, efter jul var kölden ännu skarpare, så att man genom särskildt observerande fann att vid Storsjön kölden steg till 45 gr. Emellanåt snöade det häftigt; I slutet af Februari kom ett starkt töväder, några dagar derefter en måttligt stark köld och snö, men ingen tö hvarken i Mars eller April, icke heller i Maj förr än den 26te, då en mildare temperatur inträdde, men ända tills i dag den 30de maj har det frusit alla nätter, dock de 4 sista ganska obetydligt.

För att visa hvilket ovanligt som i år hittills inträffat skall jag här anföra åtskilligt;

Ända till den 18de Maj eller Eriksdag måste vi köra till Hästdrolkällan efter vatten, ty varken i brunnen eller i någon grubba fanns vatten att upphämta. Den 22dra Maj var jag till Söre på Bevillningsberedningen (taxeringsnämnd) och då var Lithselfven så grund att man gick på bottnen mellan södra och norra djupet vid bron (gamla bron vid kyrkan) och i prestgården måste köra hitom brobänkarne efter vatten; Det var blott det s.k. södra djupet som var isfritt, hela den övriga delen af elfven isbelagd och kunde köras hvar som helst. Snön var ännu mycket djup och godt slädföre ända till Lihtsbron, icke en gång drolbacken var riktigt bar, blott litet midt efter vägen.

Man måste fara till Ismundqvarnen och mala den adertonde Maj, det var temmeligen godt väglag dit. I dag den 30de Maj har ingen qvarn i Bringåsen börjat gå; Snön i skogen är omkring 1½ aln djup (105 cm) men på inägorna börjar jorden att titta upp; en liten qvarlefva af snödrifvan på Fårhustaket ligger ännu qvar (den 30de Maj). . Foderbrist börjar yppa sig; penningbrist är makalös; utmätningar och auktioner höra till dagordningen. I Östersund hålles auktioner minst 2 dagar i veckan stundom 3; konkurs öfvergår snart sagt alla handelsmän i Staden. Det goda priset på varorna narrar landtbefolkningen till inrop, och detta ruinerar dem. Hvad skall det blifva av allt detta? Kanske Gud har något botemedel?

Jag för min del tycker det ser mörkt ut, ehuru rättvisan fordrar att jag erkänner det ingen nöd öfvergått mig; jag är icke heller hopplös för egen del, men, ett stort Fattighus blir jemtland om icke Guds allmakt skyddar och hjelper.

– I tidningarna har jag sett att en karavan av 90 hästar färdats öfver qvarkan, d.v.s. öfver hafvet mellan Finnland och Umeå den 14 Maj.

Då vi ej haft något töväder förrän i Juni var det ej annat att vänta än att en ovanligt stor vårflod skulle uppkomma; Så inträffade ock. I början av Juni fick vi tö, och det med besked också, vattnet i bäckar och åar steg alldeles ofantligt, man vågade knappt gå mellan byarne af fara för att drunkna. En qvinna hade sånär drunknat i Sågbäcken mellan Kläppe och Östersund men hjälp kom i sista ögonblicket. Lithsälfven har ej i mannaminne stigit så högt. Bron öfver Långan förstördes helt och hållet. Bron över Hårkan hade så när farit samma väg, men räddades genom ett där förlagt manskap. Wattnet gick öfver bron.

Emellan den 16de och 25 Juni pågick såningen som mest; en stark värme af ända till 40 grader (i solen) påskyndade såningsarbetet. Söndagen före midsommaren, eller den 16de fans icke ringaste tecken till löf på björkskogen, men den starka värmen åstadkom en sådan förändring på 8 dagar, att löfvet blef nästan fullvext till Midsommarsdagen. På Midsommarsdagen fans icke en enda blomma på marken. Märk väl detta! Har väl sådant händt förut? Kanske aldrig! Den 18de Juli blev Mosjön isfri. Storsjön blev fri från is den 25te Juni. Detta låter fabelaktigt men är icke dess mindre sant. En man vid namn Söderberg körde över Storsjön från Offne i Mattmar till Östersund den 18 Juni utan någon fara.

Besynnerligt nog väntade många ett godt år; denna hoppfulla väntan blef dock tillintetgjord genom inträffade frostskador, som först visade sig i början af September, då säden på många ställen bortfrös. I slutet af September kom 3ne förfärliga frostnätter som gjorde totalt slut på all den säd som då var oskuren.

Nu visste hvar och en att missväxt inträffat, och att maken till svagår ej inträffat sedan 1849. Jag får nu lemna en kort berättelse om följderna av 1867 års missväxt. I en skrifvelse från Landshövdinge Embetet uppmanades Socknemännen (i Kyrkås) uppgifva huru stort parti korn hvar och en behöfde för att med iakttagande af den största sparsamhet kunna till nästa skörd livnära sig.

Behofven uppgafs till 300 tunnor. Ett statslån på 200,000 Rdr beviljades för Jemtlands Län hvaraf Kyrkås socken erhöll 2,100 Rdr. Kornet gällde i Sundsvall 24 a 26 Rdr Tunnan och och råg 30. Från Sveriges bättre lottade provinser äfvensom från Tyskland, England, Frankrike, Portugal och Amerika skänktes ofantliga summor till de nödlidande i de norrländska länen, ty öfver hela Norrland är hungersnöd, dock alldra värst i Norr- och Westerbotten. Huru gifmilda en del gifvare var kan man få ett begrepp om då man får höra att vår frejdade landsman John Eriksson i Amerika ensamt skänkt Tjugutusen (20,000) Rdr.

Den svaga säden, som var ofrusen skadades ock af den dåliga ”gist” som blef en följd af den sena skörden. Hösten var dessutom kulen och omild. I December månad inträffade stark köld som veckan före jul var alldeles förfärlig. Man observerade ända till 45 grader. I Råneå, Norrbotten var det 57grader kallt, enligt en tidnings berättelse.

Här är några fraktsedlar avseende korntransport från Sundsvall till Östersund i december 1865. Här framgår att ett hästlass är fyra säckar(eller tunnor), omkring 400 kg, för vilket forköraren fick en riksdaler per mil. Alltså fick han ca 20 riksdaler till Östersund vilket höjde kostnaden för en säck med 5 riksdaler utöver de 25 - 30 som den då kostat i Sundsvall. Normala år kunde kornet kosta 12 - 15 riksdaler/tunna(100 kg) på marknaden i Östersund.

Frakten med häst kostade sålunda ungefär 25 öre pr mil för en säck á 100 kg. Ur JarnvagsBroschyr har jag beräknat att motsvarande taxa för järnvägsfrakt där det var möjligt vid den här tiden var ungefär 3,5 öre pr mil för motsvarande vikt.

Arbetslönen för en "dagaman" eller hantverkare kunde vara en till två kr/dag plus kost och logi. Vissa svagår tvingades man bjuda ut sin arbetskraft för 25 öre/dag eller t o m enbart för mat.

Året 1868

Ifrån Jul till den 16de Januari var uppehållsväder och måttligt kallt samt litet snö; men nu kom en vinter som knapt haft sin like, Snö och storm dag på dag från ofvannämnde dato, nästan utan afbrott till Gregori. gamla gubbar påstå sig ej minnas en så orolig vinter. 1849 års vinter var visserligen en af de svårastemen icke hvad blåst beträffar jemförlig med i år; och det märkligaste var att det nästan alla dagar blåste sydlig vind; blott ett par gånger hade vi vestlig storm, och det med besked. Oaktadt vi hade sydlig vind medförde den dock icke tö, ehuru det vist ej var kallt utom några dagar i slutet af Januari då termometern visade på sin ställen 40 grader under noll.

Den 14 Mars blef tö, detta år första gången sedan vinterns början som skogen blifvit riktigt fri från sin snöbörda. Endast ett par gånger förut har droppar fallit af hustaken. På Gregori marknad kostade frökorn 34 Rdr tunnan och Ärter 40 Rdr. Jag medgifver att detta höres otroligt men är dock fullkomligt sant. Matkorn gällde 30 Rdr. Tunnan räknad á 6 kub.fot 3 kannor (125 liter). Mjöl kostade 3 á 3,25 pr Ltt (lispund = 8,5 kg).

Alla upptänkliga ämnen, såsom granlaf, renmossa, ben, bark, ärtris med mera, begagnades till brödföda. Dagspenningen som för ett par år sedan under vintertiden vanligen var 1 Rdr är nu högst 25 öre; Mången utbjuder sig för bara maten.

Sommaren blef mycket torr hvilket gjorde att sädes- och gräsväxten var ovanligt ringa. Utmärkt fint korn och ärter men litet i spann. I södra Sverige synnerligast i Småland hungersnöd tillfölje af torkan. Gåfvomedel samlades här till Småländningarne.

Året 1869

Wintern var utmärkt god, mildt väder och litet snö, men desto värre blef sommaren som visserligen började i April med varmt solsken men sedan blef regn och kallt hela sommaren; Ja! så mycket regn att knappt så mycken nederbörd fallit under en sommar på 100 år. Ymnig foderväxt men ytterst svag säd. Kornskylarne på sina ställen och Råghässjorna stå ännu ute den tolfte (12) November. Häraf kan man sluta till hurudan sommar vi haft.

Härifrån mer normala växtodlingsår igen

Året 1870

Vintern var medelmåttigt kall och snön mycket djup. Skogen var nästan hela vintern belastad med en ofantlig snöbörda och mycken ungskog blef derigenom nedbruten.

I slutet af April blef bar mark. Wid Eriksmässan (den 18de Maj) börjades sådden och afslutades på de flesta ställen innan Juni Månads ingång. Sommaren mycket varm. Årsväxten blef till alla delar utmärkt god, både hvad sädes- och gräsväxten beträffar; hvadan detta år var ett i allo rikt och godt år.

Året 1871

Wintern ofantligt kall och bister, med djup snö. Häftigt töväder i Mars. Kall nordlig blåst hela April och halfva Maj. Wåranden börjades den 26te Maj men regn hindrade såningen så att vi ända tills i dag, (d.v.s. den 8 Juni) pågått med såningsarbetet Årsvexten blef god.

Året 1872

War ett i allmännhet godt år.

Året 1873

War märkvärdigt derföre att foderbristen var nästan allmän höpriset var mellan 1 Rdr 50 öre och 3 Rdr. pr Ltt (8,5 kg). Djup snö. Sommaren varm och Juni och Juli månader alldeles torr i östra delen af provinsen, men ymnigt och till och med förmycket regn i den vestra, såsom Åre och Kall; Häromkring blef det till följd af torkan mycket tunnt och "litet i spann."

September och oktober regnig, så att säden blef mycket illa tilltygad och skämd. Förjulsvintern blid och litet snö.

Året 1874

Wintern blid och ovanligt litet snö; häromkring var den ingenstädes öfver 3 qvarter djup (ca 45 cm) och inegorna nästan bara hela vintern. I fjälltrakterna lär snön likväl ha varit ovanligt djup. I Ragunda deremot var bar mark; detsamma var förhållandet öfver hela Norrland och i Stockholm intet slädföre efter Jul. Endast ett par mårgnar var det så mycket snö att släddon kunde begagnas; föröfrigt regn och blidväder.

I slutet af April blef härstädes bar mark, men början af Maj var regnig och kall så att vårarbetet ej kunde påbörjas förrän den 27de ; den 5te Juni var såningen allmännt slutad men regn och kall nordanvind fortfor ända tills ett par dagar före midsommaren då ändteligen sommaren kom med solsken och värme samt emellanåt litet regn. Fjorton dagar efter midsommaren började rågen gå i ax och första höanveckan syntes de första kornaxen; men då inträffade åter kall och regnig väderlek så att säden ej började mogna förr än i medium af Augusti. I medlet af September började frostnätter visa sig, så att säden på många ställen blef skadad. Kornet steg ovanligt till skylantal men litet i spann och för det mesta af dålig beskaffenhet, rågen var medelgod, men på ärter och potates var nästan alldeles missväxt. Regn och stormar hela hösten.

Året 1875

I medium af December föregående år började en ovanligt sträng köld som under juldagarne var så skarp att termometern visade 35 grader här i Bringåsen. Kölden fortfor nästan utan afbrott tills i början af Mars då den ändtligen började gifva med sig. Wid Mars månads slut var snön knappt 1 aln (6 dm) djup. Något töväder inträffade ej förrän den 10de April då det töade duktigt i 3 dagar. Men sedan var det kallt och stormigt hela April månad. I början af Maj blef det mycket varmt; den 7de i samma månad var marken fullkomligt bar, och den 18de Maj börjades såningsarbetet men i följd af regnig väderlek kunde den ej afslutas förrän i början af Juni. Sedan blef det måttligt varmt samt emellanåt litet regn, så att rågen visade ax 8 dagar före midsommaren och kornax syntes fjorton dagar derefter.

Sedan blef ostadig väderlek hela sommaren; Korn och Råg blef medelgod, men ärter och potates var dålig. Hösten kall och torr.

Året 1876

Blid vinter med djup snö; Intet töväder förr än i början af April; Inegorna bara redan den 10de; stark värme hela April månad, men Maj var kall och stormig, den 27de Maj var såningen allmännt slutad. Regn och solsken omwexlade nu alla dagar, men sednare hälften af Juni var mycket varm och torr; på Midsommarsdagen steg värmen till 29 grader i skuggan. Juli månad, deremot var regnig och kall. Stark värme inträdde åter i början af Augusti; i medium af denna månad börjades skördearbetet; årsvexten blef god, men säden blef något skämd i följd af det myckna regn som föll i September månad. Wintern börjades den 30de oktober. Några dagar före Jul inträffade mycket skarp köld; på julaftonen visade termometern 36 grader under noll.

Nya svagår

Året 1877

Mycket skarp köld fortfor under hela Januari; qvicksilfret sjönk 38 grader under noll här i Bringåsen men i Östersund och flera ställen var ända till 47 graders köld; denna vinter var en bland de kallaste i mannaminne. Hela Februari månad var klar och medelmåttigt kall. I Mars föll mycken snö; April månad var snöig och kall; ännu den 20de April visade termometern 25 grades köld om morgnarna. Snön låg ännu qvar på hustaken den 8de Maj och någon riktig tö visade sig ej förr än i medium af nämnde månad; emellan den 4de och 12te Juni pågick såningen som mest, dock under mycket ogynnsam väderlek. Juni och Juli månader voro mycket kalla och regniga så att kornet på de flesta ställen ej började skjuta ax förr än vid Olofsmessan. 4de höannveckan var klar och medelmåttigt varm, men 5te veckan blef åter regnig och kall, och likaledes den 6te veckan.

I slutet af Augusti började frostnätter inträffa så att säden blef skadad på många ställen; i medium af September börjades skörden, korn och råg voro af ytterst dålig beskaffenhet och på vissa ställen alldeles förstördt af kölden. På Ärter och Potates blef total missväxt. Mellan den 16de och 17de September inträffade en förfärlig frostnatt som gjorde fullkomligt slut på all säd som då stod oskuren; vid Storsjön och flera ställen var 6 grades köld på morgonen den 17 September.

Aldrig i mannaminne har så mycket regn fallit som under denna sommar, fyra särskildta gånger under sommarens lopp hafva bäckar och Åar svällt upp lika högt eller tillochmed högre än vid vanlig vårflod, man blef flera gånger nödsakad att upphöra med slåtterarbetet i följd af regnet, och skogsfodret blef mycket illa tilltygadt; foderväxten var eljest riklig, isynnerhet på hårdvall.

Hösten var blid och torr men stormig; i slutet af October föll nära qvartersdjup snö som åtföljdes af lindrig köld; i November återkom sommaren på nytt med regn och blidväder;

Såsom någonting för årstiden ovanligt, kan jag nämna att vi ännu den 20de November uppristade nyodlingar utan hinder. Wintern inträdde visserligen ett par dagar sednare men snön var knappt 1 qvarter (15 cm) djup före jul, men under juldagarne föll nära ½ alns (30 cm) djup snö. Storsjön var öppen till Nyåret.

Detta år var ett bland de aldra sämsta och har ej haft sitt motstycke sedan år 1867. En stor mängd spannmål måste nu uppköpas för läntes behof. För Kyrkås socken ensamt köptes nära 200 tunnor. Kornet gällde 30 kronor pr. tunna och råg 34 á 35 kronor. frökorn gällde 34 á 36 kronor tunnan på våren 1878. (200 tunnor torde motsvara ~15 000 kg spannmål att fördelas på omkr 350 invånare i socknen)

Året 1878

Vintern var mycket blid, kölden öfversteg aldrig 20 grader och töväder inträffade som oftast med 7 á 8 graders värme i skuggan. På inegorna var bar mark nästan hela vintern och äfven i skogen var helt obetydligt med snö. Häftiga stormar rasade som oftast, och natten emellan den 21 och 22dra Januari rasade den förfärligaste storm hvars make man ej skådat på flera årtionden, förfärligt mycket skog blef nerbruten, hustaken blefvo afrifna, samt tillochmed hus blåste omkull på flera ställen. Allt ifrån nyåret och till början af April föll blott ett par gånger, en cirka 3 tums djup snö; eljest klara och mycket blida dagar alltjemt. I Februari och största delen af Mars nyttjades kärra på landsvägen emellan Östersund och Torpshammar hvilket kanske aldrig händt förut denna tid på året.

Gamla gubbar säga sig aldrig hafva skådat en så blid och snöfattig vinter. 1813 års vinter lär visserligen ha varit mycket blid men då var snön betydligt djupare i början af vintern. De första dagarne i April föll ½ alns djup snö hvilket är det mesta som fallit under vintern. Wåren inträffade på allvar i slutet af April; i början af Maj inträffade kyligare väderlek några dagar och äfven något snö föll; den 16 Maj börjades sådden men i följd af regnig och kall väderlek kunde den ej afslutas förrän den 8de Juni; Ovanligt mycket regn föll under sednare hälften af Maj och början af Juni, i bäckar och Åar steg vattnet mycket högre än vid den egentliga vårfloden.

Juni månad var kall, men vid Midsommaren steg värmen till 27 grader i skuggan. Rågen började skjuta ax åtta dagar efter Midsommaren och kornet först i medium af Juli, och på många ställen ej förr än vid Olofsmessan. Hela Juli månad fortfor kalla nordliga vindar att vara rådande så att växtligheten förhindrades och åkrarne sågo mycket dåliga ut; De sista dagarne i månaden skedde ombyte i väderleken och stark värme inträdde så att säden började mogna ordentligt, värmen fortfor i fjorton dagar, hvarefter regn med kyligare luft inträffade en tid.

Hö och foderväxten blef mycket dålig och har på lång tid ej varit så ringa; men korn, råg, ärter och potates blefvo utmärkt bra. Blid väderlek fortfor hela September månad och potatesgräset stod ännu ofruset vid Mikaelitiden. Oktober månad var blid men regnig.

Denna höst började vi uppsätta huset till vår nya såg i Bringås-ån. (Mer om detta omfattande projekt under GilleråSågen) Den 1sta November inföll vintern medan jorden ännu var ofrusen; Mycket snö föll i November och Decmber månader och vid Jultiden var snön redan öfver alnsdjup. Skogen var nu formligen nedtyngd af rimfrost och snö hvilket af de gamle säges förebåda ett ymnigt och gott år.

Från 1878 finns några ögonvittneskommentarer över Bringåsfolkets medverkan i fjärrtransporter, dels av hö som man sålt till bristområde i länets utkant, och hämtning av importspannmål från sydligare trakter för att ersätta brist på brödsäd i Kyrkås. När sonen Jonas var i 20årsåldern, och fortfarande bodde hemma på Backen i Bringåsen förde han en del prydliga anteckningar i en liten sliten bok om lite av varje inklusive några reseberättelser som kan vara roliga att läsa om den nyfikne ynglingens upplevelser. Båda resorna beskrivs även i Bringåsen 5te Mars 1878 . På den första resan var det förmodligen Ante och Jonas som körde varsitt lass, 380 kg hö tillsammans ner till Gråsjön mellan Bräcke och Hällesjö samt importspannmål pga nödåret tillbaka från järnvägen vid Erikslund nedanför Ånge, den dittills nordligaste stationen på stambanan. Den andra resan gjordes av Jonas´ farbror Anders i Kläppe som körde två hölass, sammanlagt 380 kg, till Gråsjön med Jonas som kördräng.

Beskrifning öfver resan mellan Erikslund och Bringåsen i jan. 1878

Hemmifrån Söndagen den 13de Jan. kl. 12. till P Pålsson Oppetand, der vi fick hus kl. 4. derifrån Måndagen kl. 5. f.m. Hvila hos Bärtel, hus hos Pilten kl. 5 e.m. från Pilten tisdagen kl. 4. f.m. hvila hos rolf, hvila vid bräcke kyrka, och hvila på lillkrogen, derifrån till gråskön, hos A Persson der vi fick hus kl. 9 e.m. Odensdagen från A Persson kl. 10 f.m. till lillkrogen, till slammeråsen och vila, derifrån till Storkrogen der vi fick hus kl. 6 e.m. Thorsdagen, från Storkrogen kl. 4 f.m. vila i talge, derifrån till Stationen Erickslund der vi fick lass kl. 12. på dagen Hemresan, hvila i talge kl. 2 e.m. nattqvarter i slammeråsen kl ½6 e.m. Fredagen från slammeråsen kl ½2 fm. hvila i ett torp i sköändan, hvila i Stafre, nattqvarter i Refsunds prestgård der vi fick hus kl. 5 em. Lördagen från refsunds prestgård kl. 3 fm. vila hos bärtil, hvila hos P Pålsson Opetand, och kom hem Lördags aftonen kl. ½6 e.m. den 19 jan 1878. Intygar Jonas Hansson Bringåsen den 20de Jan. 1878.

I brev från hemmet d 23:e jan skrevs följande: På Lördags qvällen hemkom pojkarne ifrån Borgsjö; resan gick ganska bra, det svåraste var att få ordentligt stallrum åt våra hästar till nätterna, och de som ej passade på i god tid, måste köra hela nätterna; kölden var äfven ganska skarp, så att det ej gick för sig att sätta hästarne under bar himmel; då vi var i Storkrogen visade termometern 23 grader. Utefter hela vägen emellan Erikslunds jernvägsstation och Brunflo, var så fullproppadt med folk som på en marknad, från Rödön voro cirka 100 hästar, från Häggenås öfver 30 och från Kyrkås 32; dessutom voro en hel hop andra forbönder från Lockne, Brunflo och Ås ute på förtjenst. Kornet som vi fått från Erikslund är ganska bra, och rågmjölet är äfven försvarligt ehuru en del är något "grofmalet". För höet som vi skjutsade till Anders Persson fick vi 1:25 per Ltt; vi hade 45 Ltt på lasset

Resebeskrifning.

Från Kläppe, Lördagen den 2. Mars kl. ½8. f.m. hvila hos P Salberg Torvalla, ankom till Pilgrimstad kl. 6. em. Söndagen från Pilgrimstad kl. ½8, fm. hvila kl. 11, vid bräcke kyrka, hvila på lillkrogen ankom till Gråsjön kl, 7 em. Från A Persson till storsvedet 1½ fjärdingsväg med höet. Måndagen från gråsjön kl, ½2 på dagen hvi körde sjön söder om gimdalen till Nyhems socken Hofsjö och fick hus kl, 5, em. 2 mil från A Persson till hofsjö, från hofsjö kl. 7, fm. 2 mil genom holmsjö Östbyn och Bjösjö till Ismund. vila vid ismundsundet hvila i Kojan vid Olof jons myren, och kom hem Tisdagsaftonen kl. ½7, em. Intygar

• Jonas Hansson Bringåsen den 10de Mars 1878

I ett brev till HA fr 5:e mars skrevs följande: Anders i Kläppe har nyss återkommit från Gråsjön, dit han skjutsat 2 lass hö, som han såldt till Anders Persson. Han har haft Jonas med sig som "körkarl" för ena lasset; det var med knapp nöd de kunde slippa fram till Gråsjön med sina lass, vägen var öfverallt emellan sjöarne, nästan alldeles bar och på sjöarne är isen mycket svag; hemvägen togs öfver Ismundsjön. På landsvägen emellan Torpshammar och Östersund begagnas nu kärra.

Jans kommentar: Om man summerar prestationerna från dessa resor på medföre, så avverkade man ca 24 mil på 7 dagar i kallt väder och ”trafikstockning” på den första, medan den andra utfördes i begynnande ”förfall” med 16 mil på 4 dagar och uppenbarligen utan returfrakt. Hästarna gick ungefär tio timmar per dygn och avverkade då 4-5 mil med lass (4 – 5 km/tim). Utan lass ökade farten till omkr 7 km/tim. ”Bränsleförbrukningen” enligt dåtidens fodringsrekommendationer motsvarade 12 kg hö/dygn för en normalstor häst på 400kg samt några kg havre vid så ansträngande arbete som detta. Värdet på detta det aktuella året kan beräknas till ca 2 – 2,50 kr/dygn och förarlönen ungefär samma summa, tillsammans en rörlig driftskostnad på 5 kr/dag eller omkr 1 kr/mil. Den andra Gråsjöresan med ett godsvärde på 190 kg x 15 öre = 27 kr per lass, borde då kosta omkr 5kr x 4 dagar = 20 kr i frakt ( det framgår inte om man debiterat extra för frakten eller om den ingick i det erhållna höpriset). Hästen förbrukade ju faktiskt hö för motsvarande en fjärdedel av nyttolasten under en sådan resa, så det var ett resurskrävande företag! Men nöden har väl ingen lag och några andra transportmöjligheter fanns inte vid den tiden.

Detta blev också sista året som Bringåsenbönderna behövde ge sig ut på långfärder med häst och släde efter mat och foder. År 1882 nådde järnvägen fram till Östersund från både Trondheim och Stockholm. Därefter skedde omgående en livlig handel över "jernbanan" med både stråfoder och spannmål mellan överskotts- och underskottsområden i länet och stora delar av övriga Sverige till en bråkdel av de tidigare transportkostnaderna.

Godår igen

Året 1879

Medelmåttig köld och mycket djup snö; i Februari månad föll snö nästan hvarje dag, i slutet af månaden var den fulla 2 alnar djup. Windstilla var dock nästan utan afbrott rådande allt tills i början af Mars, hvadan snödrifvor voro sällsynta.

Skogen har allt ifrån vinterns början ständigt varit nedtyngd af snö, och blef ej befriad från sin snöbörda förrän i Mars Månad då stormigare väderlek inträdde; i denna Månad var klara dagar alltjemmt och obetydligt snö föll. De första dagarne i April inträffade starkt töväder hvilket är det första under vintern; snön sjönk nu ihop betydligt men var dock ännu fullt 3 fot djup; kallare väderlek inträffade nu åter och fortfor tills i början af Maj då blidare väderlek åter inträdde, något snö låg ännu qvar på hustaken 8 dagar in i Maj.

Foderbrist börjar yppa sig, långhö betalas med 1 kr. á 1,50 pr Ltt, penningbristen är mycket svår och har alltsedan år 1868 ej varit så tryckande som den är för närvarande; fullgodt korn såldes i vinter för 12 á 14 kronor tunnan, ehuru Årsväxten sistlidet år ingalunda var riklig. Dagpenningen för arbetare, hvilken de föregående åren vanligen varit 1 krona och deröfver vintertiden har nu nedgått till 25 högst 50 öre, mången har äfven utbjudit sig för bara maten.

Kort före Eriksmässan inträffade töväder på allvar, och på inegorna var marken fullkomligt bar den 22dra Maj. Jorden har hela vintern varit upptinad under snön, och hvarigenom gräsväxten nu mycket hastigt kom i flor, och gräset började grönska redan under snön. Rågåkrarna se nu mycket dåliga ut emedan råggräset under vintern ruttnat, på många ställen äro de alldeles förstörda och måste derföre upp-plöjas. Äfven nyodlingar har på många ställen tagit skada. Wårfloden var nu ovanligt hög, t.o.m. högre än år 1867; I Refsund och Medelpad har nästan alla broar gått med floden. I tidningarna påstås att vårfloden ej varit så hög sedan år 1846.

Den 24de Maj börjades sådden under gynnsam väderlek och stark värme termometern visade 22 á 23 grader i skuggan. De sista dagarne i Maj inträffade kallare väderlek med starkt regn hvarigenom vårarbetet försenades och det kunde ej fortsättas förrän den 7de Juni så gynnsammare väderlek åter inträdde; Den 14de Juno var såningen allmännt afslutad.

En väderlek sådan man sällan får skåda inträffade nu, regn och värme omvexlande alltjemt och gräset växte med en förvånande hastighet. Höslåtten var vid midsommaren som den vanligtvis plägar vara första höanveckan. Den 18de Juni syntes de första rågaxen. I slutet af Juni och början af Juli föll mycket regn, väderleken var dock fortfarande varm; första höanveckan började kornet skjuta ax. Medelmåttig värme med regn emellanåt hela Juli månad. Höskörden blef nu ovanligt riklig, hårdvallsängar och odlingar har knappt i mannaminne gifvit så ymnig afkastning; dertill kom ett utmärkt vackert bergningsväder så att höet blef inhöstadt i ladorna ovanligt fint. Skogsslåtter och myror gåfvo dock blott medelmåttig afkastning. Hela Augusti månad var stark värme men intet regn; under sednare hälften af månaden pågick skördearbetet som mest, kornet var både till skylantal och godhet ovanligt, rågen var merendels tunn men den var dock väl mogen; äfven ärter var tunn och småväxt men den var dock af god beskaffenhet; hafre är god, potates medelmåttig.

Allt ifrån sommarens början (i slutet af Maj) och tills början af September har vi ej haft ”kallvind” en enda dag och termometern har knappt någon dag visat under 20 graders värme i skuggan, och det äfven vid regnig väderlek; detta kan man säga är ovanligt, sådana somrar får man ytterst sällan skåda; detta år var alltså i ordets rätta bemärkelse både rikligt och godt. I September månad inträdde ostadig väderlek med kyligare luft; ovanligt litet regn föll denna höst och brunnarna började på många ställen torka ut.

Häftiga stormar rasade i början af Oktober och i medium af månaden föll en half alns djup snö och afven skarp köld inträffade några dagar. De första dagarne i November inträffade ett lindrigt töväder som straxt derefter åtföljdes af nära 20 graders köld, ostadig väderlek den öfriga delen af månaden. De första åtta dagarne af December var kölden mycket skarp, termometern visade 26 grader under noll (i Östersund var 30 gr.); derefter inträdde starkt töväder af ända till 6 á 7 grader blidt, i 14 dagar hvilket tillika åtföljdes af häftiga stormar, så att nästan all snö på inegorna smälte bort och blott något is återstod. Under Juldagarne inträffade kallare väderlek som likväl straxt aflöstes af töväder.

Året 1880

Starkt töväder fortfor under hela Januari och förra hälften af Februari månad, på inegorna var nästan alldeles bar mark, blott litet is fans qvar; äfven i skogen var marken på många ställen alldeles bar. Under sednare hälften af Februari inträffade kallare väderlek och cirka qvartersdjup snö föll, så att slädföret blef någorlunda hjelpligt. Hela Mars månad var töväder nästan utan afbrott rådande, och i slutet af månaden var näsan fullkomligt bar mark på inegorna och slädföret började öfverallt att taga slut. Lithselfven var ingen gång fullständigt tillfrusen denna vinter.

Aldrig i mannaminne har så litet snö fallit någon vinter som under den nuvarande; från slutet af Oktober och allt intill April månad har endast en gång fallit qvartersdjup snö, och ingen gång efter Jul steg kölden till mer än 15 grader under noll. 1878 års vinter var visserligen äfven blid och snöfattig, men då föll likväl betydligt mera snö under vinterns lopp än under den nuvarande.

Märkvärdigt är dock att denna vinter varit ovanligt sträng i Europas sydligare länder och efter hvad det påstås i tidningarne, en af de alldra strängaste under detta århundrade; snö har fallit i mellersta Italien och Tiberfloden vid Rom har legat tillfrusen. Bodensjön i Schveitz har varit betäckt med stark is, äfven Renfloden har legat tillfrusen. I Frankrike har äfven mycket skarp köld varit rådande och djup snö har fallit, många menniskor fröso äfven ihjäl derstädes. Seinefloden och flera af Frankrikes största floder var en längre tid betäckt med tjock is.

Uppe i Lappland har deremot varit fullkomligt sommarlik väderlek hela vintern med 7 á 8 graders blidväder som oftast, och nästan ständigt bar mark.

Hela April månad var klar väderlek men dock ej någon egentlig värme, ej en enda gång föll något regn och redan nu började brunnarna allestädes att sina ut. Wårfloden var så godt som ingen och sågarna häromkring fingo allestädes stå af brist på vatten. Nattfroster fortfor ännu in i Maj månad; den 6te Maj börjades vårarbetet på många ställen och emellan den 10de och 18de Maj pågick såningen som mest. Den 20de Maj var såningsarbetet öfverallt afslutadt; i slutet af månaden kom några små regnskurar hvarigenom den högst torra jorden uppfriskades något, det var dock långt ifrån tillräckligt. Under hela Juni månad föll intet regn och vårsäden äfvensom hövallarne ledo mycket af torkan. Skogseldar rasade på flera håll, och nästan alla brunnar här i Kyrkås voro uttorkade.

Åtta dagar före midsommaren började rågen gå i ax. De första dagarne i Juli föll ändtligen ett ymnigt regn som betydligt upphjelpte växtligheten. Fjorton dagar efter midsommaren syntes de första kornaxen, och samtidigt började ärterna blomstra. I Juli månad föll regn som oftast, hvilket i förening med medelmåttig värme gjorde att kornåkrarne friskade sig till och sågo frodiga och låfvande ut; i slutet af månaden pågick slåtterarbetet som mest; hårdvallsängar och odlingar gåfvo ytterst ringa afkastning, knappast hälften så mycket som föregående år, och på många ställen ej mer än en tredjedel. I medium af Augusti börjades skördearbetet och afslutades äfven på många ställen före september månads ingång. Kornet steg ovanligt till skylantal och var äfven af god beskaffenhet ehuru ej fullt så jemnt moget som föregående år. Rågåkrarna blefvo under sista vintern på många ställen skadade af isbrand och gåfvo derigenom en ringa skörd, på andra ställen åter var den utmärkt bra både till skylantal och godhet. Ärter gåfvo en riklig skörd. Potates var medelmåttig, Hafre likaså.

Många påstå sig knappt minnas en så riklig skörd som innevarande års. Säkert är dock att detta års skörd, isynnerhet hvad kornet beträffar, i mängd ej haft sitt motstycke på öfver 20 år. I Augusti månad föll intet regn; icke heller i September. Jorden var nu till ytterlighet uttorkad och här i Bringåsen funnos endast 2ne brunnar som gåfvo vatten tillräckligt till husbehof. Alla väntade att något regn skulle komma före vinterns inbrott men detta hopp slog fel, hvadan äfven stor brist på qvarnvatten inträffade. Öneqvarnen här i Bringås-ån gick också nästan intet, hvarföre man måste fara till Krokomsqvarnen för att mala.

I början af Oktober inträffade kyligare väderlek och den 15de i samma månad föll en 3 tum djup snö som åtföljdes af 6 á 7 graders köld; jorden var dock nästan alldeles upptinad under snön. Wintern började temmeligen bistert i slutet af Oktober månad och i November föll snö som oftast, dock ej mycket för hvarje gång men alltid åtföljd af 10 till 15 graders köld, ett par gånger visade termometern 20 grader under noll. Under sednare hälften af denna månad var Storsjön isbelagd och äfven körbar på många ställen. Äfven Lithselfven låg fullständigt tillfrusen och kunde äfven köras på många ställen. Snön var nu cirka ½ aln djup. Den 26te November inträffade starkt töväder hvilket fortfor i 8 dagar. Wäderleken förblef temmeligen ostadig, med omvexlande köld och snö i December månad; under Juldagarne föll mycken snö så att densamma vid årets slut var öfver alnsdjup.

Året 1881

Det nya årets första dagar utmärkte sig med starkt töväder derefter föll något snö och under trettondagsmarknaden inföll skarp köld med kalla och bitande nordvestliga vindar hvilket fortfor till denna månads slut; mycket skarp köld med kalla och bitande nordvestliga vindar hvilket fortfor till denna månads slut; mycket skarp köld var sedan rådande under hela Februari och förra hälften af Mars, men helt obetydligt med snö föll, vid denna tid var den knappt 5 qvarter djup; på andra orter lär snön likväl varit ovanligt djup denna vinter; på många ställen i mellersta och södra Sverige blef jernvägstrafiken flera gånger stoppad af snöhinder detsamma var förhållandet vid Norska gränsen hvarest å Merakerbanan jernvägstrafiken måste inställas i två månader, och endast på skidor kunde man komma gram efter den vägen. Äfven i mellersta Europa var mycken snö. I medium af Mars inträffade starkt töväder i två dagar så att hustaken blefvi i det närmaste bara. Wattenbristen började allestädes bli temmeligen kännbar; här i Bringåsen måste man allmännt köra till Hästdrolkällan efter vatten; intet brunn här i byn gaf vatten tillräckligt till husbehof. Under dednare hälften af Mars och förra hälften af April varvarmt solsken o dagarna men kalla nätter. I medium af sistnämnde månad inträffade lindrigt töväder några dagar; under sednare hälften af April var kall nordanvind rådande och äfven något snö föll.

Starkt töväder inträffade den 6te Maj, så att backarne började titta upp; den 12te Maj hördes åskan gå, medan ännu alla sjöar voro belagda med körbar is, detta anses af de gamle som ett mycket dåligt tecken och det säges: "att när åska går på isarne är värre än då en fiendtlig krigshär går genom landet." Ända tills den 18de Maj frös det duktigt alla nätter och marken blef ej fullkomligt bar på inegorna förr än den 20de Maj.

Den 24de i samma månad börjades sådden och den gynnades af utmärkt vacker väderlek med 16 á 18 grades värme i skuggan. Den 1ste Juni var såningen på de flesta ställen afslutad. Regnig väderlek och kall nordanvind var derefter rådande till den 10de Juni; klara, vackra dagar jemte medelmåttig värme inträdde nu åter och fortfor tills Midsommaren. Kort före Midsommarsdagen syntes de första rågaxen. Kornåkrarna började lida af torka och gräsväxten, synnerligast på nyodlingar, såg mycket dålig ut. Warma och torra vindar som allt ifrån vårens början nästan ständigt blåste bidrog ock att ytterligt uttorka jorden. Några små regnskurar kom väl i början af juli, men det var dock långt ifrån tillräckligt; först i medium af denna månad föll ymnigare regn som dock åtföljdes af kall nordanvind hvadan växtligheten ej derigenom blef synnerligen upphjelpt.

De första kornaxen blefvo synliga i medium af Juli, men på en del åkrar sköt ej kornet ax förr än i början af Augusti. Såväl i Juli som Augusti månader var ständigt låg temperatur; middagsvärmen steg icke många gånger till 20 grader i skuggan. Under sednare hälften af sistnämnde månad föll äfven ovanligt mycket regn, till stort mehn för foderbergningen som ännu ej var afslutad. Höskörden blef ytterst dålig och var på många ställen ännu sämre än föregående år, synnerligast på nyodlingar hvilka knappast förut i mannaminne gifvit så ringa afkastning. Dertill kom ett ytterst ogynnsamt bärgningsväder så att höet på de flesta ställen blef förskämdt, skogsslåttna gåfvo dock öfverallt fullt medelmåttig afkastning, men den blef, tillfölje af regnig väderlek under bergningstiden, för det mests af dålig beskaffenhet; mycket skogsfoder blef ochså nästan totalt förstördt.

Ostadig väderlek med låg temperatur under September, i medium af månaden inträffade flera, på hvarandra följande frostnätter hvarigenom säden skadades på många ställen, under sednare hälften af denna månad pågick skördearbetet som mest, korn och råg voro merendels af dålig beskaffenhet förutom på några orter omkring Storsjön der säden lämnat fullt medelmåttig skörd; på andra ställen åter erhölls icke ens frökorn af årsväxten. Potates blef öfverhufvud taget medelmåttig, men på Ärter blef total missväxt. Under sista veckan af September och i början af Oktober var vackert väder men kylig luft; mångenstädes på skogsslåtterna stodo foderhässjor ännu ute den 10de Oktober och den 17de i samma månad var en del korn och råghässjor ännu ute på många ställen. Hela hösten har utan undantag varit ovanligt lugn, hvarken i September eller Oktober har någon nämnvärd blåst förekommit. Under senare hälften af Oktober inträffade stark frost så att myrarna blefvo fullt körbara medan marken ännu var bar; den 26te i samma månad föll en tre tums djup snö varefter skarp köld inträdde. Starkt töväder inträffade den 8de November så att det ånyo blef bar mark.

Stormig väderlek inträffade nu och natten den 15de och 16de i samma månad rasade en bland de svåraste och mest förödande stormar man på lång tid skådat; märkvärdigt var att under denna storm hvilken började kl. 7 e.m. steg temperaturen till 12 grader blidt men sänkte sig småningom och på morgonen, då fullkomligt lugn rådde, visade termometern några grader under fryspunkten. En stor mängd skog blef nedbruten och äfven hustaken blefvo aflyftade på många ställen. Blid väderlek fortfor derefter till denna månads slut.

Med december månads ingång blef luften kyligare och äfven tumsdjup snö föll, hvarpå åter följde ett par dagars blidväder, så att det åter blef nästan bar mark. Derefter var väderleken stormig och ostadig till den 18de December då åter något snö föll. Wid denn tid blef Storsjön isbelagd. Ostadig väderlik den öfriga delen af månaden. Temperaturen höll sig fortfarande omkring fryspunkten; endast en enda gång visade termometern 16 gr. köld. Wid nyårstiden var snön knappt tre tum djup.

Konstgödseln tillgänglig i Jämtland med nya järnvägen

Året 1882

Under förra hälften af Januari, höll sig temperaturen mellan 5 och 10 grader under fryspunkten. Något snö föll flera gånger så att densamma i medium af månaden var nära ½ aln djup på vissa ställen. Från den 16de till den 21 Januari var starkt töväder jemte häftig storm och en temperatur af 1 á 6 grader blidt. Stormar och töväder, omvexlande med några graders kyla, fortfor och på inegorna var bar mark tills den 20de Februari då något snö föll så att slädföret blef någorlunda hjälpligt. Med Mars månads början inträdde 15 á 20 graders köld som fortfor i 8 dagar, hvarefter temperaturen fortfarande höll sig omkring fryspunkten; något snö föll flera gånger så att densamma vid Gregoritiden (13 mars) var nära 1 fot djup; ostadig väderlek med en temperatur af omkring 0 grader den öfriga delen af månaden.

Lithselfven har under denna vinter, ingen gång varit fullständigt isbetäckt, och äfven Storsjön var öppen hela vintern i sundet vid bron (mellan Östersund och Frösön) Wäderleken har under denna vinter varit ovanligt stormig; från Oktober månads början till Mars månads slut var knappast någon dag lugnt, de gamle påstå sig ej minnas en så stormig och ostadig vinter.

I mellersta och södra Sverige har vintern varit ovanligt blid, man har på flera ställen plockat blommor, vuxna på kall jord, midt i vintern, efter hvad det berättas i tidningarne.

I södra och mellersta Europa har ej varit någon vinter alls, utan ständigt sommarlik väderlek.

Under förra hälften af April månad var lugnt och vackert väder med spegelblank himmel, temperaturen höll sig omkring 0 grader; derpå följde blåst och töväder, samt under de sista 8 dagarne af månaden, ymnig nederbörd af regn och snöslask. Maj månad kom med blidare luft och vackert väder, samt middagsvärmen 10 á 12 grader. Den 3dje Maj såddes hafre, men derefter inträffade kyligare väderlek jemte nattfroster, samt regn på aftonen syntes ett åskmoln i öster och åskan mullrade äfven temmeligen skarpt; att åskan går medan isen ligger qvar på sjöarne, såsom nu är fallet anses af de gamle som ett mycket dåligt tecken. Ett gammalt ordspråk säger; "Då åskan går på isarne är värre än när en fiendehär går genom landet."

Den 13 Maj föll mycket snö, men den smälte bort å det närmaste dagen därpå. Kylig väderlek med frostnätter, snöslask och regn fortfor tills den 18de eller Eriksdag, då blidare luft med vackert väder inträdde. Den 22 Maj börjades såningen och gynnades af utmärkt vackert väder, med 15 á 20 graders värme i skuggan, samt regn emellanåt, så att jemväl gräsväxten hastigt kom i flor. Den 27de Maj eller Pingstafton var såningen på många ställen afslutad; på vissa ställen fortfor vårarbetet ännu några dagar in i Juni; under förre hälften af denna månad var väderleken mycket regnig och kall, men den 18de Juni inträdde vackert väder ånyo. Wid denna tid syntes de första rågaxen. Gräsväxten å hårdvallsängar och odlingar var ovanligt bra försigkommen och syntes låfva en rik skörd.

Wid midsommaren inträdde mycket stark värme af ända till 30 grader i skuggan. Wårsäden började på många ställen lida af torka, men i början af Juli föll ymnigt regn; luften blef nu något kyligare och regnig väderlek fortfor tills den 15de Juli då vackert väder återinträdde. Wid denna tid gick kornet i ax; på några få ställen syntes de första kornaxen redan den 8de Juli. Äfven ärtblomster syntes i medium af månaden. Under sednare hälften af denna månad kom starka regnskurar och åskbyar som oftast. Temperaturen höll sig omkring 20 gr.+ vid middagstiden.

Första veckan i Augusti, eller 4de höanveckan, var mycket regnig, temperaturen var äfven ovanligt varm hvarigenom mycket hö blef förskämdt. Slåtterarbetet blef ock derigenom mycket försenadt. Under 5te och 6te veckan var mycket vackert väder, med en middagsvärme af 20 á 24 grader i skuggan och på nätterna var ibland 15 á 18 grader blidt. Höbärgningen blef äfven på de flesta ställen afslutad före den 20de Augusti. Höskörden på odlad jord blef fullt medelmåttig; på skogsslåtter var den ovanligt riklig och kunde nu äfven bärgas mycket fint.

Den 19de Augusti börjades skördearbetet å korn och råg, samt afslutades äfven på de flesta ställen till denna månads slut. Såväl korn som råg var af utmärkt god beskaffenhet och skörden af dessa sädesslag blef ovanligt riklig. Ärter blef i följd af den blida, regniga väderleken mycket tjock och frodig, samt växte på längden och blommade hela sommaren igenom och blef derföre på många ställen ej fullmogen.

Potates blef nära medelmåttig, men den blef på åtskilliga ställen angripen af s.k. "potatessjukan" (potatisbladmögel som på Irland 15-20 år tidigare orsakat "Stora Svälten"), som nu för första gången yppade sig i Jemtland. Öfver hela riket har skörden under innevarande år stigit betydligt öfver medelmåttan, och i Jemtlands län har den öfverallt varit ovanligt riklig.

Denna sommar har varit utmärkt för jemn värme och ymnigt regn, samt åskväder som oftast. Under regniga somrar är merendels vanligt, att kall nordanvind följer på åska och häftigt regn, men detta har ej inträffat i år. Under hela sommaren har ej varit någon nämnvärd "kallvind" och ehuru väl vinden flera gånger varit nordlig har väderleken hållit sig lika blid, och lugnt väder har med få afbrott varit rådande. Äfven i början af September fortfor väderleken att vara blid men något ostadig. I medium af månaden blef riktigt högsommarlik värme af ända till 20 grader i skuggan. I slutet af månaden blef luften något kyligare, men torr väderlek jemte vindstilla fortfor till den 19de Oktober då något snö föll som dock på andra dagen smälte bort.

Den 30de Oktober föll en 3 á 4 tums djup snö, på ofrusen mark, som låg qvar till den 4de Nov. då töväder med regn och storm inträdde. Kort derefter föll ånyo ett par tums djup snö, hvarefter temperaturen sjönk till 10 á 12 graden under noll. Den 18 November och derpå följande dagar föll något snö, så att slädföret blef någorlunda hjelpligt. I slutet af månaden sjönk temperaturen till 23 grader - (i Östersund var öfver 30). Wid denna tid blef Storsjön fullständigt tillfrusen. I December månad var ostadig väderlek och ibland äfven skarp köld som dock ej fortfor mer än ett par dagar för hvarje gång. Mycket snö föll så att densamma vid månadens slut var cirka 3 qvarter djup (45 cm).

Kort sammandrag af anteckningarne öfver årets väderleks och vegetationsförhållanden. Wintern mycket stormig, med blid luft och litet snö. Sommaren öfver hufvud taget regning, med hög temperatur och jemn värme. Hösten blid och torr. Årsväxten var en af de rikligaste och bästa under de sednare åren.

Året 1883

Ostadig väderlek under hela Januari månad. I medium af månaden starkt töväder. De första åtta dagaren af Februari var skarp köld - 26 gr. Den öfriga delen af denna månad var vackert väder med en temperatur af 1 - 5 grader under noll; jemte sparsam snö. Från den 6te till den 12te Mars var starkt töväder; den öfriga delen af månaden höll sig temperaturen mellan 5 och 10 grader under fryspunkten. Endast ett par tums djup snö föll under denna månad. I April månad var ständigt uppehållsväder och merendels blank himmel samt blid väderlek af 5 - 10 graders middagsvärme. Temperaturen sjönk likväl under fryspunkten nästan alla nätter. I slutet af månaden var fullt sommarlik väderlek jemte starkt torkväder. Den 29de April såddes hafre vid mycket gynnsam väderlek. Från den 1sta till den 5te maj var kall väderlek jemte starka nattfroster. Derefter inträdde vackert väder med starkt solsken.

Den 8de Maj började man så ärter och äfven korn på nyodlingar. Den 12te Maj föll ymnigt regn, hvilket uppfriskade jorden, så att gräset nu hastigt spirade upp. Wackert väder med en temperatur af 16 á 19 grader blidt inträffade åter, så att såningsarbetet kunde fortsättas intill den 18de Maj, då regnig väderlek jemte kyligare luft inträdde. Redan före Eriksmessan (18 maj) blef Storsjön isfri så att ångbåtarne kunde börja sina turer den 17de Maj. Den 21 i samma månad kunde såningsarbetet åter fortsättas. Temperaturen höjde sig till 20 gr. Men nästan hvarannan dag föll något regn, så att såningen på många ställen ej afslutades förr än den 26te Maj. Wid denna tid var löfskogen fullt grönklädd och gräsväxten blef genom den ymniga nederbörden ypperligt upphjelpt.

I Juni månad var jemn värme af 15 till 20 grader, samt emellanåt ymnigt regn. Den 12te Juni syntes de första rågaxen och den 25te i samma månad började kornet på en del nyodlingar visa ax. Efter midsommaren var fortfarnde hög temperatur af 20 till 26 grader, men nederbörden blef nog knapp hvadan växtligheten på många ställen började lida af torka. Den 29de juni började ärter blomma.

Den 3dje Juli började slåtterarbetet på många ställen och omkring den 12te i denna månad började långhö nedmejas. Från den 10de till den 15de Juli föll ymnigt regn, derpå följde vackert väder med regn emellanåt till denna månads slut. Höskörden blef ej mer än medelmåttig, emedan nederbörden var nog knapp under den starka värmen i Juni månad.

Den 5te Augusti bärjades kornskörden på vissa ställen och intill den 20de i samma månad var skörden af korn och råg afslutad. Äfven ärter och hafre skördades i slutet af månaden. Skörden af alla våra sädesslag var såväl till qvantitet som qvalitet mycket god; Råg, Ärter och Hafre voro till qvaliteten betydligt bättre än föregående år, hvadan skörden öfverhufvud taget kan betecknas för riklig.

De första åtta dagarne af September var något regnig väderlek, men derefter inträdde stadigare uppehållsväder så att säden kunde inbergas i medium af månaden. Samtidigt började äfven potates upptagas. Denna lämnade ovanligt riklig skörd af ända till 12te kornet, (d.v.s. 12 Tunnor skörd efter 1 Tunnas utsäde). Under sista veckan af september var väderleken något kyligare och starka nattfroster inträffade.

Den 1sta Okt. föll cirka 3 tums djup snö som dock på andra dagen smälte bort. Under Oktober månad var väderleken blid och något ostadig. Kyligare väderlek jemte frost i slutet af månaden. Snö föll äfven ett par gånger, men den qvarlåg ej länge.

Wintern inföll den 10de Nov. med sparsam snö och lindrig kyla. Jorden var nu endast obetydligt frusen. Den 22 Nov. blef väderleken kallare och temperaturen nedgick till omkring 10 grader Celsius. Omvexlande köld och töväder fortgick under December månad. Några dagar före jul nedgick temperaturen till 17 grader under noll. Snön var nu ungefär qvartersdjup. Från Annandag jul till utöfver nyårsdagen var starkt töväder så att å inegorna blef nästan bar mark, samt isskorpa utefter vägarne. Storsjön blef väl tillfrusen veckan före jul, men den var vid nyårstiden ännu ej körbar.

Årets väderleks- och vegetationsförhållanden sammanfattas i korthet sålunda: Ostadig väderlek i början af vintern, derefter var temperaturen mycket jemn och nederbörden ovanligt ringa. Wåren inföll mycket tidigt och såningen försiggick under gynnsam väderlek. Hög temperatur och jemn värme hela sommaren. Nederbörden var under högsommaren nog knapp.

Skörden af alla våra sädesslag var till qvaliteten mycket god samt ovanligt riklig. Hösten torr och blid. Förjulsvintern blid och väderleken mycket ostadig.

Året 1884

Under Januari, Februari och hälften af Mars månader var väderleken ombytlig och stormig, samt föga kall. Nederbörden var ringa, så att snön ej blef djupare än högst 1½ fot (45 cm). Under sednare hälften af Mars rådde starkt töväder så att på inegorna blef i det närmaste bar mark.

En del flyttfoglar såsom gäss m. fl. började redan nu visa sig, den 1 April syntes tranor och dufvor. I början af April uppgick temperaturen till 7 á 8 gr. blidt; nattfroster inträffade likväl emellanåt. Wid Påsktiden blef väderleken kallare och nordliga vindar jemte mycket ringa nederbörd fortfor att vara rådande till 8 dagar in i Maj.

Den 9de i samma månad såddes hafre, kort derefter inträffade starkt regn och kall nordlig vind jemte nattfroster. Den 20de Maj började man så ärter och kort derefter korn; den 28de var såningsarbetet på de flesta ställen afslutadt. Med Juni månads ingång blef väderleken mera sommarlik och väderleken ostadig med omvexlande regn, kalla vindar och emellanåt äfven några dagars sommarvärme. Åtta dagar före midsommaren började rågen gå i ax. Wid midsommarstiden föll mycket regn hvarpå följde stark värme (26 á 28 gr. i skuggan). Wäxtligheten blef nu ypperligt upphjelpt och såväl åkrar som odlingar syntes låfva en rik skörd.

Den 7de Juli syntes de första kornaxen och kort derefter började ärterna blomma. Stark värme jemte ymnigt regn emellanåt fortfor tills i medium af Juli. Den 8de Juli gick en svår hagelskur öfver Klöstanäs i Lit och förorsakade stor skada å växande gröda derstädes; hos landtbrukaren L. Lithander blefvo öfver 30 fönsterrutor sönderslagna af haglet. Åtta dagar sednare gick en hagelby öfver Norderåsen i Häggenås socken; äfven på åtskilliga andra ställen yppade sig hagelskador. Luften var nu mycket elektrisk och åskskurar visade sig nästan hvar dag. Den 20de Juli blef väderleken kyligare och var derjemte under de återstående dagarne af månaden mycket regnig.

Slåtterarbetet afslutades på de flesta ställen till den 8de Augusti. Höskörden steg på nyodlingar betydligt öfver medelmåttan, men skogsslåtter voro merendels dåliga. Under hela Augusti månad var uppehållsväder och stark värme, af 20 till 25 grader i skuggan, hvarigenom jorden blef ytterst torr. Under sednare hälften af denna månad pågick skördearbetet som mest. Korn och rågskörden blef ovanligt riklig. Rågen var derjemte till qvaliteten mycket god; kornet mognade merendels något ojemnt men blef dock på de flesta ställen af fullgod beskaffenhet. Ärter var på de flesta ställen mycket tjock och frodväxt och blef derföre mindre väl mogen. Hafre skördades i medium af September och steg ovanligt till skylantalet men var mindre väl mogen.

Wäderleken blef i början af September regnig. Derpå följde sydlig blåst några dagar; stadigt uppehållsväder inträdde nu åter, så att den rikliga skörden kunde inbärgas i medium af månaden. Wid denna tid upptogs potatesen, som till följe af den ihållande torkan under sensommaren, lemnade under medelmåttig afkastning; till qvaliteten var potatesskörden mycket god. Blid väderlek och ihärdig torka fortfor under September och förra hälften af Oktober månader, hvarigenom höstplöjningen å hårdvall mycket försvårades.I medium af Oktober föll ett par tums djup snö, som qvarlåg i åtta dagar; derefter inträffade åter blidväder, så att snön smälte bort, men något regn kom icke heller nu. Wattenbrist började bli besvärlig, ty brunnarna hade nu på de flesta ställen sinat ut; bönderna här i Bringåsen måste nu, redan under oktober månad köra till Hästdrolkällan efter vatten.

Den 29de Oktober inträffade kall väderlek så att jorden började frysa; men blidväder inträffade genast ånyo, hvilket fortfor till den 10de Nov. då kall väderlek åter inträdde. Från den 12te till den 20de November nedgick termometern stundom till 18 gr. Jorden blef nu mycket hårt frusen och isen å de smärre sjöarne var vid sistnämnde dato fullt körbar. Nära 2 tums djup snö föll den 22dra Nov. men det var dock otilllräckligt för att bilda ordentligt slädföre. Skarp köld af 15 till 20 grader fortfor under November månad. I slutet af månaden blef Storsjön isbelagd; den var nu ovanligt grund, endast 1½ decimeter övfer lägsta vattenståndet, enl. uppgift i tidningarne.

Från den 4de till den 18de Dec. föll snö nästan hvarje dag, så att densamma före jul blef omkring 1½ fot djup. Temperaturen höll sig, under förra delen af månaden, emellan 10 och 20 grader under 0. Under Julhelgen var vackert väder med en temperatur af 5 till 10 gr. under 0.

Kort sammandrag af anteckningarne öfver årets väderleks- och vegetationsförhållanden: Wintern ostadig, med lindrig köld och litet snö. Wåren kall. Försommaren ostadig. Högsommaren varm, med ymnigt regn. Sensommaren och hösten mycket torr.

Höskörden medelmåttig. Sädesskörden mycket riklig. Kall förjulsvinter.

Återkommande svagår igen

Året 1885

I Januari månad var väderleken kall och ostadig med snöfall som oftast. Under förra hlften af Februari var lindrigt tö och blidväder; skogen blef nu för första gången sedan vinterns början fri från sin snöbörda. I medium af månaden inträffade starkt snöfall, vid en temperatur af 20 till 24 grader under noll. De sista dagarna i Februari inträffade stark sydlig blåst som åstadkom hårda och besvärliga snödrifvor.

I början af Mars var lindrigt töväder några dagar, derefter var väderleken under denna månad mycket ostadig, med stark blåst som oftast; temperaturen var likväl föga kall och nederbörden obetydlig. I början af April var vackert väder med en temperatur af omkring 0 gr. men stark frost om nätterna. I medium af månaden var riktigt "aprilväder" med regn och snöslask. Mycket snö fanns likväl ännu qvar på inegorna i slutet af månaden. Kallare väderlek med frost om nätterna inträffade åter och fortfor tills i medium af Maj, under hvilken tid äfven snöfall flera gånger förekom. Wäderleken blef nu något blidare så att snödrifvorna började försvinna på inegorna; en och annan qvarlefva deraf fanns likväl ännu qvar den 25te Maj. (Mosjön blef isfri den 21sta och Storsjön den 25te Maj.)

Den 20de Maj såddes hafre och den 22dra började man så ärter. Regnig väderlek inträffade nu, så att kornsådden ej kunde företagas förr än den 28de Maj. Wäderleken var fortfarande ogynnsam, så att såningsarbetet ännu den 7de Juni på många ställen ej var afslutadt.

Under Juni månad föll mycket regn, så att vattnet i bäckar och åar steg högre än vid den egentliga vårfloden. Wäderleken var derjemte kall så att växtligheten blef mycket försenad. Boskapen kunde ej utsläppas på bete förr än vid midsommaren, och ännu fjorton dagar derefter var gräsbetet mycket dåligt. Löfskogen blef ej fullständigt löfklädd förr än den 1sta Juli. Med Juli månads början blef väderleken blidare och tempperaturen steg till 20 gr. i skuggan. Mellan den 1sta och 5te Juli gick rågen i ax, och höväxten synts nu, till följd af den inträffade varma väderleken jemte tillräckligt godt regn blifva ypperlig. Wäderleken var fortfarande vacker, med en temperatur af 20 till 25 grader, till den 20de Juli, då regn jemte åtföljande kalla vindar åter inträdde. På några ställen syntes de första kornaxen den 22drea Juli, men på andra ställen gick ej kornet i ax förr än efter Olofsmessan.(29 juli) Äreter blommade omkring den 1sta Augusti.

Slåtterarbetet påbörjades omkring den 24de Juli. Höskörden var på odlad jord medelmåttig, på skogsslåtter i allmännhet dålig. På en del åkrar började kornet ej skjuta ax förrän den 5te Augusti. Den 8de inträffade vackert väder med en middagsvärme af 18 till 22 grader, hvilket likväl blef af kort varaktighet; väderleken blef återigen kall och mycket regnig hvilket fortfor under återstående delen af Augusti, samt med få afbrott äfven under September månad, så att foderbärgningen mycket försvårades. Å skogsslåtter stodo foderhässjor ännu ute på många ställen i slutet af September. Skörden pågick under sednare hälften af denna månad vid ogynnsam väderlek. Frostnätter inträffade åfven ett par gånger, så att liggsäd på åtskilliga ställen blef skadad. Kornet var i allmånnhet endast "grönmatadt" och på många ställen knappast fröbart. Rågen var öfver hufvud taget något bättre. Ärter och Hafre måste skördas som grönfoder. Afkastningen i halm var öfver hufvud taget medelmåttig. Potates upptogs i början af Okt. och gaf mycket dålig skörd. På många ställen fick man knappast så mycket igen som de utsatta fröpotatesen. På många ställen blefvo de, genom det myckna regnandet, ej upptagna, utan fingo medrysa i jorden. Under denna månad föll mycket regn, så att bäckar och åar flödde upp ovanligt högt. Wägarna blefvo till följd af det oupphörliga regnandet nästan bottenlösa och ofarbara.

En del skogsfoderhässjor stodo ännu ute vid vinterns inbrott och på många ställen hade man ej ens kunnat upptaga skogsfoder som blifvit sent afslaget. Nästan all säd, såväl korn som råg, stod ännu ute i slutet af Oktober, så att man vid dess inkörande hade fullt vinterföre. Winten inföll den 19de Okt. med cirka 3 tums djup snö, jemte en temperatur af 5 á 7 grader under noll; vädret var föröfrigt klart och vackert. De sista dagarne i månaden nedgick temperaturen på åtskilliga ställen till öfver 20 grader.

Starkt töväder inträffade den 4de November, så att det ånyo blef bar mark. En del råg och korn som hittills stått ute, kunde nu inköras omkring den 7de Nov. På åtskilliga ställen stod ännu korn och råghässjor ute den 16de November; häraf kan man göra sig en föreställning om huru ogynnsam väderleken varit för sädesbergningen under denna höst. I medium af denna månad blef väderleken kall så att marken började frysa ordentligt. Något snö föll den 16de November, hvadan vintern på fullt allvar börjades vid denna tid. Temperaturen vexlade nu mellan 1 och 10 á 12 graders kyla; samt emellanåt stark blåst.

I början af December föll cirka fotsdjup snö hvarpå följde skarp köld några dagar. Den 13de i samma månad inträffade ett par dagars töväder; derefter höll sig temperaturen vid 5 á 8 graders kyla till den 18de December då 2ne dagars starkt töväder åter inträdde, så att på inegorna blef delvis bar mark. Den 23dje 24de och 25te December va4r häftig storm. Delrefter föll cirka 6 á 7 tums djup snö hvarefter blidväder och köld omvexlade under årets sista dagar. På Nyårsaftonen var 22 graders kyla och snön var något öfver en half aln djup.

Kort sammanfattning öfver årets väderleks och vegetationsförhållanden. Wäderleken var under årets 2ne första månader, med få undantag mycket kall, snöig och bister; samt sednare under vintern och våren öfverhufvud taget mycket ostadig. Under våranden var väderleken mycket ogynnsam för såningsarbetet. Derefter regnig och kall väderlik hela sommaren. Skörden af alla våra sädesslag mycket dålig. Regnig väderlek under hästen, hvadan sädens bergning blef mycket försvårad. Ostadig väderlek och litet snö under förjulsvintern.

Året 1886

Under de första åtta dagarna af Januari var skarp köld. Derefter föll något snö så att densamma blef omkring 1½ fot djup; under återstående delen af månaden var väderleken mulen och kulen, men ej mycket kall. Lindrigt töväder inträffade under ett par dagar i början af Februari månad; derefter var väderleken kallare och nedgick under några dagar i slutet af månaden till 20 á 22 grader. Nederbörden var under denna månad högst obetydlig. Under Mars månad var nederbörden nästan ingen och väderleken för öfrigt mycket stadig med en medeltemperatur af 5 á 6 grader. Starkt töväder inträffade den 23dje och fortfor till månadens slut, så att på inegorna blef i det närmaste bar mark och slädföret började taga slut. Under förra hälften af April var mulen väderlek, med regn och snöslask som oftast.

Derefter blef klart och vackert väder så att snön smälte bort till största delen jemväl i skogen. Redan den 10de April började Bringåssågen att gå, och på några ställen såddes hafre på myrodlingar den 21sta i samma månad. Men den 24de eller Påskaftonen skedde ombyte i väderleken och kall nordlig vind jemte stark frost inträffade. Termometern visade ibland på morgnarna 6 á 8 grader under noll. Wäderleken var fortfarande kall intill den 3dje Maj då vackert väder med blid luft inträdde. Den 5te Maj blef Mosjön och andra smärre sjöar isfri. Hafresådden börjades den 6te Maj och samtidigt började man äfven så ärter. Den 7de dMaj visade termometern 17 graders värme i skuggan; men den 8de blef regn, jemte åtföljande kallare väderlek, samt derefter starkt snöfall i 4 dagar, vilken dock i det närmaste smälte bort för hvarje dag, så att densamma ej blef mer än 3 á 4 tum djup Den 13de blef blidare väderlek jemte sydlig vind, så att åkerbruket kort derefter kunde företagas. Å Storsjön blef öppet vatten den 18de Maj.

Mellan den 16de och 22dra Maj pågick kornsådden som mest under någorlunda gynnsam väderlek. Men sistnämnde dag blef regn, hvarpå följde kall vestlig vind ett par dagar. Wäderleken fortfor att vara regnig och temperaturen låg, så att vårsådden på många ställen ej afslutades förr än i början af Juni. Mellan den 6te och 10de i denna månad utsläpptes nötkreatur och hästar på bete, hvilket nu började blifva någorlunda bra. Många hade i följd af rådande foderbrist ustläppt sin boskap redan i slutet af Maj.

Den 10de Juni inträffade ordentlig sommarvärme, och de följande dagarna var 22 á 25 graders värme i skuggan. Temperaturen fortfor under denna månad att vara någorlunda hög, men ostadig väderlek och sparsamt regn. Rågen gick i ax åtta dagar före Midsommaren, men kornet började skjuta ax först i medium af Juli. Wid denna tid påbörjades slåtterarbetet i allmännhet. Under denna månad var väderleken ostadig med en temperatur af 12 á 15 graders middagsvärme samt ymnigt regn emellanåt.

Under förra hälften af Augusti var regnig väderlek med häftiga störtskurar som oftast. Temperaturen höll sig omkring 20 grader. Höbärgningen var i allmännhet afslutad i medium af månaden. På odlingar och hårdvall blef höskörden nära medelmåttig, men skogsslåtterna voro i allmännhet mycket dåliga. Från den 17de till den 23dje Augusti var mycket vackert väder med en middagsvärme af 22 till 25 grader i skuggan. Derefter blef väderleken något ostadig med regn och stark blåst till månadens slut. Korn och råg skördades i allmännhet under de sista åtta dagarna i Augusti, och lämnade en öfver hufvud taget, fullt medelmåttig skörd. Under förra hälften af September var ostadig men likväl ej kall väderlek, under denna tid skördades Hafre och Ärter hvilka sädesslag voro dåligt mogna. I medium af månaden upptogs potates, hvilken gaf en skörd under medelmåttan, men af god beskaffenhet. Den 14de September inträffade kall väderlek jemte starkt regn och under natten mot den 15de föll omkring 3 tums djup snö som qvarlåg under ett dygn. Kall väderlek jemte nattfroster fortfor intill den 27de då väderleken blef något blidare.

Under Oktober månad var nästan ingen nederbörd och väderleken i öfrigt blid och vacker; nattfroster förekom endast några gånger i slutet af månaden, då de smärre sjöarna blefvo isbetäckta. Såsom anmärkningsvärdt för denna sommar kan nämnas, att total missväxt inträffade å hägg- och rönnbär; Man kunde ej ens finna ett enda bär å rönnträd. Detta säges af de gamle vara förebud till djup snö under påföljande vinter. Ty "rönnträd bära ej tyngden mer än en gång under året"; således då detta trädslag bär ymnig frukt blir litet snö och tvärtom. Den 8de November föll ett par tums djup snö, efterföljd af några graders köld; och den 11te i samma månad snöade äfven något så att slädföret blef någorlunda hjälpligt. Termometern visade under de följande dagarna från 6 till 10 grader under noll. Mellan den 17de och 24de Nov. var starkt töväder hvarannan dag, omvexlande med lindrig frost. Sistnämnde dag var åter bar mark, endast något is återstod efter vägarna. Den 25te föll åter något snö som likväl dagen derefter smälte bort, så att marken var bar till månadens slut. Den 1sta December var 6 graders köld och på eftermiddagen samma dag började snöa rätt bra, så att under de följande dagarna blef någorlunda bra slädföre, men ännu den 13sde december var snön ej mer än 6 tum djup.

Wäderleken har hittills i allmännhet varit blid förutom några dagar mellan den 6te och 9de Dec. då termometern visade ända till 16 graders köld. Från den 13de till den 17de December föll mycket snö, så att densamma sistnämnde dag var fullt 2 fot djup. Under dessa dagar visade termometern 12 á 15 graders köld, vadan vintern redan började blifva rätt bister. Storsjön blef äfven vid denna tid tillfrusen. Under några dagar före jul var kölden ganska skarp - ända till 26 grader - och äfven något snö föll emellanåt. Skogen var nu mycket belastad med snö, och björken har under adventen varit nedtyngd af rimfrost och snö, hvilket, enligt gamla sägner skall förebåda ett ymnigt och godt år. Under julen var väderleken temmeligen kall, termometern visade några gånger 20 á 22 graders köld.

Kort sammanfattning af anteckningarna öfver årets väderleks och vegetationsförhållanden. Under vintermånaderna var väderleken i allmånnhet mycket stadig och ej synnerligen kall. Wåren inträdde tidigt men var merendels kall. Wårarbetet som från början gynnades af någorlunda vackert väder, blef likväl i följd af inträffad regnig väderlek mycket försenad. Under försommaren var nederbörden ringa och väderleken i öfrigt ostadig. På eftersommaren var väderleken fortfarande ostadig och nederbörden temmeligen riklig.

Höskörden blef nära medelmåttig; likaså korn och råg. Ärter och potates lemnade dålig skörd; hafre gaf ymnig halm men dålig kärna. Wäderlekan var under hösten ostadig och regnig. Förjulsvintern ostadig och temmeligen bister under December månad.

Året 1887

Under de första dagarna af Januari månad var skarp köld, af öfver 30 gr Cel.; Men redan den 7de steg temperaturen till allenast 2 grader. Den 9de föll något snö. Lindrigt töväder inträffade den 15de men fortfor ej längre än ett dygn. Derefter blef stark blåst, jemte häftiga snöbyar dagligen till den 26te då töväder åter inträdde, hvilket fortfor i flera dagar. I Februari var mycket jemn och stadig väderlek, med en temperatur af några grader under fryspunkten, men i slutet af månaden inträffade starkt töväder som fortfor 8 dagar in i Mars, så att på inegorna blef högst obetydligt snö qvar. Under denna månad var väderleken i allmännhet ostadig och under sednare hälften af månaden nedgick kölden några gånger till 15 grader. Snöfall förekom väl några gånger, men det blef högst obetydligt i mängd.

April månad var i början något kall, med stadigt uppehållsväder, men i medium af månaden inträffade några dagars töväder jemte regn, så att på inegorna blef i det närmaste bar mark; derefter var väderleken ostadig och ej synnerligen blid till månadens slut. Den 29de i samma månad började Bringåssågen att gå, men vattentillgången blef ej synnerligen riklig, emedan nattfroster fortfor att vara rådande. Den 2dra Maj blef regn samt derefter snöslask, hvarpå följde kall nordvestlig vind jemte frost några dagar. I medium af månaden blef väderleken blidare och redan den 11te såddes hafre å myrodlingar. Mosjön blef isfri den 13de och Storsjön den 16de Maj. Wid denna tid började man så ärter. Wäderleken blef nu mycket gynnsam för såningsarbetet, så att detsamma på de flesta ställen afslutades före den 25te Maj. Temperaturen steg till 18 á 20 grader i skuggan och regn föll emellannåt så att jemväl gräsvexten hastigt kom i gång. Wid månadens slut var löfskogen redan fullt grönklädd och björklöf var vid half storlek.

Under förra hälften af Juni var stark värme men intet regn hvadan vårsäden, äfvensom gräsväxten började lida af torka. Under sednare hälften af månaden kom väl litet regn då och då, men det var långt ifrån tillräckligt för den uttorkade jorden. Efter hvarje regn fortfor kall nordvestlig vind att ihärdigt blåsa, hvilket äfven i sin mån bidrog att till ytterlighet utpina växtligheten. Torr väderlek och kall nordlig vind fortfor till den 10de Juli, så förändring i väderleken inträffade, Winden blef nu sydlig och temperaturen steg till 20 grader och deröfver i skuggan; något regn kom äfven men det blef allt för litet för att kunna upphjelpa den försenade växtligheten.

Kornet började skjuta ax omkring den 15de Juli, men rågen visade ax redan en månad tidigare. Ärter började blomma den 18de Juli. Wid samma tid börjades slåtterarbetet och gynnades af stadigt uppehållsväder ända tills den 7de Augusti eller början af 5te veckan då väderleken blef mycket regnig och kall i 14 dagars tid, hvilket mycket försenade foderbergningen å skogsslåtterna. Höskörden å odlingar och hårdvall blef mycket under medelmåttan, väl en tredjedel mindre än vanligt; och äfven skogsslåtter voro mycket dåliga. Den 21sta Augusti inträffade åter stadigare uppehållsväder jemte blidare luft så att temperaturen steg till nära 20 grader i skuggan. Kornskörden börjades på vissa ställen den 25te Augusti och omkring den 8de September hade man allmännt skördat både korn och råg. Skörden deraf var fullt medelmåttig och af mycket god beskaffenhet. Ärter och hafre voro på de flesta ställen ej fullmogna och lemnade i allmännhet dålig skörd. Potates blef fullt medelmåttig och af god beskaffenhet.

Under September månad var väderleken regnig och ostadig. I början af Oktober blef värderleken kallare och den 5te i samma månad föll snö som qvarlåg i flera dagar, så att kreaturen ej sedermera kunde utsläppas på bete. Töväder inträffade väl flera gånger omvexlande med snöfall och frost; marken var ännu bar och nästan upptinad vid November månads början. Wid denna tid inträffade stark frost så att ängar och myrar blefvo ovanligt hårdt tillfrusna. De smärre sjöarna, som blefvo isbelagda i början af Oktober, voro nu, den 12te November, fullt körbara. Den 20de November föll några tums djup snö så att man kunde begagna släddon, och temperaturen nedgick under några dagar till 18 á 20 grader. Den 24de i samma månad snöade ånyo, så att densamma blef nära fotsdjup. Wid denna tid blef Storsjön isbelagd och var körbar i början af December.

Under 2ne veckor näst före jul föll snö nästan hvarje dag och temperaturen höll sig omkring 15 á 20 grader, vid jultiden var snön redan öfver 2 fot djup. Mellan jul och Nyåret sjönk temperaturen till 25 á 28 grader under noll.

Året 1888

Skarp köld fortfor under några dagar in på det nya året. I trettondagstiden föll något snö, derefter blef starkt töväder under några dagar till den 12te Januari, hvarpå följde lindrig kyla och stadig väderlek den återstående delen af månaden, förutom de sista dagarna då termometern visade 12 á 14 grader under 0.

I Februari var jemn och stadig väderlek med lindrig köld, förutom några dagar i medium af månaden då temperaturen nedgick till 22 á 25 grader. Nederbörden var under denna månad högst obetydlig. Mars månad inträdde bister och kall. Den 2dra föll ymnigt snö, åtföljd af storm och köld. Öfver hela mellersta och södra Sverige rasade samma dag en ovanligt häftig snöstorm, så att landsvägarna öfverallt blefvo ofarbara och å jernvägarna fastnade tågen i drifvorna så att trafiken helt och hållet stoppade, tills banorna efter ovädrets slut hunnit klargöras.

I Stockholm voro flera hundra man sysselsatta med snöskottning för att öppna de igensnöade spårvägslinierna och äfven å gatorna hopade sig flerstäders väldiga drifvor enl. tidningarnes berättelser. Under ovädret visade termometern härstädes 15 graders köld men efteråt under de följande dagarna var ända till 27 grader här i Bringåsen och i Östersund var 35 gr. Kölden fortfor att vara mycket skarp ända tills den 20de Mars, då temperaturen under några dagar närmade sig nollpunkten. Under Gregorimarknaden (13 mara) var i Östersund 32 á 35 grader kallt på morgnarna. Snön hade hittills under denna vinter ej öfverstigit 2 fot, men genom starkt snöfall (vid 15 graders köld) den 24de och 25te Mars äfvensom under månadens 2ne sista dagar, var densamma vid April månads början omkring 3 fot djup.

Öfver hela Europa har innevarande vinter varit ovanligt sträng, med ihärdigt skarp köld och mycken snö. Det säges att denna vinter ej haft sitt motstycke på 50 år, kanske ej i mannaminne. I mellersta och södra Sverige hafva jernvägstågen flera gånger fastnat i snödrifvorna och så långt söderut som i Småland och Westergötland var under Mars månad ända till 34 graders köld. De Danska öarna voro genom fast is sammanbundna med Sverige och äfven Östersjön var tillfrusen intill Gottland.

Under April månad var fortfarande full vinter och nätterna voro som oftast mycket kalla, temperaturen var ibland om morgnarna 12 á 15 grader under noll. Endast några dagar i medium af månaden var lindrigt töväder, men en del snö låg ännu qvar på hustaken den 25te April och på inegorna var snön ännu i slutet af månaden omkring 2 fot djup. Den 29de April inträffade starkt töväder med solsken och blåst i 2ne dagar. Redan den 2dra Maj började marken titta upp. Något regn kom äfven så att snölossningen från början gick ovanligt hastigt. Men straxt inträffade åter kallare väderlek så att qvarlefvor af snödrifvor funnos här och hvar ännu den 20de Maj.

Kornsådden börjades ej förr än den 28de Maj och fortgick till 8 dagar in i Juni; den gynnades emellertid af lämpligt väder, ehuru temperaturen merendels var mycket låg. Under hela Juni månad var stark torka, hvartill äfven bidrog en nästan ständig blåst, hvarigenom växtligheten mycket försenades och företedde öfverallt ett tvinande utseende. Endast 2ne gånger före midsommaren föll något regn hvilket dock blef alldeles otillräckligt. Winden var i allmännhet vestlig eller nordlig men likväl ej kall om dagarna var temperaturen omkring 20 grader, men nätterna voro oftast mycket kalla.

I Juli månad föll regn åtskilliga gånger så att växterna fingo ordentlig rotblöta. Men det var dock redan för sent för att kunna i någon betydligare mån upphjelpa den tvinande vextligheten. Nattfroster förekom äfven ett par gånger under denna månad så att potatesblasten på många ställen blef affrusen och äfven korn som nyss gått i ax blef skadadt på mera frostländiga ställen.

Hela Augusti månad var regnig och merendels kall, hvadan höbergningen försiggick under mycket ogynnsam väderlek. Höskörden blef ännu sämre än föregående år eller ungefär hälften emot vanligheten, äfven skogsslåtterna voro mycket dåliga. Omkring 8de September började man skära Korn och Råg, som dock på de flesta ställen voro endast grönmatade; halmskörden blef dock temmeligen riklig. Ärter skördades öfverallt till grönfoder och med få undantag äfvenledes hafre. Kornskörden afslutades på många ställen ej förr än den 28de September. Wid samma tid upptogs äfven Potates hvilken äfven lemnade knapp skörd.

Wäderleken var under september månad merendels blid, och några allvarsamma frostnätter inträffade ej förr än i slutet af månaden d. 25te och 26te då 2ne nätter voro mycket kalla (4 gr.) hvarvid potatesblasten totalt bortfrös. De sista dagarna i månaden var kall och regnig väderlek och den 1sta Oktober föll qvartersdjup (15 cm) snö som sedermera vid infallande töväder till största delen smälte bort på inegorna. Derpå följde kall väderlek så att jorden började frysa något. Den 12te Oktober föll ånyo omkring 5 á 6 tums djup snö och dermed inträdde vintern på fullt allvar. De smärre sjöarna blefvo äfven nu isbelagda men marken i öfrigt var helt obetydligt frusen.

Redan de sista dagarna i September måste an insätta kreaturen på vinterfodring och de kunde ej sedermera under hösten utsläppas på bete. Den 19de och 20de Oktober var något töväder så att snön nästan smälte bort på inegorna, men kort derefter föll öfver fotsdjup snö, hvilken dock genom påföljande regn något smälte ihop. I början af November blef väderleken kallare, den 12te och 13de visade termometern 22 graders köld.

Ångbåtstrafiken å Storsjön upphörde i början af Nobember och d. 15de var densamma fullständigt isbelagd. Genom påföljande blidväder och blåst bröt den likväl ånyo upp och tillfrös åter först i slutet af månaden. I början af December var isen å Storsjön likväl körbar. Under denna månad var ostadig och merendels blid väderlek, men litet snö; Töväder med halka inträffade flera gånger. Under årets sista dagar var kallare väderlek jemte snöfall.

Året 1889

Januari månad var i allmännhet blid och endast obetydligt snö föll. Februari var deremot kall med snöfall som oftast, jemte kall blåst emellanåt. Äfven Mars månad var mycket ruskig, med ihärdig köld och täta snöfall jemte stark blåst hvadan snödrifvor hopade sig allestädes. Snön blef mycket djup, omkring 4 fot härstädes, men i de norra och vestra delarna af länet skall den hafva varit 6 á 7 fot djup (180 - 210 cm). Uppe i Offerdal och Kall lär ej hafva varit så djup snö på 20 år. Foderbrist uppstod öfverallt och hvarje kreatursegare utan undantag måste köpa foder. Ofantligt stora partier Hö, halm, och hafra hitfördes på jernväg från mellersta Sverige - efter beräkning för omkring 600,000 kronor. Enl. uppgift i tidninger hitfördes å jernväg öfver 577,000 Ltt hö och halm. (4.900 ton)

Full vinter fortfor tills i medium af April, då väderleken blef något blidare och det började töa något om dagarna, men ordentligt töväder inträffade först Annandag Påsk eller den 22de April. Snön på hustaken låg qvar ända hittills. Wackert väder följde nu om dagarna men nätterna voro kalla till månadens slut.

I början af Maj blef bar mark på inegorna, men snödrifvor lågo qvar här och hvar till den 8de maj, den 10de såddes hafre och ärter på några ställen. Den 12te föll ymnigt regn, hvarpå följde stark värme så att löfskogen redan vid Eriksmessan d. 18de Maj var fullt grönklädd. Sågen i Bringåsån började gå den 4de Maj. Den 10de började man på några ställen så hafre och ärter. Kornsådden försiggick allännt mellan den 15de och 25te maj och var sistnämnde dag afslutad på de flesta ställen. Wäderleken var hela tiden mycket gynnsam. Mosjön blef isfri den 17de Maj och Storsjön fullständigt d. 22dra. (Medelvärmen var under Maj månad hägre än under något föregående år, sedan 1860 enl. Ö-postens uppgift.) Genom den starka värmen kom gräsväxten hastigt i flor, och kreaturen släpptes allmännt på bete omkring d. 1sta juni då betet redan var temmeligen bra. På många ställen hade man boskapen ute redan l4 dagar förut.

I slutet af Maj och början af Juni var värmen 26 á 28 grader i skuggan. De första rågaxen syntes den 2dra Juni. Något regn föll emellanåt och den 8de och 9de juni kom ett ymnigt regn så att växterna fingo ordentlig rotblöta. Efter några dagars kyligare väderlek återkom värmen ånyo. Myrbärskarten (hjortron) syntes 14 dagar före Midsommaren. Timothej började gå i ax den 15de Juni; samma dag funnos rågstrån som voro i de närmaste 6 fot långa. (180 cm) Såsom någonting ovanligt kan nämnas att man på Midsommarsdagen plockade mogna smultron (jordbär) härstädes.

Enligt uppgift i tidningarna har man på åtskilliga ställen i Skåne börjat rågskörden före midsommaren. Wid midsommaren syntes de första kornaxen på en del tidigt sådda ristor; och i allmännhet gick kornet i ax 8 dagar efter midsommaren. Ärter blommade de sista dagarna i Juni. Den 9de juli och påföljande dagar föll regn någorlunda ymnigt, hvilket var särdeles välkommet för de uttorkade vallarna och i synnerhet för potates och rotfrukter. Derpå följde kyligare väderlek med blåst några dagar. Sedermera var väderleken under Juli månad temmeligen ostadig och i slutet af månaden föll regn i flera dagar särdeles ymnigt hvarpå följde vackert väder.

Höbergningen å odlade vallar pågick från den 9de Juli till Olofsmessan (d. 29 Juli) då den i allmännhet var afslutad. Å skogsslåtter pågick slåtterarbetet till omkring den 8 Augusti. Å hårdvall blef höskörden något under medelmåttan, men skogsslåtterna lemnade fullt medelmåttig afkastning.

Under Augusti månad var väderleken i allmännhet regnig och mycket ostadig, med låg temperatur. Skörden pågick under sednare hälften af månaden och var i allmännhet afslutad vid September månads början. Rågen lemnade utmärkt god skörd; kornet medelmåttig, hafre och ärter öfver medelskörd och potates riklig skörd.

I medium af September inträffade flera starka frostnätter så att potatesgräset frös bort, men säden var dock lyckligtvis på de alldra flesta ställen afskuren. I slutet af September och början af Oktober var mycket regnigt så att bäckar och åar flödde upp betydligt. Temperaturen var eljest blid, med tjock och dimmig luft. I början af November var under några dagar temmeligen skarp kyla så att myrarna började frysa, men derefter blef väderleken åter blid så att man kunde plöja jorden ännu den 23dje november. Under sista dagarna af månaden inträdde skarp köld, som fortfor 8 dagar in i December, (termometern visade ibland ända till 20 grader).

Smärre sjöar och myrar tillfröso nu så att de befvo körbara. Litet snö föll äfven i slutet af Nov. och i medlet af December föll något mera så att densamma vid jultiden var cirka 3 tum djup. Slädföret var dock ännu mycket skralt och ännu i julveckan måste man efter landsvägen till Östersund begagna hjuldon vid lasskörning. Storsjön blef först i dagarna mellan jul och nyåret fullständigt isbelagd.

Året 1890

Under Januari och Februari månader var väderleken i allmänhet ej synnerligen kall, sällan nådde kölden ned till 15 grader. Töväder inträffade äfven åtskilliga gånger och slädföret var i allmännhet mycket godt. Helt obetydligt snö föll under dessa månader och den var vid sistnämnde månads slut ej mer än vid pass 1 fot djup. I början af Mars var något kallare väderlek så att termometern åtskilliga gånger gick ned till 20 grader. Derefter föll något snö till 4 á 5 tums djup och under Gregoriemarknadsveckan (den 14de Mars) inträffade starkt töväder hvilket fortfor i flera dagar så att slädföret började bli dåligt efter landsvägen. Under de sista 8 dagarna i Mars var äfvenledes blidt om dagarna, men något kallare nätter, så att skogskörslor kunde fortsättas till månadens slut. Med April månads början inträdde åter starkare töväder, så att snön till det mesta smälte bort på inegorna. Den 8de April började häftigt snöfallhvilket med få afbrott fortgick i 8 dagar och snön föll nu ca 3 qvarter djup (45 cm). Wäderleken blef ej heller nu synnerligen kall, hvarföre snön åter småningom smälte bort till månadens slut, då under några dagar jemväl snöslask och regn bidrog att påskynda snölossningen.

Med Maj månads början inträdde stark värme af 15 grader i skuggan. Den 7de Maj började vi så hafre å myrodlingar; Ärter såddes den 12te och samtidigt började man äfven så korn. Såningsarbetet, gynnadt af utmärkt vackert väder och en middagsvärme af 22 á 23 gr. i skuggan, afslutades i allmännhet det 22dra Maj. Mosjön blef isfri den 12te Maj och vid Eriksmessan d. 18de var löfskogen fullt grön, och björkens löf i sin halfva storlek. Den 24de inträdde kallare väderlek med kall nordlig blåst och regn blandat med snö och hagel. blidare väderlek inträdde åter den 2dra Juni. Derefter var väderleken något ostadig med omvexlande regn, värme och kalla vindar, växtligheten var likväl bra försigkommen och hövallarna låfvade riklig skörd. De första rågaxen syntes den 6te Juni men genom åter inträffad kallare väderlek, gick rågen ej allmännt i ax förr än 8 dagar före midsommaren.

I Juli månad föll mycket regn och temperaturen var ständigt låg, 10 á 15 grader vid middagen med högst få solskensdagar. Wårsäden växte under sådana förhållanden mycket sakta, så att kornet ej gick i ax förr än efter den 20de Juli och många åkrar voro ännu ej axgångna den 1sta Augusti. Bäckar och Åar voro genom det myckna regnandet alltjemt öfverfulla med vatten och myrslåtterna voro så blöta, att någon foderbergning derstädes i början af höanden ej kunde komma i fråga. Wäderleken var jemväl under hela Augusti månad mycket regnig, med låg temperatur, så att foderbergningen mycket försvårades; och af skogsslåtter måste nästan hälfen lemnas oslagna.

Höskörden å hårdvallsodlingar blef likväl mycket riklig och har ej haft sin motsvarighet sedan år 1879. Äfven under förra hälften af September fortfor väderleken att vara regnig och kall, äfven flera frostnätter inträffade så att liggsäd äfvensom potatesblasten blef frostskadad. Skörden måste härigenom påskyndas ehuru säden på många ställen ej var mer än halfmogen. Endast å en del tidigt sådda åkrar hade kornet hunnit någorlunda mogna; rågen var i allmännhet något bättre på de ställen hvarest den ej skadats af frost. Ärter och hafre måste å de flesta ställen skördas till grönfoder. Halmafkastningen af vårsäd var ovanligt riklig men säden steg litet till spanns. Potates lemnade i allmännhet dålig skörd.

Från den 15de till den 25te September var mycket vackert väder med en middagsvärme af 20 á 22 grader, hvadan den skurna säden erhöll en god "gist". Potatisen växte äfven rätt mycket under dessa dagar å de ställen der gräset stått ofruset. I trakterna omkring Storsjön fanns äfven korn oskuret till denna månads slut. De sista dagarna i månaden var väderleken kallare och äfven något regn föll; flera svåra frostnätter inträffade äfven så att marken blef något frusen. Den 5te Oktober föll 3 tums djup snö som låg qvar i 8 dagar eller till den 11te då starkt snöfall inträffade hvilket omedelbart öfvergick till töväder så att marken redan den 12te åter var bar.

Wintern inföll den 27de Okt. med ymnigt snöfall medan jorden ännu var ofrusen. Förjulsvintern var derefter i allmännhet ostadig med omväxlande töväder, blåst, snöfall samt emellanåt temmeligen skarp köld en eller annan dag. Storsjön blef isbelagd i början af December. (Lemlar voro synliga på förjulsvintern).

Året 1891

Wädderleken var under januari månad merendels ostadig och ej synnerligen kall, endast ett par gånger steg kölden till 20 grader. Nederbörden obetydlig. Under senare hälften af Februari var mycket starkt töväder i mer än tvänne veckor, så att på inegorna blef i det närmaste bar mark. I Mars månad föll något snö åtskilliga gånger, väderleken var i öfrigt stadig och medelmåttigt kall. Snön var nu på vissa ställen nästan en aln djup, men i allmännhet något mindre. I April var klar och solig väderlek med kaööa nätter och ingen nederbörd, samt ej annat töväder än hvad solen verkade.

Med Maj månads början blef väderleken något blidare, och som kälen i jorden under denna vinter varit obetydlig och nederbörden på våren ringa, så utttorkade jorden nästan omedelbart efter snölossningen, hvadan sådden af hafre och ärter kunde företagas redan den 8de och 11te Maj. Kornsådden börjades på några ställen å nyodlingar den 15de och fortgick under gynnsam väderlek till den 22dra Maj, då inträffande regnig väderlek förhindrade såningsrbetet så att detsamma på många ställen ej afslutades förr än de första dagarna i Juni. Derefter var väderleken under de 3ne första veckorna af Juni mycket kall, med nattfroster, snöfall och kall nordvästlig vind, så att växtligheten under denna tid stod alldeles stilla.

Boskapen kunde ej släppas på bete förr än den 18de á 19de Juni. Under sistnämnde dagar blef väderleken blidare och temperaturen gick upp till 17 á 18 gr. i skuggan. Något regn föll äfven, hvilket uppfriskade den af de kalla vindarna utsugna och torra jorden, så att växtligheten började komma i gång. På Midsommarsdagen var löfvet på björk, rönn och asp ännu ej vid mer än half storlek, men genom den under dessa dagar rådande starka värmen af ända till 27 grader i skuggan blef ej blott löfskogen på ett par dagar fullt utvecklad utan äfven växtligheten i öfrigt blef hastigt upphjelpt.

De första rågaxen syntes på midsommarsdagen, men de öfriga sädesslagen stodo ännu långt efter. Kornet gick i ax fjorton dagar efter Midsommaren och 8 dagar derefter blommade ärter. Stark värme fortfor hela Juli månad, några regnskurar kom äfven åtskilliga gånger men detta blef dock alldeles otillräckligt hvadan växtligheten i allmännhet led af torka. I Augusti månad blef ostadigare väderlek och kyligare luft och regn som oftast. Höskörden blef nära medelmåttig samt af mycket god beskaffenhet.

Sista veckan i Augusti börjades skördearbetet men i följd af regnig väderlek kunde detsamma å många ställen ej afslutas förr än i medium af September. Mellan den 6te och 13de i samma månad inträffade äfven ett par frostnätter, men emedan sådden var väl mogen gjorde kölden ej någon vidare skada. Potatisblasten blef likväl å de flesta ställen frusen. Skörden var i det hela taget öfver medelmåttan och af mycket god beskaffenhet. Särskilt kornet och rågen var i allmännhet bättre än under något af 7 senaste åren. Halmafkastningen var likväl ej så riklig som under näst förlidet år. Ehuru väderleken under September månad var ostadig och regnig kunde säden likväl oskadad införas under tak, i allmännhet till månadens slut.

I Oktober månad var mycket blid väderlek och ingen enda frostnatt inträffade från den 1sta till den 23dje Oktober. Ännu den 20de i samma månad gingo kreaturen ute på bete. Å ängar och odlingar började åtskilliga växter blomma på nytt, såsom smörblomster, gullvifvor, Larsmessblommor, klöfver m. fl. äfvensom jordgubbar i trädgårdarna. Den 21sta och 22dra Oktober föll betydligt med snö som från början smälte bort, men efterhand blef qvarliggande till 3 tums djup, hvarpå följde lindrig frost så att snön låg qvar, till månadens slut, hvarefter töväder och blidare väderlek återinträdde så att marken blef bar. Jorden var ofrusen till den 14de November då kallare väderlek inträdde och jemväl litet snö föll, så att marken blef hvit. Kort derefter föll betydligt mera snö innan jorden ännu hunnit frysa och dermed inträdde vintern på allvar.

I medlet af December inträffade ett par dagars töväder så att slädföret blef riktigt klingande till utöfver nyåret. Kölden var likväl temmeligen skarp under sednare hälften af Dec. månad. Storsjöns is blef körbar i julveckan.

Året 1892

Wintern var i allmännhet kall med täta snöfall och följaktligen erhördt tungt föll. Snön var vid Gregoritiden omkring 3 fot djup. Intet töväder visade sig efter jul, förr än vid April månads början, då stark tö inträdde så att marken blef nästan bar på enegorna och slädföret började taga slut så att skogskörslorna i allmännhet måste upphöra. Derefter inträdde kallare väderlek med starka nattfroster hvilket fortfor till medlet af Maj. Nederbörden var under denna tid obetydlig. Så¨gning i bringåssågen började d. 9de Maj. Mopsjön blef isfri den 17de Maj.

Wid Eriksmessan (18 maj)började man så hafre och Ärter, men såningsarbetet afslutades ej allmännt förrän vid denna månads slut. Wäderleken var under våranden temmeligen lämplig för såningsarbetet, ehuru någon egentlig värme ännu ej inträdt. Något regn föll äfven ett par gånger hvilket påskyndade såväl utsädets jemna groning som växtligheten i öfrigt. Derefter var väderleken under Juni och Juli månader i allmännhet regnig med låg temperatur och oftast kall nordvestlig vind.

Oaktadt nederbörden under försommaren såsom ofvan nämndt är, ej var knapp, blef jorden likväl till följd af den ständiga blåsten mycket torr så att växterna å många ställen började lida af torka. De första rågaxen syntes omkring d. 8de Juli och kornet sköt ax under senare hälften af denna månad. Höbergningen började å de flesta ställen å hårdvall 3dje höandveckan och fortgick under mer än hälften af Augusti. Höskörden å hårdvall var öfver medelmåttan, men blef i följd af ogynnsamt bärgningsväder skadadt af väta.

Under Augusti var väderleken äfvenledes kall och nederbörden temmeligen ymnig i slutet af månaden. Temmeligen skarpa frostnätter visade sig äfven ett par gånger så att potatisblasten äfvensom kornet frös på många ställen, hvaraf följden blef att mången började med skördearbetet ehuru kornet var mycket illa matadt. Med September månads början inträdde något varmare väderlek så att, å de ställen der säden stod ofrusen, densamma började mata något bättre och en del ax stöta i gult. Men den 15de i samma månad inträffade ånyo stark nattfrost så att den oskurna säden blef på de flesta ställen frostskadad och mångenstädes totalt förstörd. Skördearbetet pågick sedan nästan till månadens slut och potatisupptagningen försiggick i allmännhet omkring den 1sta Oktober och lämnade mycket dåligt resultat, på många ställen föga mer än det utsatta fröet. Säden kom i allmännhet ej under tak förr än i slutet af Oktober och början af November. På många ställen fanns korn och råghässjor ännu ute i medlet af November.

Blid förjulsvinter och litet snö.

Skogsfoder

Beskrivning av den omfattande skogsslåttern,sådan den försiggick på Hans Anderssons hemgård i Kläppe där brodern Lasse var brukare. Karin är Lasses dotter och gift med Erik Bengtsson på en granngård. Jfr även Minnen.. av L P Hansander med beskrivning av skogsslåttern på Backen i KulturBerättelse.

Gårdens dragkraft

En av gårdens hästar framför mangårdsbyggnaden omkring sekelskiftet 1900.

På den andra bilden poserar AJ Hansson med nordsvenska stoet Fanny framför I5 i Östersund. Fanny är efter Bringel (som var född på Backen), en av de första Vångenhingstarna som kom ut 1906. Kortet borde vara taget omkring 1910-15.

Faxe kom ut som Vångenhingst 1911 varför kortet bör kunna vara taget något år därefter inne i Östersund. Klicka på förstoringen och begrunda bakgrunden med inresta hästkarlar och åkdon!

Hästar och Vången var ju A J:s verkliga skötebarn. Han var med och utredde och startade(år 1903) Hingstuppfödningsanstalten Vången, och var dess föreståndare under några av de första åren. (Utförliga redogörelser finns under NordsvenskaHästen och WångenHistoria.) Sedan var han djupt engagerad i verksamheten och hade uppenbarligen ekonomiansvar för verksamheten ända fram till sin död 1932 vid 75 års ålder och medverkade lika länge vid de årliga besiktningarna och inköpen av föl till anstalten och försäljningen av de färdigprövade hingstarna.

På gården Backen hölls vid slutet av 1800talet 4 - 5 hästar för fölproduktion och för att klara behovet av dragkraft för både jord- och skogsbruk samt person- och förnödenhetstransporter mellan gården och t ex Lit och Östersund. En hel del av detta arbete skildras i KulturBerättelse .

Kor och småfä

Förutom hästarna vinterutfodrades på gården 10 - 12 nötkreatur och 12 - 15 får inkluderat några mjölkgetter för osttillverkning. I fårhuset fanns även svin. Av Jonas Hanssons bokföring framgick att både AJH och Jonas höll en eller annan sugga, och alternerade med galthållningen.

Större bild

Så här såg får och fårklippning i Bringåsen ut omkring 1925. En av flickorna är Anna, dotter till A. J. Hansson, och föreställningen ges på gården "Backmans" vars åkrar numera tillhör "Busvebacken". Fåren ser välnärda och välklippta ut och kan väl i storlek motsvara de olika varianter av skogs- eller allmogefår som blivit vanliga igen de senaste åren. Det kan kanske noteras att "Backmansfåren" är helvita, vilket möjligen tyder på inslag av mer "förädlade" importraser. Skogsfåren verkar oftast ha inslag av pigmenterad ull.

I Jonas ungdomsanteckningar finns en provmjölkningsrapport från 1882-83 med ett antal mjölkmätningar på sex kor från Backen, "Hvad kreaturen mjölkar". Då innehöll fähusen alltså sex mjölkande kor som hette Grefvinna, Pryd, Svanlin, Lyckros, Ganlin och Prinsessa. Dom kalvade in från dec till mars och vid första provningen mjölkade en av de bättre 10 liter per dag. Hela laktationen summerades för ett av åren till mellan 800 och 1600 liter för de olika korna, vilket kan bli ett besättningsmedeltal på ca 1200 kg per ko.

Nu har vi även funnit provmjölkningsnoteringar från gårdens ungdomar i nästa generation, åren 1909 - 10. Dom torde ha startat i samband med att den nya lagården togs i drift. Nu mjölkades först nio och senare elva kor, varav två uppenbarligen var förstakalvare. De äldre korna mjölkade mellan 1600 och 2400 kg mjölk beräknat på en 300dagars laktation, och medeltalet blev 1850 kg för dessa. Avkastningen per ko har alltså ökat mer än 50 procent på 25 år, och likaså har gårdens kobesättning vuxit i antal med drygt 50 procent. Sammanlagt har gårdens mjölkproduktion under den här 25-årsperioden ökat från omkring 7 ton till 19 ton per år och man ska även tillägga att 1910 kördes byns mjölk dagligen in till mejeri i Östersund, med häst förstås, en tur på närmare 15 kilometer enkel resa.

En bidragande orsak till produktionsökningen, förutom den nya och större lagården har säkert varit att byn 1897 startade en tjurförening som enligt AJH:s undertecknade protokoll skulle hålla en utvald och välskött tjur, vilken stallades på de olika gårdarna ett år i taget enligt ett uppgjort sexårsschema. Omkring år 1900 bildades även Kyrkås Landtmannaförening vars räkenskaper nu också återfunnits i A J Hanssons skrivbord. Föreningen ägnade sig åt samköp av förnödenheter som utsäde, fodervaror, konstgödsel, djurmediciner och redskap.

Följande notis ur Östersundsposten från 9 december 1885 Mejeriskola i Fäviken anknyter till brev från 4 april s å Brevväxling till hemmet med följande utdrag där landshövdingen, för tillfället vid riksdagen i Stockholm, skriver hem till landstingskollegan Hans Andersson som svar på HA:s brev angående någon förundersökning hemma i länet som HA (samma år "ledig" från riksdagsuppdraget pga strul vid valet föregående höst) ansvarat för: Tack för brefvet af 31 sistl. Mars. – Fäviken är det enda ställe som är antagligt till skola, ty det är det enda af de ifråga satta som har garanti för tillräckligt mjölk året om, - Det fägnar sig att vi alla härom äro öfverrens och jag har idag tillskrifvit Rundgren att på våra vägnar träffa de nödiga öfverenskommelserna med Engberg samt uppgöra förslag till kontrakt. Att mången blir missbelåten med skolans förläggande till Fäviken är nog troligt, men det finnes ingen plats i verlden som kan vara alla till lags och att folk klandra hvad man än gör är lika naturligt som klandret är likgiltigt, då man vet sig hafva handlat efter bästa förstånd.

Det är imponerande hur snabbt man gick från ord till handling, när det här beslutet från 4 april kunde resultera i en färdiguppbyggd skolanläggning med stall för 100 kor, svinhus för vassleförädling, skolmejeri och elevinternat sent på hösten samma år, och lagården dessutom halvfylld med producerande kor. Detta måste vara samma stall som fortfarande står i Fäviken, Kall vid Åreskutan och nu används bl a för en del operaevenemang och "Fäviken Game Fair" varje år.

Detta borde även kunna spegla kreatursskötseln vid den här tiden och förmodligen även i Bringåsen. Det förekom uppenbarligen en hel del inslag av importerade engelska och tyska koraser tillsammans med fjällkorna i länet. De långväga kreatursimporterna underlättades säkert betydligt sedan järnvägsförbindelsen med Trondheim samt Stockholm och södra Sverige blivit klar 3-5 år tidigare. Om korna i Bringåsen vid den här tiden vet vi också att en Stugubonde förväntade sig kunna köpa en bra nyburen (nykalvad) ko av Hans A, vilken då borde mjölka 10 - 13 liter per dag, motsvarande uppåt 2000 liter/år (brev från 9 december 1869). Man kan jämföra med den i notisen nedan nämnda Alnarpskons 3300 liter eller dagens medelkor i bättre besättningar som ger 10000 liter eller mera per år.