= Busvebacken =

Här är vår hemsida som samlar material om folk och verksamhet med utgångspunkt från Busvebacken i Bringåsen, Kyrkås socken, numera Östersunds kommun. Det är en gård av delvis gammalt dokumenterat ursprung, som "omstartades" vid midsommartid år 1855 då Hans Andersson med hustru Brita Jonsdotter och deras nyfödda dotter Anna flyttade dit.

Hans och Brita utgör en naturlig medelpunkt eller startpunkt även för de släktregister som ingår i hemsidan. Där försöker vi aktualisera alla förgreningarna av "Bringåsenfolket" på Busvebacken fram till idag och även bakåt till deras förfäder. Längre ner på sidan finns en utvidgad historieskrivning kring hela socknen Kyrkås befolkning och näringsliv, samt lite allmän jordbrukshistoria.

Det finns och kommer kanske fram mera skrivna dokument om gården, folkets och det omgivande samhällets utveckling från i första hand den första femtioårsperioden, eftersom Hans och hans familj var skrivglada och Hans dessutom under lång tid vistades vid riksdagen i Stockholm varifrån den enda kommunikationen med hemmet var korthuggna telegram eller brev. Samtidigt var han vid början av riksdagstiden far till en barnaskara från 0 till 15 år och drev jordbruket hemma med hjälp av hustru, barn och under de första åren en anställd "vicevärd", den med Hans jämnårige ungkarlen och torparen Sven Pålsson från Brynje.

Resandet (och troligen även postgången) mellan Bringåsen och Stockholm vintertid skedde från början enbart med häst mellan gästgiverier och skjutshåll, och tog 6-7 dagar, varför han knappast hade möjlighet att besöka hemmet under pågående riksdagsperiod, som varade mellan 15 januari och mitten eller slutet av maj. Han var dessutom även samtidigt ledamot av landstinget i Jämtlands län, ledamot i Hushållningssällskapets förvaltningsutkott och ingick i Ope lantbruksskolas styrelse. Det fanns alltså ett stort kontaktnät som skulle underhållas.

Utvecklingen på Busvebacken under Hans Andersson och så småningom sonen A.J. (Ante) Hansson kan nog vara en rätt god spegling av den allmänna samhällsutvecklingen åtminstone i den här delen av landet och det handlar om en expansiv period, inte minst vad jordbruket beträffar.

En del av fotona är klickbara och förstoras då. Brevsamlingarna börjar med ett register över de ingående breven som ligger i kronologisk ordning. Tryck in Ctrl och klicka på önskat brev i registret så dyker det upp.

Du som läser detta och har material eller synpunkter som anknyter till och kompletterar det här ämnet är mycket välkommen med några rader till oss ättlingar Jan Nilsson eller Anders Hansson.

I am working on an EnglishSummary for our Englishspeaking friends.

Innehåll

• FotoSamling innehåller ett antal osorterat inscannade nya och gamla fotografier på gården, familjen och några av Hans vänner.

• HansEricssonFoton En exklusiv och intressant samling glasplåtfoton(ca 250 st) tagna av Hans Anderssons dotterson Hans Ericsson för omkring 100 år sedan. (Nu 2011 på väg att kompletteras med ytterligare ett 60-tal nyfunna glasplåtar ur samma serie.)

• I BrevSamling finns ett större antal avskrivna brev med anknytning till Busvebacken från perioden 1869 till 1946 att läsa eller ladda hem som pdf:er. Ett BringåsenBrev från 1702 ger lite vardagsliv från en tidigare epok. Bringåsen nämns i brevet, men anknytningen är än så länge oklar.

• BusveBacken är en beskrivning av livet och verksamheten på gården vid 1800-talets slut.

• NutidaJordbruk berättar lite om hur gården drivs idag.

• SläktRegister är en enkel uppställning från familjen i Kläppe där Hans Anderson växte upp och ättlingarna fram till nutid, byggd på AJ Hanssons efterlämnade register.

• KulturBerättelse, gårdens tillkomsthistoria och de första årtiondenas uppbyggnad med sonen AJ Hanssons ord, och hans version av hembygdens äldsta historia.

• Om Politiken vid tiden. Här finns bl a länken till Hans Anderssons JarnvagsBroschyr.

• TeleHistoria

• OmräkningsFaktor är en ny sida med prisindexserier som kan underlätta omvärderingen av historiska prisuppgifter från ända ner mot år 1290 till nutida kronor.

Hur gick det för Hans och Britas barn, som alla blev vuxna medan Hans fullgjorde sina riksdagsperioder?

• AnnaHansdotter, den första i Hans Anderssons och Brita Jonsdotters barnaskara. Blev först bondhustru i Bringåsen och sedan borgarfru i Odenslund/Östersund med intresse för textilhantverk och konst. Mor till ovannämnda fotografen Hans Ericsson och upphov till nuvarande rikskänd kulturperson.

• AndJohHansson bonde i Bringåsen ("Ante", AJH, A.J. Hansson)och hans omfattande verksamheter vid sidan om det egna jordbruket. Fortsättningen beskrivs i dottern KarinsMemoarer, som även innehåller ett släktträd för hennes familj och maken Nisses anor och ättlingar ifrån Stugun. Nu är den också kompletterad med Karins barnbarn Anders, Johan och Annas gedigna bondeanor från Torpa/Västra Mälardalen i Karin och Nisses familjeträd. Karin har också skrivit en berättelse om utvecklingen på hemgården fram till nutid sedan jag och Lena tagit över. Jag har kompletterat den bilden med egna berättelser om mina minnen av BilensIntåg på gården, PappasVerkstad och en del andra händelser som t ex pionjärtraktorhistorian med FordsonTraktorn.

• JonasHansa bonde och köpman i Lungre.

• AmerikaFeber (om småbonden i Bringåsen och Iron River, Michigan och evangelisten Hans Hansson)

• BritaKristina Hansdotter, bondhustru i Lungre

• LarsPetter Hansander, yngste brodern född några veckor efter att HA åkt till sin första riksdag 1870, först gruvbolagstjänsteman i Gällivare-Malmberget, sedan bonde i Singsjön. LarsPetter skrev några återfunna välskrivna brev om sina upplevelser i olika skeden av livet och ännu mera finns i form av memoarer efter sonen IngvarHansander.

Här nedan följer några avdelningar som handlar om min tolkning av allmän Kyrkåshistoria ur olika synvinklar. Hur och vilka gjorde det? Varför kom man på ide´n att bosätta sig här? Vad har den historiska utvecklingen avsatt för några spår och samhällsnyttor?

• KyrkåsTäcket eller det gamla antependiet(altarduken)från KyrkornaiKyrkås. En spännande och lite mytomspunnen historia om en vävnad som för närv anses vara en av de äldsta i Sverige funna textilierna som återfunnits ovan jord. Den senaste versionen från 2010 om hur det kan ha gått till finns i Christina MattssonsBerättelse.

• KyrkornaiKyrkås innehåller lite samlad dokumentation om det historiska kyrkobyggandet i socknen. När den nuvarande gamla kyrkan byggdes i mitten av 1500talet kan det inte ha varit mer än 150 - 200 pers i församlingen, och den nya byggdes 1840-45 när församlingen vuxit och passerade 300 stycken. Den nya kyrkan byggdes med en på den tiden nyuppfunnen s k gjuthusteknik som jag försökt beskriva. Efter kyrkobygget fortsatte en ganska stor del av sockenbönderna att under en begränsad period bygga lagårdar efter samma modell, vilket beskrivs närmare i KläppeLagårn.

• JordBruk Alla är vi helt beroende av matkonsumtion och någonstans härstammar vi alla från dom som producerat maten. Men historieskrivningen omkring bönderna som gjorde det är tunn och dålig, och allmän historia handlar mest om dom som utnyttjade och oftare bröt ner än hjälpte till att bygga upp böndernas verkstad. I JordBruk försöker jag förklara hur jag anser att den för all historia helt avgörande jordbruksproduktionen egentligen fungerat under historisk tid och med mera fokus på energiinsatser och företagsekonomi i den del av Sverige där Kyrkås ligger. Ett eget avsnitt om vårt äldsta och mest allsidiga och effektiva husdjur fåret finns under länken ColuMella.

• I MayaJordbruk försöker jag beskriva en ganska extremt odlingsberoende jorbruksekonomi Mayakultur och energi som blomstrade tidigt och mycket långt från Sverige. Där finns också länkar till mera näraliggande jordbrukshistoria. Jag och Lena besökte södra Mexico i början av 2011 och såg rester av gamla avancerade samhällen som sannolikt utvecklats helt utan impulser från de forna högkulturerna i Afrika, Europa och Asien, och faktiskt hade en fungerande energiproduktion med ren stenåldersteknik och mycket litet inslag av husdjur - t ex inga dragdjur. Se den allmänna kulturbeskrivningen i Mayafolkets Yucatán.

• KyrkåsHistoria Socknen Kyrkås och dess tillkomst och utveckling som jag ser det utifrån de här redovisade dokumentsamlingarna. Ett par äldre dokument från Kyrkås beskrivs närmare under PergamentBrev. Förutom kyrkobyggandet finns det även med utvecklingen mot KläppeLagårn och den något senare uppförda flerbladiga ramsågen i GilleråSågen i Bringåsen, som exempel på de ganska omfattande och väldokumenterade ekonomiska aktiviteter, som man i praktiken utförde gemensamt och helt i egen regi.

• MarkAnläggningar och ByggVerksamhet i socknen Kyrkås innehåller beskrivningar av de olika typer, stilar och funktioner i gamla anläggningar för jordbruksproduktion jag kunnat spåra och som kyrkåsbönderna med egna resurser i alla tider byggt, underhållit och ersatt med nyare under årens lopp.

• KyrkåsBor och utflyttade ättlingar till dem har det funnits ganska många av under de cirka tusen år som Kyrkås socken existerat. Här i Släkter i Kyrkås har jag listat ett urval från de senaste sjuhundra åren med lite av deras historia i ett släktträd med mer än 2000 personer. Av dessa är drygt 500 personer kända bönder på alla någorlunda kommersiella jordbruksföretag som finns skriftligt belagda i socknen Kyrkås från 1400-talet och framåt. Dessa har jag försökt ge en egen kronologisk listning på respektive gårds utvecklingsgren. Mer om länkarna under KyrkåsBor.